Djurplågeri pågår inom travsporten. Det visar den nya rapporten För att hästar ger allt från Djurens rätt. Rapporten beskriver hur ettåriga hästar tränas för att börja tävla redan vid två års ålder, trots att de inte är fullvuxna förrän vid tre års ålder. Eftersom de fortfarande växer finns en stor risk för överbelastning. Det är vanligt med bland annat knäskador, hovbölder och lungblödning som uppstår när hästen pressas hårt. Många lider också av munskador och magsår.

– Det är ju som bekant väldigt dyrt att ha häst i träning och ägarna vill ofta ha betalt så fort de kan, förklarar en tränare i Djurens rätts enkätundersökning.

Under loppen används en mängd redskap för att kontrollera hästen. Eftersom hästen är känslig i munnen försöker den lägga tungan över bettet. Men då kan den bli svårkontrollerad och dess andningsvägar trängas ihop av tungan. Därför binds tungorna fast i underkäken med ett tungband. Om hästen försöker dra tillbaka huvudet förhindras detta av en halsbygel.

Ibland används också en huvudstång som hindrar hästarna att springa snett, vilket de gör för att avlasta skadade kroppsdelar. En checkrem fixerar hästens huvud och gör det svårare för den att galoppera.

– För att spara tid förekommer även att checkremmen är spänd när hästen några minuter innan ett lopp visas upp för banveterinären. Då är det svårare att se om hästen är halt, säger Sara Asteborg, rapportförfattare och ansvarig för hästfrågor på Djurens rätt.

Anders Darenius som är banveterinär på Mantorps travbana berättar att den bekymmersamma situationen kommer sig av att travsporten tillåtits ha en egen arbetsordning.

Den strider tidvis mot djurskyddslagen som bland annat säger att man inte får använda utrustning som kan medföra skada eller annat lidande.

– Det har jag påpekat under sju år för kontrollmyndigheten Jordbruksverket utan att de har lyssnat på mig.

Han säger att arbetsordningen bygger på gammal tradition inom travsporten. Problemen som drabbar hästarna finner man tvångs- och våldslösningar för.

– Men så drar ju travsporten in 1,3 miljarder till staten varje år.

Att STC tillåts ha egna regler beror enligt Jordbruksverket på att hästägare har ett eget ansvar för att djurskyddslagen följs.

– Redskap som travsporten använder skadar inte hästen om de används på rätt sätt, säger David Slottner, handläggare i djurskyddsfrågor på STC.

Men han medger att det finns brister och att det pågår etiska diskussioner mellan STC och Jordbruksverket, bland annat om när hästar ska börja träna.

– Dessutom har en utredning tillsats om banveterinärers möjligheter att göra sitt jobb.

Kritiken har dock gett visst resultat. I det nya avtalet mellan staten och STC finns numera en paragraf om att djurskydd ska upprätthållas i verksamheten.

– Vad det i praktiken kommer att innebära är svårt att säga. Men det är ett steg i rätt riktning, säger Sara Asteborg.