Världens renaste stad? | Fria.Nu
Stockholms Fria

Världens renaste stad?

De borgerliga gick till val på att göra Stockholm till ”världens renaste stad”. Det innebär bland annat satsningar på gatustädning, men också nolltolerans mot graffiti och hot om indragna bidrag för fria teatergrupper som affischerar utan tillstånd. Alla visuella element är dock inte bannlysta från staden. Reklamen, i kollektivtrafiken och på fasader, ökar.

Efter maktskiftet i stadshuset 2006 var de borgerliga partierna ivriga att omsätta sin valslogan om att göra Stockholm till ”världens renaste” i praktiken. Kampanjen ”Stockholm ren och vacker” inleddes, med fördubblad frekvens för städning och tömning av papperskorgar, försök med gatuspolning och avtal med näringsidkare om att hålla rent framför de egna butikerna.

Otillåten affischering, bland annat från fria teatergrupper, skulle stävjas genom att kulturstöd villkorades mot att gruppernas affischer inte slogs upp på annat än stadens särskilda annonstavlor. Bristen på dessa tavlor var och är emellertid stor, och flera kulturföreningar har slutat att över huvud taget marknadsföra sig genom annonsmediet.

Parallellt med detta antog staden en långtgående ”klotterpolicy”, enligt vilken staden inte ska ”medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.”

Oppositionen motsatte sig policyn, med argumentet att den de facto förbjöd ett uttryck, snarare än det redan olagliga brottet skadegörelse. Majoriteten, anförd av dåvarande gatu- och fastighetsborgarrådet Mikael Söderlund (m), drev däremot en linje där en ren och snygg stad likställdes med en trygg stad. Graffiti och olaglig affischering förfulade det offentliga rummet och skapade otrygghet menade Söderlund, som när han debatterade policyn i kommunfullmäktige förklarade att den var en del i arbetet för ett starkare rättssamhälle.

– Är det något som engagerar den här majoriteten, både i kommunen och på riksnivå, så är det hårdare straff, fler poliser på gatorna och bättre fängelser.

I sin strävan efter en ren stad har majoriteten dock inte slagit ner på alla visuella element i det offentliga rummet. I frågan om utomhusreklam har den istället intagit en mer positiv inställning än sin föregångare.

2007 motionerade socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Teres Lindberg om höjda avgifter för tillfälliga bygglov, vilka krävs för att exempelvis drapera fastighetsfasader i vepor. Pengarna skulle gå tillbaka till stockholmarna som kompensation för ”förvanskningen av det offentliga rummet”. I dag kostar bygglov för en vepa med en area överstigande 20 kvadratmeter 6 900 kronor, vilket motsvarar förvaltningens administrativa kostnader.

Motionen avslogs med motiveringen att en ”storstad utan skyltar och vepor skulle antagligen framstå som betydligt mindre levande och pulserande än dagens Stockholm”.

Just vepor har under senare år blivit en vanligare syn i centrala Stockholm. Staden har varit ovillig att upplåta fler annonspelare i de tätbebyggda innerstadsmiljöerna, varför reklamen har krupit uppåt väggarna i jakt på attraktiv exponering. Och här är staden välvilligt inställd, särskilt då det rör sig om vepor som täcker byggnadsställningar.

– Det kan till och med försköna under tiden, så där är vi inte lika restriktiva, säger Peo Larsen på stadsbyggnadskontorets bygglovsavdelning.

Stadsbyggnadskontoret för inte någon statistik över vepor, men enligt Peo Larsen har antalet sökta och beviljade bygglov ökat.

Att få konkreta siffror över utomhusreklamen i Stockholm är svårt. I Institutet för reklam- och mediestatistiks senaste sammanställning står utomhusreklamen för 3,3 procent, eller motsvarande en dryg miljard kronor, av de totala reklamsatsningarna. De två företag som helt dominerar marknaden – Clear channel och JC Decaux – rapporterar bara in siffror över sin totala försäljning i hela riket, men en rimlig uppskattning är att omkring hälften av denna är koncentrerad till Stockholm.

En anledning är det stora kollektivtrafiknätet. I SL:s senaste årsredovisning utgör försäljning av reklamplats två procent av de totala intäkterna, eller 161 miljoner kronor, vilket är nära nog en fördubbling jämfört med för några få år sedan. Bakgrunden är helt enkelt att det säljbara reklamutrymmet ökat, med bland annat reklam utanpå bussar och helfolierade tunnelbanevagnar.

Clear channel och JC Decaux delar på de åtråvärda SL-kontrakten. Clear channel innehar trafikreklamavtalet medan JC Decaux äger väderskyddsavtalet. För de busskurer som håller stockholmarna torra när det regnar är som många andra offentliga nyttigheter reklamfinansierade, något Per Duvner, etableringsveteran på JC Decaux, gärna påpekar när utomhusreklamen kommer på tal.

– Vi arbetar antingen mot annonsör eller mot kommuner. Kommunerna är en helt annan kundgrupp som vill ha nyttigheter som regnskydd, parkbänkar och offentliga toaletter. Det finansierar vi åt dem. Det är det många vanliga människor som inte känner till. Man tycker bara att reklamen är förfulande men känner inte till vad den är med och bekostar.

Raoul Galli är socialantropolog vid Stockholms universitet och forskar om sociala och mentala strukturer i reklamvärlden. Han konstaterar att även om reklamen bekostar nyttigheter finns det problematiska aspekter. Inte minst av att två aktörer helt dominerar marknaden.

Två gånger har Fria Tidningar köpt reklamplats i kollektivtrafiken för annonser som haft udden riktade mot köttindustrin. Två gånger har annonserna stoppats av Clear channel.

– Det störde ambitionen att bygga en reklamvänlig miljö, säger Raul Galli. De andra företagen ville inte synas bredvid det. Det är ett typexempel. Mycket handlar, enkelt formulerat, om huruvida man får säga andra saker och föra fram andra synpunkter. Får man ta ut svängarna på andra sätt än de etablerade?

Han vänder sig mot den uppfattning som branschen gärna själv för fram, att reklamen speglar samhället. Om något speglar den snarare värderingarna och kulturen inom producentleden, vilka projiceras ut mot den offentlighet där målgruppen finns.

– Helt klart är att de påverkar det fysiska rummet genom sina tavlor och hytter och så vidare. På Fridhemsplan har det funnits en tavla med ljudreklam. Innan man fattar att det är kommersiella budskap som kommer genom den fria luften hinner det där flyta in, de försöker komma åt så många sinnen som möjligt.

När den borgerliga majoriteten i kampen för ”världens renaste stad” försöker utradera icke-sanktionerade uttryck som graffiti och kulturgruppers affischer har ett av argumenten varit att dessa tränger sig på de stockholmare som inte bett att få se dem. Så är givetvis fallet, men samma argument skulle kunna användas mot utomhusreklamen. Något som även branschen är medveten om.

– Utomhusreklam är något som människor ofta har väldigt mycket åsikter om, säger Morgan Öberg, informationschef på Sveriges reklamförbund. Den är ju väldigt direkt. Om man står där i tunnelbanan på morgonen kan man inte vända sida eller byta kanal om det är någonting man inte gillar.

Fakta: 

Stockholm växer. Och förändras. Gammalt ger plats åt nytt. Men vad trängs bort, och varför? Och vad kommer egentligen i dess ställe? I serien Marknaden och mångfalden granskar Fria Tidningar de tendenser som präglar dagens Stockholm och formar morgondagens.

Läs övriga artiklar i serien:
<a href=" /artikel/78725">Del 1 av 4: Slutprutat i Sunbyberg</a>
<a href=" /artikel/78854">Del 2 av 4: Kedjorna breder ut sig</a>
<a href=" /artikel/79142">Del 4 av 4: Stängningstider och nya regler när allmän plats blir galleria</a>

Annons

Rekommenderade artiklar

EU utreder Sveriges vargjakt

En fråga från Miljöpartiets Europaparlamentariker Carl Schlyter har resulterat i att EU-kommissionen nu ska utreda den svenska licensjakten på varg.

Fria Tidningen

Högre hyror när allmännyttan ska ge vinst

Kommunala bostadsbolag ska drivas affärsmässigt och allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Nätverket för hyresgästernas boende trygghet menar att fältet därmed är fritt för en upptrappning mot marknadshyror.

Fria Tidningen

Sverige ska leda piratjakt i Somalia

Från och med april ska en svensk sjöstyrka leda EU:s antipiratoperation Atalanta utanför Somalias kust. Oppositionen hade velat se tydligare skrivelser om orsakerna bakom sjöröveriet men är ändå nöjd med beslutet.

Fria Tidningen

Analys: Rödgrönt samarbete färgar utrikespolitiken

De rödgröna har presenterat en gemensam utrikespolitisk överenskommelse. Dokumentet visar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har större inflytande över det rödgröna samarbetet än vad Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har i alliansen.

Fria Tidningen

Utrikesdebatt i skuggan av riksdagsvalet

Det stundande riksdagsvalet gjorde sig tydligt påmint under mandatperiodens sista utrikespolitiska debatt. Såväl utrikesministern som den rödgröna oppositionens företrädare bjöd på både plakatpolitik som pajkastning blocken emellan.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu