”Bilden att medierna mörkar stämmer inte” | Fria.Nu
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

– Det är en lite ovanlig situation att presentera något som egentligen inte är en nyhet men som betraktas som en stor nyhet. Men det säger mer om debatten än om forskningen, säger Jesper Strömbäck som är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Det han syftar på är ropen om att medierna mörkar negativa aspekter av invandring och samtidigt överdriver positiva aspekter som med jämna mellanrum hörs i den offentliga debatten.

Att så inte är fallet är knappast en nyhet inom forskarvärlden – och resultaten i den nya rapporten ligger i linje med vad tidigare forskning visat, säger Jesper Strömbäck. Tillsammans med Evelina Nedlund och Felicia Andersson har han undersökt närmare 1 000 artiklar som berör invandring från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan 2010 och juni 2015.

För att undersöka hur mediernas bevakning har sett ut undersöker forskarna förekomsten av ett antal så kallade gestaltningar, både negativa och positiva sådana. Av de gestaltningar de undersöker är de vanligast förekommande att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen, till kriminalitet och till att försvaga Sverige ekonomiskt. Alla är de negativa gestaltningar. Först på fjärde plats kommer den positiva gestaltning som är vanligast – att invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Medierna rapporterar alltså mer negativt än positivt om invandring och det gäller långt ifrån bara bevakningen av invandring.

– Dåliga nyheter är bra nyheter. Det som är problem, det som inte fungerar, har generellt ett högre nyhetsvärde än det som fungerar, säger Jesper Strömbäck.

Forskarna har också undersökt vilken typ av invandring medierna rapporter om och jämfört med hur den faktiska invandringen ser ut. Oproportionerligt mycket av mediebevakningen visade sig handla om flyktinginvandring jämfört med andra typer av invandring som anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring.

–Sett ur mediernas perspektiv, utifrån nyhetsvärdering och medielogik, är det ganska logiskt. Flyktinginvandring är den typ av invandring som det finns mest politiska kontroverser kring, som ställer krav på det offentliga Sverige, som är mest problematisk ur ett integrationsperspektiv och som är minst kontrollerad och därmed rymmer mest överraskning och drama.

Det fanns flera skäl till varför Strömbäck med flera ville göra studien. En var avsaknaden av aktuella studier av hur svenska medier rapporterar om invandring, men det handlade också om att undersöka om anklagelserna om att medierna inte tar upp problem förknippade med invandring stämmer.

– Många tycks ha köpt berättelsen om att medierna mörkar de negativa aspekterna av eller förskönar invandringen, men vad våra resultat visar är att negativa gestaltningar är vanligare än positiva gestaltningar av invandring.

Men frågan om hur man ska nå dem som inte vill bli nådda med information som de inte vill tro på är svårare än någonsin, konstaterar Strömbäck. Det har blivit allt enklare för människor att söka sig till informationskällor som bekräftar deras egna åsikter och verklighetsuppfattningar, och forskning avfärdas gärna om inte slutsatserna stämmer överens med det man vill se.

– Det gäller oavsett om det handlar om vaccin, dieter, mediernas rapportering om invandring eller något annat. Det är en utmaning ur ett demokratiskt perspektiv. Oavsett ämne finns det information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor och som de behöver känna till oavsett om det strider mot eller stämmer överens med deras åsikter och verklighetsuppfattningar.

Risken när man inte lyckas nå ut med information, säger Strömbäck, är en ännu större polarisering av åsikter i samhället.

– USA har varit där länge men vi är på väg i den riktningen. Vi är fortfarande i början av en medieutveckling där utbudet av partisk eller missvisande information växer och den är enklare än någonsin förr att hitta för dem som har den drivkraften att söka sig till bekräftande information. Vi har inte brottats med frågorna så länge att vi har hittat något svar.

Samtidigt har frågorna varit aktuella i USA under betydligt längre tid och inte heller där finns något bra svar, lägger han till.

– Nyhetsjournalistiken har en utmaning i att nå ut och vinna trovärdighet i grupper som föredrar bekräftande information. Särskilt i en tid av populism där tankefiguren om ett ”vi” som är folket – definierat på olika sätt – och ett ”dem” som är eliten, där politiska eliter, medieeliter, forskareliter och alla möjliga eliter klumpas ihop som om det vore en elit, har det blivit ännu svårare att nå fram.

Att de flesta i Sverige ändå fortsätter att konsumera traditionella nyhetsmedier menar Jesper Strömbäck utgör en motvikt. I många frågor har de flesta inte så pass starka åsikter att de gör sig besväret att aktivt leta information på annat håll som kan bekräfta den egna bilden.

– Men i vissa frågor, och invandring är ett typexempel på en fråga där det finns väldigt starka åsikter och känslor och där det finns ett utbud av så kallade alternativa medier som präglas av politiska agendor, är det svårt att nå ut med information som inte stämmer överens med människors egna uppfattningar och att få trovärdighet för den informationen.

Forskarna hittade ingen tydlig förändring eller trend under tidsperioden som undersöktes. Däremot tror Jesper Strömbäck att om de hade fortsatt att undersöka mediebevakningen under hösten 2015, som valdes bort eftersom den var allt annat än normal i och med det stora antal människor på flykt som då kom till Sverige, och även framåt under 2016 hade bilden blivit en annan.

– Jag tror att vi hade sett en mer negativ rapportering eftersom politiken svängde så pass mycket från och med oktober 2015. Att journalistiken i någon mening speglar den dominerande politiska inriktningen vet vi från tidigare studier.

Att medierna mörkar har i princip blivit synonymt med att de anses mörka när det gäller invandring. SOM-undersökningen visar också att fler misstror mediernas bevakning av just invandring i jämförelse med andra områden. Exakt varför det är så har forskningen ännu inte något heltäckande svar på, men Strömbäck säger att det finns några olika pusselbitar. En sådan är att debatten om att medierna inte lyfter negativa sidor av invandring eller att de överdriver positiva sidor går tillbaka till 1990-talet.

– Kritik som hörs länge ger ökad sannolikhet att människor tror på den, enligt devisen att hör man ett påstående tillräckligt många gånger bedömer man det som mer trovärdigt.

En annan handlar om hur människor upplever verkligheten i förhållande till mediernas bevakning.

– Även om det visar sig att negativa gestaltningar är vanligare än positiva, kan de som är kritiska till invandring eller uppfattar det som om invandring innebär stora problem för Sverige anse att de negativa gestaltningarna borde vara ännu vanligare.

En tredje pusselbit är det som kallas det fientliga medier-fenomenet, som innebär att folk ofta uppfattar det som om mediernas innehåll gynnar motståndarna och missgynnar den egna sidan i en politisk konflikt. Särskilt tydligt är det bland dem som är väldigt engagerade i en fråga.

– Där finns en del av förklaringen till varför invandringskritiska personer är kritiska till mediernas bevakning av invandring, på samma sätt som det kan förklara varför borgerliga tycker att medier gynnar partierna till vänster och varför människor till vänster tycker att medier gynnar partierna till höger.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

”Finansmarknaden måste ta större ansvar”

En ny forskargrupp ska hjälpa till att göra finansmarknaden mer etisk, och ta ett större ansvar för såväl samhälle som miljö mot bakgrund av det senaste decenniets finanskris och klimathot.

© 2017 Fria.Nu