Fria.Nu

Europas mörkaste hörn

De döda i Beslan är begravda nu. Gisslan-dramat är över - för oss som såg det på tv. Men varför är det just tjetjenska terrorister som tar gisslan?

I Kaukasus har människor tagit gisslan i hundratals år. Kaukasiska befälhavare (chefer för militären) hade ett papper i början av 1800-talet som talade om hur de skulle arbeta. Där stod det: 'lämna aldrig fältet utan gisslan.'

Några år tidigare skrev Katarina den Stora: 'en härskare av en så stor stat som vår måste vara autokratisk'. Autokratisk innebär att bara en person bestämmer. Hon ansåg alltså att ett stort land måste styras av en diktator. Tsar-Ryssland förtryckte människorna som bodde i Kaukasien. Man brände deras byar om de inte lydde. Redan under den tiden började tjetjenerna bilda gerillor.

Under andra världskriget ockuperade Tyskland norra Kaukasus en kort tid. Efter det försökte Tjetjenien bli fritt från Sovjetunionen. Stalin sa att det var landsförräderi. Han skickade flera tusen tjetjener till straffläger i Sibirien.

1991 föll Sovjetunionen. Del-

republiken Tjetjenien hade en ny president som hette Dzokhar Dudayev. Han förklarade Tjetjenien självständigt från Ryssland. Men landet hade nästan inga lagar. Och Moskva tyckte inte att Tjetjenien skulle vara ett eget land. I Tjetjenien finns mycket olja. Den ville Ryssland ha kvar. Man tyckte också att det såg bättre ut att ha kvar Tjetjenien. Därför bestämde Rysslands president Boris Jeltsin 1994 att Ryssland skulle kriga mot Tjetjenien.

Den ryska militären hade dålig utrustning. De förde krig i två år mot tjetjenska grupper av rebeller. Över hundra tusen människor dödades. Flera gånger tog man gisslan. Det var ett stort gisslan-drama i en stad i Dagestan. Dagestan är en republik som ligger nära Tjetjenien. Efter det stora gisslan-dramat sa Boris Jeltsin okej till ett eld-upphör. Man slutade kriga tillfälligt. Men man hade inte kommit överens om ifall Tjetjenien skulle vara självständigt.

Tjetjenien var fortfarande mycket rörigt. Skolorna och sjukvården fungerade inte. Människor var mycket arga på Ryssland. Några tjetjener attackerade bostadsområden i Moskva och Volgodonsk 1999. Ryssland hade fått en ny president, Vladimir Putin. Han bestämde att Ryssland skulle kriga mot Tjetjenien igen. Han sa att de skulle stoppa terrorn. Ryssland ockuperade Tjetjenien. De behandlade människor som man hade gjort på 1800-talet. Jeltsin hade försökt komma överens med tjetjenerna litegrann. Men Putin ville inte försöka.

I många länder har man sagt att Putin gör fel. Men han talar om 'kriget mot terrorismen', precis som Bush. De som tycker att Bush gör rätt, kan då inte

säga att Putin gör fel. Putin tackade nej när andra länder

ville hjälpa Kaukasien. Men nu kan man se att det inte går så bra, när Putin försöker bestämma allt själv.

Putin har låtit Tjetjenien bli som ett getingbo av våld och brott mot de mänskliga rättigheterna. Det verkar vara ett dåligt sätt att få fred. Människorna i Ryssland har inte protesterat så mycket. Många har tyckt att Putin gör rätt. Det har nog berott på media. Regeringen bestämmer över ryska media. Men de senaste årens terror kan media inte kan gömma undan. Självmordsbombare, gisslandramat på teatern i Moskva 2002 och nu skolan i Beslan. Oskyldiga civila dödas för att alla ska se vad som händer i Tjetjenien.

Tom de Waal forskar om Kaukasus på Institute for war and peace reporting. Han har skrivit en rapport som heter Europe's darkest corner. Han skriver att tjetjenerna alltid har kämpat mot Rysslands förtryck.

Man kan tro att konflikten beror på tjetjenernas extrema religion, skriver de Waal. Men tjetjenerna är sunnimuslimer. Många har kämpat hårt mot fundamentalismen. De flesta tjetjener talar ryska bättre än tjetjenska. Nästan alla har familj eller släktingar som arbetar i Ryssland.

Tom de Waal säger till det brittiska tv-bolaget BBC:

- Många har blivit intresserade av extrema former av islam. Men det beror mest på att Tjetjenien inte har kontakt med Moskva.

Ryssland har en delrepublik där de flesta har vuxit upp med krig. Moskva har låtit en tiondel av befolkningen dö. Ryssland upprepar sina historiska misstag, men lär sig inte av historien.

Fakta: 

fakta: politik tjetjenien
* 1991 - Sovjetunionen faller. Den nye presidenten Dzokhar Dudayev förklarar Tjetjenien självständigt

* 1994 - 1996 - Jeltsin går in militärt för att få behålla Tjetjenien.

* 1997 - Tjetjeniens första val. Aslan Maskhadov fick majoritet och satt i fem år. Han var ledare för dem som ville att Tjetjenien skulle bli ett eget land. Fredsavtal skrivs under med Moskva.

* 1999 - Putin går in militärt för att stoppa terrorismen

* 2003 - Val i Tjetjenien. Man kunde inte rösta på dem som ville ha ett självständigt Tjetjenien. Moskva ville ha Akhmad Kadyrov. Han blev vald. Många i världen tyckte att det här valet var fusk.

* 2004 (maj) - Akhmad Kadyrov mördas

* 2004 (aug) - Val i Tjetjenien. Alu Alkhanov väljs att efterträda Kadyrov. Många tyckte att också det här valet var fusk.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Den 21 april är vattnet slut

I tre år har Kapprovinsen där Kapstaden ligger blivit utan de rikliga vinterregnen. Nu är det vattenkris och den 21 april stänger myndigheterna av allt vatten för allmänheten.

Fria Tidningen

Bröllop tvingar upp hemlösheten på dagordningen

Hemlöshet är normalt något det råder politisk tystnad kring i Storbritannien, men i slutet av förra veckan var Theresa May tvungen att agera. Orsaken var det stundande kungliga bröllopet och den hemlöshetsdiskussion som blossat upp.

Fria Tidningen

Lyckat hemlöshetsprojekt går på export

Det började med dagliga tågresor och slutade med ett hemlöshetsprojekt som nu snabbt söker sin väg ut över världen. Huzaifah Khaled berättar om sin varuautomat och hur den kan hjälpa till att öka medvetenheten kring hemlöshet.

Fria Tidningen

Ship to Gaza förbjuds lämna Grekland

I måndags uppdagades det att den svensk/norsk/grekiska båten Juliano hade fått propellern saboterad och avfärd från Aten fick skjutas fram. Tre dagar senare råkade den irländska båten ut för exakt samma sabotage. När så avfärd närmade sig i dag, fredag, var förväntan hög. Men lyckan blev kort.

Fria Tidningen

11 gånger så mycket missbildningar i Falluja

I ytterligare en offentliggjord rapport visar nu läkare och forskare att antalet missbildningar hos nyfödda barn i Falluja i Irak är elva gånger fler än normalt. Misstankar höjs nu om att hälsoproblemen har med USA:s vapen under attackerna 2004 att göra.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu