EU ska subventionera fossil energi
EU ska minska sina utsläpp av koldioxid med 20 procent till år 2020, enligt den överenskommelse som träffats efter Poznan. Andelen förnybar ska energi öka och energianvändningen effektiviseras, men EU ska också subventionera satsningar på fossil energi och koldioxidlagring.
Efter hårda förhandlingar lyckades ministerrådet under toppmötet i Bryssel enas om det klimatpaket som Europaparlamentet i morgon ska ta ställning till. Statsminister Fredrik Reinfeldt har kallat uppgörelsen "en enorm och historisk bedrift", medan miljörörelsen rasar mot vad som uppfattas som ett alltför urvattnat förslag.
- Alla länder har kommit med sina egna önskemål, säger Martina Krüger, energitalesperson på Greenpeace. Många har sett finanskrisen som en ursäkt att gynna sin egen industri. Det slutar med att man har en överenskommelse som inte längre är värd någonting: EU har haft ledarrollen internationellt men lägger sig nu för lågt.
Uppgörelsen slår fast att unionens utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till år 2020, räknat från 1990 års nivå. Under samma tid ska andelen energi från förnybara källor öka med 20 procent och energianvändningen effektiviseras med 20 procent.
Om ett nytt internationellt avtal tecknas under FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn nästa år ska EU:s ambitionsnivå för utsläppsminskningar dessutom höjas till 30 procent. Kravet att EU skulle göra detta oberoende av vad Köpenhamnsmötet kommer fram till vann inget gehör.
- Även om det inte sker med den automatik som Sverige förespråkat finns förutsägbarheten i övergången kvar, säger miljöminister Andreas Carlgren (c) i ett uttalande. EU står för 30 procents utsläppsminskningar om andra industriländer gör jämförbara åtaganden.
Kontroversiellt i klimatuppgörelsen är bland annat att upp till hälften av unionens utsläppsminskningar får göras genom klimatinvesteringar i fattiga länder - en linje Sverige drivit hårt och som kritiker menar försvagar EU:s trovärdighet i frågan om det globala ansvaret för klimathotet.
Ytterligare en kontrovers är att vissa utsläppsintensiva industrisektorer, som stålverk och pappersbruk, föreslås få gratis utsläppsrätter fram till år 2025.
För pengarna som auktionering av utsläppsrätter genererar får medlemsländerna möjlighet att subventionera "energieffektiva anläggningar". Till dessa räknas enligt Greenpeace effektivare kolkraftverk, vilket innebär subventionering av nya anläggningar för fossila bränslen, och så kallade CCS-anläggningar för avskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan.
Den konventionella energiindustrin har arbetat hårt för att lansera CCS som en lösning på klimatproblematiken. Men Anders Hansson, filosofie doktor vid Linköpings universitet som forskar om koldioxidlagring, menar att tron på tekniken är "överoptimistisk".
- Tekniken är inte kommersiell i dag. Det blir den tidigast runt 2020 och når lönsamhet omkring 2030. Det är ganska sent utifrån ett klimatstabiliseringsperspektiv. Om det visar sig att CCS inte kan leverera har man ändå satsat väldigt stora resurser, och det finns en stor diskussion om CCS tar resurser från satsningar på förnybar energi.
EU:s klimatpaket:
* EU förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, från 1990 års nivå, fram till år 2020. Minskningarna fördelas ojämnt över medlemsländerna enligt en "bördestruktur", och kan bli större om ett globalt klimatavtal tecknas i Köpenhamn december 2009.
* Vissa industrier beviljas gratis utsläppsrätter, enligt förslag fram till år 2025, efter påtryckningar av bland andra Tyskland, Italien och Polen.
* Fattigare medlemsstater får större del av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter. Minst hälften av pengarna ska investeras i energieffektiv teknik.
* Tolv av medlemsländerna får förlägga upp till hälften av sina utsläppsminskningar utomlands. Sverige är ett av dem och får tillgodoräkna sig 40 procent av sina åtaganden genom klimatinvesteringar utomlands.