Fria.Nu

Islänningarna går till nyval utan större förhoppningar

På lördag går Islands befolkning till nyval, men det råder stor skepsis till dess egentliga värde. Ett nyval är inte tillräckligt, folket tror inte att politikerna kan göra vad som krävs för att få landet på fötter igen. Islänningarna gör sig redo för en ny revolution.

Det blåser upp till storm och regnet känns som om det störtar ner i direkt sidled. De enstaka som vågat sig ut går med nedböjda huvuden och huva tätt åtdragen. Det är några dagar före valet och torget Austervöller mitt i centrala Reykjavik är spöklikt tomt. Särskilt om man minns hur torget framför Alltinget, Islands parlament, såg ut för bara precis tre månader sedan. Glasrutorna på den gamla gråa tvåvåningsbyggnaden har fortfarande krosskador. Som en påminnelse av det som islänningarna kallar revolutionen.

Det var den 26 januari i år som månader av intensiva demonstrationer gav resultat. Den isländska högerregeringen med Självständighetspartiet i spetsen meddelande dess avgång och Socialdemokraterna och Gröna vänstern bildade en koalitionsregering med Johanna Sigurdardottir som statsminister.

Demonstranterna hade fyra krav: regeringen skulle avgå, liksom styrelserna för centralbanken och finansinspektionen, och nyval utlysas. I och med lördagens val är alla kraven genomförda. För första gången upplevde gemene man på Island att de hade en röst, tidigare har protester i princip varit obefintliga på ön.

Hördur Torfason, mannen som beskrivs vara den som startade proteströrelsen efter ekonomins kollaps i oktober, står på Austervöller och minns tillbaka på demonstrationerna. Han är känd sedan tidigare på ön, både genom sin karriär som trubadur, men också för att han var den första offentliga personen att komma ut som homosexuell på Island på 70-talet. Redan då kämpade han mot orättvisor då han startade landets första gayrörelse. Men inget kan liknas vid det som hände i vintras. Vecka efter vecka protesterade han ihärdigt framför Alltinget och såg hur folkmassorna växte.

– Det var fantastiskt. Vi visade politikerna att vi är folket, vi är dem som styr det här landet, säger Hördur Torfason.

Kulmen var det så kallade kastrullupproret, protesterna som varade i en veckas tid fram till regeringens avgång.

– Jag bad människor att ta med sig vad som helst som gav ifrån sig ljud - kastruller, visselpipor, trummor. Det var mäktigt och unikt hur vi gjorde oss hörda.

Men trots att alla krav är uppfyllda är Hördur Torfason, liksom de flesta islänningar, inte nöjd. Många tror inte att det räcker med nyval för att få landet på rätt köl. Missnöjet med politikerna är enormt, och nya avslöjanden om vänskapskorruption mellan politiken och näringslivet kommer till ytan var och varannan dag. Många menar att de täta banden möjliggjorde den ekonomiska kollapsen, och att det är ett 40-tal personer som kan pekas ut som ansvariga för misstagen som folket nu måste betala för.

– Det är absurt hur de i alltinget kunnat bete sig som de gjort. Vi behöver ett helt nytt politiskt system, en ny konstitution för att förhindra att något liknande händer igen. Nu väntar vi på valresultatet, sedan får vi börja protestera på nytt, säger Hördur Torfason.

Sju rikssträckande partier ställer upp i valet. De senaste opinionsmätningarna tyder på att Socialdemokraterna och Gröna vänstern går mot valseger. De två andra partierna som alltjämt suttit i alltinget, Självständighetspartiet och Framstegspartiet, verkar även de sitta kvar.

Men även ett helt nytt parti ser ut att vara på väg in: Borgarahreyfingin, eller Medborgarrörelsen. Partiet har uppkommit ur vinterns demonstrationer och med ett snabbt växande stöd ser de ut att klara femprocentsspärren och få mandat i alltinget. Partiet är en sammansmältning av flera gräsrotsnätverk som skapades under protesterna som anser att politikerna inte representerar folket. Partimedlemmarna är alltifrån regissörer och poeter till ekonomer och journalister, partiet är helt fritt från yrkespolitiker.

En av medlemmarna är redaktören och författaren Margret Tryggvadottir som deltog aktivt i demonstrationerna. Hon tror inte att dagens koalitionsregering kommer att genomföra större förändringar, då hon anser att de inte har någon verklig önskan om att förändra det politiska systemet utan bara är ute efter makt.

– De gamla partierna ser bara till sina egna, sina vänners och sina släktingars intressen. Vi behöver nytt blod i politiken, det är dags för Islands befolkning att bygga upp landet, säger hon.

Kärnan i Medborgarrörelsens partiprogram lutar åt vänster och de arbetar utifrån tre huvudpunkter: rädda hemmen genom att lätta skuldbördan för de med stora lån, hjälpa företagen att överleva samt skapa en ny konstitution och göra om det politiska systemet.

Margrét Tryggvadóttir är optimistisk inför valet.

– Jag tror att vi har en ärlig chans att få mandat i alltinget. Vi kommer att vara den där irriterande flugan som stör och ifrågasätter allt, en enda liten surrande fluga kan vara väldigt jobbig. Vi har gjort det förr i och med revolutionen, vi kan göra det igen, säger hon.

Snappar man upp konversationer mellan islänningar på stan och fik är missnöjet med hur demokratin fungerar i landet ett återkommande tema. Alla känner någon som påverkats av krisen, alla har de något att berätta. Studenten Jon Magnusson är starkt kritisk till landets politiska system. Han upplevde vänskapskorruptionen på nära håll då han tidigare arbetade som reporter på DV, en av Islands större tidningar. Han sa upp sig i vintras efter att en artikel han skrivit stoppades. Det rörde sig om en intervju med Sigurjon Arnason, den förre ledaren för riksbanken Landsbanki. Efter påtryckningar från banken som hotade att sänka tidningen valde chefredaktören att inte publicera. Jon Magnusson valde att säga upp sig. En historia som väckt stor uppmärksamhet på Island.

– Jag kan inte jobba som journalist om jag inte får berätta hela sanningen. Efter det blev jag väldigt frustrerad över situationen på Island, och från och med den dagen jag sa upp mig började jag protestera för första gången i mitt liv, säger han.

Jon Magnusson tror varken att politikerna har lösningarna för krisens följder eller att nyvalet kommer att medföra något. Han tror att det kommer krävas mer drastiska förändringar för att folket ska bli nöjda och situationen förbättras. Och vägen dit är att återuppta protesterna.

– Det som hände efter demonstrationerna kan jämföras vid en gejser. Det kokade, men det exploderade inte. När alla våra krav var mötta dog protesterna. Men inget har egentligen förändrats. Därför väntas en ny kraftansträngning och protester efter valet, och denna gång kommer gejsern att explodera. Folket kommer att kämpa tills en verklig förändring sker.

Fakta: 

Sju rikstäckande partier ställer upp i valet: Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Självständighetspartiet (konservativt), Framstegspartiet (liberalt) och Medborgarrörelsen (folkligt) ser ut att ta mandat i Alltinget i lördagens nyval. Liberalerna och Lydrädishreyfingin klarar sig troligen inte över femprocentsspärren. Valet sker i sex valkretsar och man tillämpar uddatalsmetoden vid fördelning av mandaten.

Mandatfördelningen i förra valet i maj 2007 var: Socialdemokraterna: 18, Gröna vänstern: 9, Självständighetspartiet: 25, Framstegspartiet: 7, Liberalerna: 4.

Islands förra högerregering avgick den 26 januari i år som direkt följd av finanskrisen. Efter månader av protester uppfylldes demonstranternas fyra krav: regeringen skulle avgå, liksom styrelserna för centralbanken och finansinspektionen, samt nyval utlysas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu