Kamp för överlevnad | Fria.Nu

Fördjupning


Anki Bengtsson
  • Per Erixon besökte Bangladesh tidigare i år.
Fria.Nu

Kamp för överlevnad

Sokhina är 22 år och har två barn som hon ensam försörjer. Som lokal ledare i de jordlösas organisation på en av de ockuperade öarna - Char Bangla - i södra Bangladesh ska hon åka till bondefederationens nationella kongress i Dhaka. Dagen före hon ska åka brinner hennes hus ner. Men hon gör ändå färden som tar en natt och en halv dag till kongressen.

Per Erixon träffade den unga kvinnan när han var i Bangladesh för att besöka kongressen som Bangladesh Krishok Federation (bondefederation för män) och Bangladesh Kisani Sabha (bondefederation för kvinnor) höll i huvudstaden Dhaka. Han besökte också öar för att se hur de brunnar han varit med att samla in pengar till fungerar.

Per har varit i Bangladesh flera gånger förut som medlem i Bangladeshkommittén i den fackliga organisationen SAC-syndikalisterna.

I våras åkte han dit på egen hand, med bidrag från SACs internationella solidaritetsfond.

Första gången Bangladeshkommittén besökte Bangladesh var 1998. Då var uppgiften att undersöka villkoren för klädarbetare i Dhaka.

- Innan vi åkte råkade vi på ett flygblad om den holländska organisationen Bangladesh People Solidarity Center. Där fick vi höra om de jordlösas ockupation av mark. Vid slutet av den resan träffade jag representanter för de jordlösa och det var så kontakten inleddes, berättar Per när jag träffar honom efter jobbet på det kvällsöppna Café Blå Lotus på söder i Stockholm

Bondefederation har i dag ockuperat över 70 000 tunnland jord i landet. Det har inneburit att mer än 100 000 kvinnor och män har skaffat sig mark.

SACs Bangladeshkommitté bestämde sig år 2 000 för att åka till de öar i södra Bangladesh som ockuperas av jordlösa.

- Då kartlade vi vad de jordlösa där var i stort behov av och utvärderade vad vi klarade av att ge stöd till. Vi kom fram till att vi skulle samla in pengar till att borra brunnar eftersom det finns ett stort behov av rent vatten.

Två år senare kunde kommittén överlämna 70 000 kronor till den lokala organisationen som köpte in hjälp för att borra åtta brunnar. På char Hadi borrades fyra brunnar, char Bangla tre brunnar och i ett slumområde i Dhaka en brunn. Nu finns det lika mycket insamlat som också ska gå till brunnar.

När Per i våras åkte runt på öarna var brunnarna i bruk. Alla på ön har tillgång till brunnarna men de som bor närmast utnyttjar dem mest. Familjer i närheten av brunnen ser till att de fungerar och på en del ställen har den lokala organisationen valt medlemmar som har ansvar för tillsynen av brunnarna.

Rent vatten är livsviktigt, men bristerna i vardagen är många. Det finns inga läkare eller skola för de jordlösa. Lärare har vid några tillfällen blivit skickade dit av myndigheter, men eftersom de blir utan lön lämnar de skolorna. Möjligheten att bo kvar på den ockuperade marken är osäker och tillfällig.

- På char Bangla var de jordlösa oroliga för det hade inte fått sitt årliga kontrakt.

Per åkte runt tillsammans med några representanter från centralkommittén i Dhaka. De var med på lokala möten, där praktiska, organisatoriska och moraliska frågor diskuterades.

- Jag har träffat ledare både centralt och lokalt flera gånger och har kontakt hemifrån Sverige. Det känns bra att de nu involverade mig och frågade vad jag tyckte i frågor.

Det finns regeringsdeklarationer att jordlösa får ockupera allmän mark. De jordlösas söker sen bosättningstillstånd, som regeringen delar ut. Arrendekontrakt löper vanligen under ett år.

- De händer att de jordlösa som har kontrakt blir bortfösta genom att jordägare kommer dit och uppvisar falska äganderättspapper på marken. Så kallade musclemens motar bort de jordlösa. Ofta sker det med våld-

samma metoder och många gånger har de jordlösa skadats och deras hus bränts ner.

En sådan attack råkade de jordlösa i Patharghata i sydväst nära djungelområdet Sunderbans ut för efter demonstrationer år 2002. När ockupationen skulle inledas överfölls de av polisen. De jordlösa i Patharghata är besvikna över att Bondefederationens centralkommitté i Dhaka besökte området först i våras. Per var med även där. Det hölls tre möten och det behövs mobilisering för att få kraften och viljan tillbaka hos de jordlösa i området.

I norra Bangladesh samordnas organiseringen av jordlösa och ursprungsbefolkningen adivasis kamp. Där har 20 000 jordlösa drivits bort eftersom marken de ockuperar är bördig.

Överlevnad står främst i vardagen för jordlösa. De försörjer sig på olika sätt: som daglönare på ön eller under längre perioder i Dhaka, försäljning av överskott från sin egen odling och hantverk på lokala marknaden. På char Hadi, den första ön som ockuperades 1992, äger skogsvårdsmyndigheten skog. Jordlösa jobbar där som daglönare i skogen eller hugger lera.

För att registrera sin mark måste en familj betala 2 000 taka (ungefär 370 kronor). Äganderätten fördelas lika mellan man och kvinna, men det är familjer som får äganderätt till marken inte individer. I de jordlösas organisation arbetas medvetet med att få bort hemgiftsseden, som är ett förtryckande system mot kvinnor och fattiga.

Bangladesh Krishok Federation och Bangladesh Kisani Sabha säger att de tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar i dag. Det stora antalet medlemmar kräver en bra organisationsstruktur för att intern demokrati ska fungera. Insynen i organisationen har inte varit tillfredställande. Det har ställt till skandaler. Arvtagarna till Abdus Sattar Khan, som grundade Bangladesh Krishok Federation förskingrade pengar under 2002. De är nu uteslutna. Abdus Sattar Khan var ledare i East Indian Communist Party och bildade 1976 bondefederationen för jordlösa.

Den nationella kongressen i år har antagit stadgar som ger bättre insyn och större lokalt inflytande. Egentligen ska en nationell kongress hållas varje år men det har inte hållits kongress sedan 1993.

- Varje hundratal medlem skulle enligt den gamla konstitutionen representeras på kongressen. Nu gick centralkommittén ut och bad de lokala organisationerna att sända färre representanter till kongressen, som bara hölls en dag. Det sparade pengar och tid. Trots kort tid blev det inte kaos, och kongressen lyckades besluta om stadgar och diskutera intern demokrati.

Bondefederationen är involverad i globala, nationella och lokala frågor. Bangladesh Krishok Federation och Bangladesh Kisani Sabha är med i La Via Campensina, som är ett internationellt nätverk för bönder. De var drivande för att få till stånd Peoples Global Actions möte i Asien. Representanter från bondefederationen deltog i SACs arrangemang på Fritt forum i Göteborg 2001. Bangladesh Krishok Federations generalsekreterare Badrul Alam har deltagit i de World Social Forum som har hållits i Brasilien och Indien.

- Tyvärr har federationen för kvinnor ingen som kan engelska vilket gör dem beroende av hjälp av federationen för män vid internationellt arbete.

På nationell nivå utvärderar organisationen effekten av att jutefabriker har lagts ner förra året och 125 000 textilarbetare blev utan arbete. I de lokala grupperna diskuteras kemijordbruk och genmanipulerade grödor. Det slår direkt mot deras odlingar.

Den översvämning som drabbade Bangladesh i juli i år har gjort många av medlemmarna i de jordlösas federation hemlösa och utan försörjningsmöjlighet. Bondefederationerna mobiliserar nu för att ge stöd åt dem som spolats bort av den kraftiga flodström som startade i norra Bangladesh. Kurigramdistriktet är ett av de områden som fått ta de värsta smällarna. I det distriktet bor 30 000 personer som är medlemmar i bondefederationen. Av dem är 1 000 personer i behov av akut hjälp.

- Det är ett område där människor lever under svåra förhållanden redan tidigare. De har det tuffare än i södra Bangladesh. De jordlösa i Kurigamdistriktet är oftast dag-

lönare och säljer sin arbetskraft ett par månader i förväg. Storbönderna kan då sätta vilken lön som helst. Översvämningen tar bort även möjligheten till daglönejobb.

Bondefederationen har bildat en hjälpfondskommitté som ska köpa nödvändigt material för de hemlösas basbehov och skicka ut i de områden där översvämningen dragit förbi.

SAC har också dragit igång en kampanj för katastrofhjälp till Bangladesh.

SACs insamling Postgironummer: 80 99 23-6. Märk talongen: 'Katastrofhjälp till Bangladesh'.

Annons

Rekommenderade artiklar

Daglig kamp för arbetarstyre

La Cooperativa de Trabajo 18 de Diciembre - Brukman i Buenos Aires ser utifrån inte ut att rymma en textilfabrik. Inne i den sex våningar stora fabrikslokalen är det tyst. Det hålls stormöte denna eftermiddag. Delicia Millahual tar emot mig, Elin som tolkar och Håkan som tar foton.

La Casa del Encuentro

Utanför porten finns ingen skylt om ett kvinnohus, men Elin och Monica, som varit här förut, ringer på porttelefonen. Vi har i förväg ringt om att få vara med på den gemensamma middagen som anordnas varje onsdag kväll klockan 22. Då avslutas mötet som lesbiska kvinnor har samlats till.

Våld i parförhållande bedöms efter kön

Dokumentärserien Lite stryk får dom tåla på TV 4 har satt igång en debatt om vad som brukar kallas kvinnovåld. Mäns våld mot kvinnor har de senaste åren uppmärksammats i kampanjer, utredningar, projekt och i media. Men homo- och bisexuella kvinnor och män som har utsatts för våld av sin partner med samma kön förblir osynliga och står utan skydd och rådgivning. I skymundan pågår ett arbete för att göra det synligt, och just nu görs en kartläggning av omfattningen av våld i samkönade förhållanden

© 2019 Fria.Nu