En rättegång i Västerås fick vid ett par tillfällen avbrytas för att den kvinna som blivit våldtagen behövde lugnande medel. Hon hade svårt att klara av de utdragna genomgångarna av hennes tidigare sexuella vanor, klädsel och uppförande. Till slut började kvinnans försvarsadvokat ställa frågor om förövarens sexualvanor. Då ingrep domaren och talade om för den åtalade att han inte behövde svara på den frågan och kartlägga sitt sexliv.

- Det enda som sänker en killes trovärdighet är om han har ett brottsligt förflutet, säger Katarina Wennstam.

En tjej som har varit full, flirtig och lättklädd kan däremot mista all trovärdighet under en rättegång.

Katarina Wennstam har bevakat många våldtäktsrättegångar i egenskap av kriminalreporter för bland annat SVT. Där såg hon hur oerhört utsatta våldtagna tjejer blir. De flesta byter skola, kanske till och med stad och namn.

- De är ansatta från alla håll. De blir utsatta för övergrepp från vänner, skolan, polisen och rättsväsendet.

Det Katarina Wennstam såg lämnade henne ingen ro. Hon var trött på attityden att det är upp till kvinnan att akta sig för att bli våldtagen. Nu är hon författare till böckerna "Flickan och skulden" och "En riktig våldtäktsman", båda med underrubriken en bok om samhällets syn på våldtäkt.

- Vi i Sverige har en slags våldtäktskultur. Det är inte märkligt att vi har så många våldtäkter som vi har med de signaler som sänds ut i samhället, säger hon.

Enligt svensk lag har en kraftigt berusad tjej satt sig själv i vanmakt. Därmed sänks domen från våldtäkt till grovt sexuellt utnyttjande. Det är en värdering som sprider sig ner till de individer som begår våldtäkter. Och det tar tid att ändra lagen. En bra lag garanterar inte heller en bra attityd, menar Katarina Wennstam. Hon tror att gamla värderingar påverkar dagens domar. På medeltiden var våldtäkt ett egendomsbrott. Då var det kvinnans man eller far som stod som målsägande. Så sent som 1965 var det fullt lagligt för en man att våldta sin fru. Allt inom äktenskapets ramar var lagligt.

- Den gamla synen att kvinnor inte är ärbara följer med, säger Katarina Wennstam.

Hon beskriver rättsväsendet som en totalt patriarkal miljö och tror inte att man blir av med problemen för att en ny generation kommer in i rättssalarna.

- Juristutbildningen i Sverige har stora problem med jämställdhet. Där finns en kvinnofientlig syn på våldtäkter. Det gör man inte upp med.

Endast på juristutbildningen i Umeå har man börjat föra in ett genusperspektiv på allvar, säger hon.

Katarina Wennstam drar paralleller mellan hur våldtäktsmännen själva ser på det de gjort och hur brottet behandlas i rättsväsendet. Förövaren har ofta en total empatistörning och har inte alls satt sig in i vad tjejen kan tänka, berättar hon.

- Det är en del av sjukdomsbilden hos en våldtäktsman. Det vet man väl. Ändå gör man precis samma sak i rättsväsendet, säger hon.

De få våldtäktsmän som får bra vård med terapi brukar först efter en lång process sluta prata om vad tjejen har gjort för fel och ta på sig skulden. Precis den förändringen önskar Katarina Wennstam i samhället.

- Det är inte kvinnor som ska ändra på sig. Vi ska leva som vi vill. Det är vissa män som ska ändra på sig, slår hon fast.