”Fördjupad demokrati enda lösningen” | Fria.Nu
Martin Holmquist

Fördjupning


Martin Holmquist
  • ”Ja, vi kan”. Medborgarplattformen Barcelona en Comú har sina rötter i de stora demokratiprotesterna som tog över Spaniens gator och torg våren 2011.
  • Från ockupant till borgmästare. Sommaren 2013 grips Ada Colau under en bankockupation i protest mot vräkningar i Barcelona. Två år senare blir Colaus rörelse BComú största parti i lokalvalen och hon utses som stadens borgmästare.
  • Elena Tarifa och David Fernandez från BComú deltog i demokratikonferensen Federation 2017 i Alby förra helgen.
  • Anhängare till Barcelona en Comú firar den osannolika segern i lokalvalet år 2015.
Fria Tidningen

”Fördjupad demokrati enda lösningen”

När gatuaktivismen nådde vägs ände tog en grupp aktivister i Barcelona steget in i politiken. Tio månader senare var protestledaren Ada Colau stadens nya borgmästare. Vi träffar Elena Tarifa från plattformen Barcelona en Comú för ett samtal om aktivism, folkstyre och möjliga lösningar på krisen i Katalonien.

– Endast en demokratisk revolution löser problemen i Katalonien.

Sí se puede, sí se puede…” Slagorden ”Ja, vi kan” ekade långt in på natten den 24 maj 2015 när det stod klart att medborgarplattformen Barcelona en Comú (ung. Barcelona tillsammans) vann borgmästarvalet i den katalanska huvudstaden. Blott tio månader efter rörelsens bildande hade dess politiskt oerfarna aktivister gjort det omöjliga och tagit över makten i Spaniens näst största stad. Hur var det möjligt?

Bostadskrisens barn

Barcelona en Comú har sina rötter i antivräkningsrörelsen PaH (Plataforma de Afectados por la Hipoteca) som bildades i finanskrisens kölvatten. Efter ett decennium av skenade bostadspriser och ohållbar belåning sprack den spanska bostadsbubblan samtidigt som arbetslösheten ökade lavinartat till följd av den ekonomiska krisen. Under åren 2008–2012 tvingades 350 000 spanska familjer lämna sina hem eftersom de inte hade råd att bo kvar.

PaH bildades för att koordinera civila olydnadsaktioner för att fysikt hindra vräkningarna och för att driva en kampanj för allas rätt till en bostad. Enligt organisationen själv förhindrade de fler än 1 100 vräkningar från att genomföras under 2010–2014.

Samtidigt spirade den folkliga aktivismen på de spanska torgen i den så kallade 15M-rörelsen under våren 2011. Hundratusentals spanjorer tog till gatorna och ockuperade de lokala torgen i protest mot den politiska korruptionen och giriga nyliberalismen som de menade skapade krisen. Rörelsen var spretig men stod enad bakom kraven om en fördjupad demokrati och att grundläggande rättigheter som vård, bostad och utbildning säkerställdes.

Efter åratal av ihärdig gatuaktivism ville PaH-ledaren Ada Colau och andra inom demokratirörelsen se om det gick att omvandla den breda folkliga mobiliseringen till ett konkret politiskt alternativ.

– Det fanns en frustration över att vi hela tiden bekämpade symptomen, att vi inte kunde påverka själva orsaken till de stora sociala problemen, berättar Elena Tarifa.

– Vi insåg att det inte räckte att bara protestera. Varför då inte försöka att ta makten istället?

Ett parti blir till

Sommaren 2014 samlades 2 000 Barcelonabor i ett stormöte som blev det officiella startskottet för medborgarplattformen Barcelona en Comú (BComú). De röstade fram ett politiskt manifest och lyckades på kort tid samla in 30 000 underskrifter från personer som ställde sig bakom det. Men tanken var inte att starta ytterligare ett litet parti på vänsterkanten, målet var att bilda en inkluderande plattform där alla stadens medborgare kunde vara delaktiga.

– Centralt för rörelsen har hela tiden varit att vinna tillbaka staden. Det är folket, inte politikerna eller företagen, som ska ha makten över sin stad, säger Elena Tarifa.

Många av dem som engagerade sig plattformen var sedan tidigare aktiva i olika sociala rörelser, medan andra var politiska nybörjare. BComú bjöd även in politiska organisationer som det lokala miljöpartiet och gräsrotsrörelsen Podemos som snart ställde sig bakom plattformen inför lokalvalet.

Elena Tarifa är dock noga med att påpeka att BComú inte är en koalition av partier, det är en politisk plattform med en horisontell struktur där alla stora beslut fattas genom direktdemokratiska mekanismer. Omröstningar sker både på stormöten och på nätet.

– Att kunna delta via nätet är en viktig feminstisk aspekt, det gör att fler kvinnor kan vara delaktiga eftersom kvinnor generellt har mindre fritid än män och kanske inte kan komma på möten.

Valkassan var obefintlig och rörelsen ville inte göra sig beroende av partier, företag eller banker för att finansiera kampanjen. Lösningen var en crowdfundingkampanj som på bara några månader lyckades samla in omkring 2,7 miljoner kronor i bidrag och mikrolån.

Väckte hopp om förändring

Även om rörelsen var ett kollektivt projekt insåg de att det krävdes ett ansikte utåt för att lyckas vid valurnorna. Rörelsens mest kända aktivist Ada Colau valdes som plattformens första namn i valet och blev därmed dess borgmästarkandidat.

Aktivister och volontärer jobbade dag och natt med att få ut budskapet och med den kanske största utmaningen: att få folk att tro att de partipolitiskt oerfarna aktivisterna hade kapaciteten att styra staden.

– Tack vare våra breda nätverk fick vi snabbt ett stort genomslag trots att vi ständigt attackerades av de etablerade partierna och att svartmålades i medierna, berättar Elena Tarifa.

Även om partiet snabbt seglade upp i opinionen vågade få tro på att de verkligen skulle vinna. Men efter en nagelbitare till valkväll stod BComú till slut som största parti och Ada Colau var stadens nya borgmästare.

– Det var helt galet, vi kunde knappt tro att det var sant. Men vi var förstås jätteglada och exalterade, säger Elena Tarifa.

Hon tror att nyckeln till segern var att de erbjöd folket något nytt.

– Folk är så trötta på samma gamla korrupta politiker som bara pratar och inte gör något. Vi talade med ett språk som folk i olika samhällsklasser över hela staden kunde relatera till. Vi gav folk hopp om att förändring var möjligt.

Kampen fortsätter

Drygt två år har nu gått sedan valsegern. Vad har de då lyckats åstadkomma?

– Förväntningarna var enorma och i början fick vi lägga mycket tid på att förklara för folk att det inte går att göra allt på en gång. Politisk förändring tar tid, säger Elena Tarifa.

Även om de blev största parti fick BComú endast 11 av de 41 platserna i kommunfullmäktige så alla förslag kräver svåra förhandlingar innan de kan drivas igenom.

– En av våra viktigaste frågor är bostäder åt alla och där har vi lyckats driva igenom en storsatsning på nybyggen av billiga lägenheter, som även ska byggas i rikare delar av staden, berättar Elena Tarifa.

De har även bildat ett nytt kommunalt energibolag och fått igenom satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken och stadens cykelbanor.

– Jag skulle också säga att politiken har blivit mer transparent, medborgarna har nu närmare kontakt med de folkvalda.

BComú:s struktur är i stort densamma i dag som under valkampanjen. Det finns olika arbetsgrupper som jobbar med enskilda frågor, det hålls fortfarande stormöten och omröstningar på nätet.

– Vi vill inte tappa kontakten med gatorna. Men samtidigt är det svårt att få folk att engagera sig i det dagliga arbetet. Den enorma energi och engagemanget vi hade under valrörelsen är inte riktigt kvar två år senare, konstaterar hon.

En annan viktig fråga har varit att hantera den ständigt ökande turismen och privata uthyrningen av lägenheter som har lett till att hyrorna skenar och många tvingas flytta från stadens centrala delar. Colau har fått igenom strikare relger för hotell och har öronmärkt medel från en ”turistskatt” till satsningar på bostadsområden och kollektivtrafiken.

Vill ha legitim folkomröstning

Frågan om Kataloniens självständighet har fram till nyligen inte varit en prioriterad fråga för BComú. Av de sju partierna i regionsparlamentet, där tre är för självständighet och tre är emot, är BComú det enda partiet som är neutralt. Inom rörelsen finns det både de som är för och de som är emot.

– Jag tycker egentligen att själva frågan är missriktad. Självständighet är inte lösningen på problemen som finns i Katalonien i dag. Oavsett juridisk status på regionen kommer samma problem att finnas kvar om det inte sker stora politiska reformer, säger Elena Tarifa.

Vägen ur dagens politiska dödläge går genom dialog och en fördjupad demokratiskt process, menar hon. Partiets linje är att det måste hållas en legitim folkomröstning som är sanktionerad av centralmakten och lagligt bindande.

– Folkomröstningen den 1 oktober var inte legitim, det var en politisk manifestation. Vi stödjer seperatisternas rätt att manifestera för sin sak, men folkomröstningen var inte demokratiskt genomförd och kan inte sägas representera folkviljan.

Folkomröstningen hade på förhand förbjudits av den spanska författningsdomstolen. Och även om 90 procent röstade ja var valdeltagandet väldigt lågt – endast 43 procent av de röstberättigade katalanerna deltog.

Samtidigt fördömer BComú de statliga säkerhetsstyrkornas våldsamma repression av omröstningen, då kravallpoliser attackerade vallokalerna och så många som 800 personer ska ha skadats i uppenbara fall av övervåld. I ett uttalande ställde sig partiet bakom förra veckans generalstrejk som hölls i protest mot repressionen. Det riktar också skarp kritik mot styrande Partido Populars hantering av situationen.

– Den spanska regeringen kan inte stirra sig blind på vad lagen säger, den måste anstränga sig mer och vara villig att föra en dialog för att hitta en väg framåt. Svaret kan inte vara mer våld, det måste vara mer demokrati.

Fakta: 

Fakta: Barcelona en Comú

Medborgarplattformen Barcelona en Comú (BComú) bildades år 2014 med mål att vinna lokalvalet i Barcelona.

I plattformens valmanifest lyfts fyra prioriterade mål: att garantera alla medborgares grundläggande rättigheter och rätten till ett anständigt liv; att främja en socialt och ekologiskt rättvis ekonomi; att demokratisera institutionerna och att ge medborgarna makten över staden.

Flera lokala partier har anslutit sig till plattformen, bland annat det katalanska miljöpartiet och gräsrotsrörelsen Podemos (som på nationell nivå i dag är landets tredje största parti).

Plattformen fick flest röster i kommunvalet 2015 och talespersonen Ada Colau valdes till borgmästare.

Medborgarplattformen Ahora Madrid, som inspirerats av BComú, vann samtidigt lokalvalet i Madrid år 2015.

BComú har samlat sina erfarenheter i guiden How to win back the city som de hoppas ska inspirera till liknande initiativ i andra städer.

Elena Tarifa och David Fernandez deltog i demokratikonferensen Federation 2017 i Alby förra helgen.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

© 2019 Fria.Nu