Våld i parförhållande bedöms efter kön | Fria.Nu

Fördjupning


Anki Bengtsson
  • Anneli Svensson, kurator på RFSL och ansvarig för RFSLs brottsofferjour, jobbar för att en hbt-jour med samma resurser som andra brottsofferjourer sk
Fria.Nu

Våld i parförhållande bedöms efter kön

Dokumentärserien Lite stryk får dom tåla på TV 4 har satt igång en debatt om vad som brukar kallas kvinnovåld. Mäns våld mot kvinnor har de senaste åren uppmärksammats i kampanjer, utredningar, projekt och i media. Men homo- och bisexuella kvinnor och män som har utsatts för våld av sin partner med samma kön förblir osynliga och står utan skydd och rådgivning. I skymundan pågår ett arbete för att göra det synligt, och just nu görs en kartläggning av omfattningen av våld i samkönade förhållanden

Hon hotade att slå mitt barn om jag inte gick med på att ha sex, allt jag tänkte på var att min son inte skulle höra nåt. Jag vet inte om jag klarar av att ha sex med någon annan i framtiden.' (kvinna 42 år, ur RFSLs folder Brott mot homosexuella)

Kvinnor våldtar inte. Det är en allmän föreställning att det skulle vara omöjligt att en kvinna kan våldta. Men den föreställningen utgår ifrån en heterosexuell syn.

- Jag brukar påpeka att 'heterosexuell' måste med när det talas om mäns våld mot kvinnor. Homosexuella relationer osynliggörs, säger Anneli Svensson, kurator på RFSL Stockholm och ansvarig för dess brottsjour. Hon har vikt en timme för intervju om våld i samkönade parförhållanden.

- En kärleksrelation börjar ju alltid med förälskelse. Våld kommer fram gradvis och så småningom fås den som utsätts för våldet att se det som en del i relationen.

Första tecknet på kontroll kan vara överdriven svartsjuka. Den glider över i en systematisk kontroll av den andres liv. Den utsatte blir bevakad på jobbet, i skolan, under fritidsaktivitet eller med vänner, och e-post och telefonsamtal kontrolleras. Har du mobiltelefonen på går du att spåra via GPS.

Våld handlar om makt och kontroll. Att ta makten över den andres liv. Våld är både fysiskt våld och psykiskt, och till exempel sexuellt våld omfattar både psykiska och fysiska metoder. Våld kan röra sig om alltifrån materiellt våld som att exempelvis förstöra den andres dator, hota att kasta in katten i tvättmaskinen, psykisk terror varje dag om att partnern inte duger och förlöjligande inför andra, inlåsning, att hindra den andre att få sova till en fullbordad våldtäkt.

Att ta psykisk kontroll över partnern är en metod att normalisera våldet i relationen. Genom att bryta ner självförtroendet hos partnern kan den som misshandlar, psykiskt eller fysiskt, framställa våldet som berättigat.

Våldet utförs oftast i hemmet eller på platser dolt för andras insyn. Den som misshandlar är också den som tröstar och lovar att inte använda våld igen. Det sätter den våldsutsatte i en beroendesituation. Ju mer paret isolerar sig från vänner och släkt desto lättare kan beroendet behållas. Ett hinder för att söka hjälp är även skam inför andra. Och förstås rädslan att bli misshandlad igen.

Det samkönade våldet följer samma mönster som våld i heterosexuella relationer. Och det utförs i en parrelation eller av en före detta partner i en parrelation.

- Skillnaden är att i ett samkönat förhållande finns hotet om 'outing' (att avslöja en person som vill ha sin sexuella identitet dold) och bland bögar kan även hiv-smitta användas som hot.

Även i hbt-samhället finns en tystnad om samkönat våld för att man är rädd att det ger mer negativ syn på hbt-personer än vad som redan finns i samhället.

- 70 procent lever inte i öppet med sin sexuella läggning. Trycket att dölja det i vardagen kan göra att det pyser ut som aggression i relationen.

Patrick Letellier har tillsammans med David Island skrivit Men Who Beat the Men Who Love Them. Han berättar att när grannar larmade polisen förnekade han misshandeln han hade utsatts för av sin dåvarande pojkvän, för att han hade en känsla att en anmälan skulle slå tillbaka mot homosexuella som grupp.

Homo- och bisexuella män som utsatts för våld av sin manliga partner drabbas också av det som kallas boxningsringsmyten. Alltså att männen skulle ha kommit överens om att slåss och de satt upp regler för slagsmålet, och att det därför inte handlar om ensidigt våld. Och att en man skulle kunna bli tvingad till stånd eller bli våldtagen av sin partner ingår inte i en heteronormativ syn.

Våld i parförhållande bedöms efter kön. Enligt ett heteronormativt tänkesätt är en man aldrig offer för våld i ett parförhållande och en kvinna kan inte vara våldsam. När en kvinna brukar våld mot den kvinna hon lever med förklaras det i utifrån patriarkala normer om att ett par består av en aktiv man och en passiv kvinna.

Brist på kunskap kan handla om att välja bort kunskap som inte passar in i den egna uppfattningen om saken. Fördomar om hbt-personer i samhället och bristande kunskap om dem som grupp gör att våld inom samkönade parförhållanden uppfattas genom heteronormativa ögon. Därför har homo- och bisexuella och transpersoner som utsatts för våld i en parrelation många gånger inte fått det stöd de behöver, och har rätt till, från polis, sjukvårdspersonal och socialsekreterare.

Fördomar, brist på kunskap och diskriminering mot homo- och bisexuella kvinnor och transkvinnor förekommer också på landets kvinnojourer. När de kom till utgick verksamheten ifrån en heterosexuell förklaringsmodell om mäns våld mot kvinnor.

- Men det finns en vilja nu hos kvinnojourerna att skaffa mer kunskap om kvinnor som slår kvinnor. RFSL i Stockholm skickar utbildare till kvinnojourer här varje år.

De senaste åren har diskussionen om osynliggörandet av samkönat partnervåld kommit igång i Sverige. Det har uppmärksammats av RFSL och i Pridesammanhang, men börjar också bli sett utanför hbt-samhället.

- Lars Gårdfeldt och jag blev inbjudna till en hearing under kampanjen Slagen Dam. Vi fick 15 min. Efter det blev vi inbjudna till en mindre hearing som Nationellt Råd för Kvinnofrid anordnade. Detta utmynnade i skriften Kvinna slår kvinna, man slår man - om samkönat partnervåld.

Stödet till det praktiska arbetet ligger däremot långt efter behovet. I hela landet finns det bara en brottsofferjour för hbt-personer, och det är RFSLs brottofferjour, som startade 1998. Det finns inget skyddat boende för hbt-personer som utsatts för våld i sin parrelation eller av en före detta partner.

- Jämför med Berlin där brottsofferjourer för hbt-personer funnits sedan 12 år tillbaka och det finns även på andra håll i Europa. Och i San Fransisco startade krisjourer för hbt-personer 1974.

Brottsofferjouren är en telefonlinje som är öppen vardagar klockan 19 till 23. En kurator jobbar med brottsofferjouren och tar sig an alla typer av brott mot hbt-personer - partnervåld, hatbrott och så kallat hedersrelaterat våld.

Av de kontakter om våld som RFSLs brottsofferjour i Stockholm har handlar 50 procent om våld i den samkönade parrelationen eller en tidigare sådan. Det är lika många kvinnor som män som kontaktar brottsofferjouren om sådana våldsbrott.

Vi för samtal med dem och i de fall som den som utsatts för våld vill ha hjälp med en polisanmälan mot förövaren kan vi följa med.

Det händer också att förövare kontaktar oss, men av de 14 kontakter jag har just nu är det bara en som är förövare. Med dem arbetar vi också med individuella samtal. Och man jobbar aldrig med båda parter i en våldsam relation. Utan parterna får var sin samtalshjälp.

Vi har fått projektpengar till brottsofferjouren från Brottsofferfonden, men det räcker inte till löner.

Nu anser Brottsofferfonden att vi är en permanent verksamhet och inte ett projekt och vi har nu sökt statsbidrag för att starta en hbt-jour med samma resurser som en vanlig brottsofferjour.

Hittills har Anneli bara kunnat hänvisa till internationell statistik och kartläggningar om våld inom samkönade förhållanden, men just nu pågår en kartläggning om samkönat våld i parrelationer i Sverige.

Brottsofferfonden beviljade bidrag till projektet som ska vara klar sista mars nästa år. Projektledare är Carin Holmberg, feministisk sociolog, som genomför projektet tillsammans med forskningsassistent Ulrika Stjern-kvist.

Vi är just klara med inkodningen av enkätsvaren, säger Ulrika Stjernkvist i telefon från sin arbetsplats Centrum för Genusstudier på Stockholms Universitet

Enkäten gick ut via RFSLs tidning Kom Uts första nummer i år i omfattningen 5 000 exemplar.

- Vi har fått in 2070 svar, vilket betyder en svarsfrekvens runt 40 procent. Det måste uppfattas som ett hyggligt antal svar eftersom enkäten är på 16 sidor och omfattar 66 frågor. Enkäten är upplagd i likhet med Eva Lundgrens kartläggning om våld i heterosexuella relationer i undersökningen Slagen Dam (Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige, ett forskningsprojekt som inleddes 2001).

- Vår rapport är grovhuggen. Vi kommer att göra en analys av enkätsvaren och syftet är att visa vilket ansvar samhället har för denna typ av våld. Djupare analyser får bli i uppföljande studier.

Annons

Rekommenderade artiklar

Daglig kamp för arbetarstyre

La Cooperativa de Trabajo 18 de Diciembre - Brukman i Buenos Aires ser utifrån inte ut att rymma en textilfabrik. Inne i den sex våningar stora fabrikslokalen är det tyst. Det hålls stormöte denna eftermiddag. Delicia Millahual tar emot mig, Elin som tolkar och Håkan som tar foton.

La Casa del Encuentro

Utanför porten finns ingen skylt om ett kvinnohus, men Elin och Monica, som varit här förut, ringer på porttelefonen. Vi har i förväg ringt om att få vara med på den gemensamma middagen som anordnas varje onsdag kväll klockan 22. Då avslutas mötet som lesbiska kvinnor har samlats till.

Kamp för överlevnad

Sokhina är 22 år och har två barn som hon ensam försörjer. Som lokal ledare i de jordlösas organisation på en av de ockuperade öarna - Char Bangla - i södra Bangladesh ska hon åka till bondefederationens nationella kongress i Dhaka. Dagen före hon ska åka brinner hennes hus ner. Men hon gör ändå färden som tar en natt och en halv dag till kongressen.

© 2018 Fria.Nu