”En stor seger för den antirasistiska rörelsen” | Fria.Nu
  • Lördagens protester mot NMR fick bred uppslutning: över 10 000 motdemonstranter var på plats i Göteborg.
  • Bepansrade NMR-aktivister omringas av polisen efter att de försökt ta sig igenom avspärrningarna.
Fria Tidningen

”En stor seger för den antirasistiska rörelsen”

I helgen protesterade över 10 000 personer mot nazistiska NMR, som misslyckades med att genomföra sin planerade demonstration i Göteborg. "Jag tror att den antirasistiska rörelsen kommer att se tillbaka på det här som en av de större segrarna de senaste decennierna", säger forskaren Jan Jämte.

Nordiska motståndsrörelsens, NMR:s, demonstration i Göteborg i lördags fullbordades aldrig. Efter att de försökt bryta sig förbi polisens avspärrningar omringades de cirka 600 nazisterna utanför Liseberg där de hölls kvar av polisen. Efter flera våldsamma konfrontationer med polisen eskorterades de slutligen därifrån sent på eftermiddagen.

Samtidigt protesterade över 10 000 motdemonstranter, bland annat på Heden, i närheten av nazisternas demonstrationsväg.

– Jag blev jätteglad när jag kom dit. Vilken samling och bredd, det var folk av alla slag, säger Nina Sørensen som var en av de som trängdes på Heden.

Som ungdom var hon aktiv i 1990-talets antirasistiska rörelse. Då var nazisternas gatunärvaro mer påtaglig än dagens, berättar hon.

– De slog ihjäl och misshandlade folk ganska så konstant. Folk var rädda för dem samtidigt som det fanns lite av en låt-gå attityd hos gemene man. Men vi som var aktiva inom den frihetliga vänstern, homosexuella och de som inte sågs som svenska var extremt utsatta.

Nina Sørensen menar att de ungdomar som attackerades av nazisterna lämnades att själva stoppa dem.

– Vi lyckades ganska bra. Det kom mycket kritik, till exempel om att våld föder våld. Men det handlar om folk som mestadels var under 20 och som var inklämda i ett hörn.

Hon är inte förvånad över att den nazistiska mobiliseringen har ökat igen efter en dipp under början av 2000-talet. Enligt henne hänger den ihop med de högervindar som blåser över hela Europa och ökande ekonomiska klyftor.

Men därför är Nina Sørensen också glad över helgens reaktioner.

– I allt det otäcka fanns en beslutsamhet, glädje och gemenskap. Jag upplevde en stor skillnad mot hur det sett ut tidigare. Istället för att käbbla om metoder och strategier kunde folk komma som de var. När det folkliga motståndet ser ut så här behöver ungdomar inte gå över gränser och slåss för sina liv.

Men när lördagen gick mot sitt slut upplevde den 18-åriga motdemonstranten Maya Mbog Rosén att gatorna blev otrygga. Hon är glad över att det gick bra under demonstrationen, säger hon. Men hon är kritisk till att polisen inte hade bättre koll på nazisterna när den var över.

När tio av dem steg på samma spårvagn som hon fick hon springa av så fort det gick, berättar Maya Mbog Rosén.

Samma kväll såg hon också NMR-aktivister åka runt i en bil – hon uppfattade det som att de letade efter människor att provocera.

– De är fortfarande nazister när arbetsdagen är slut och kanske ännu farligare då. Polisen borde tänka längre. Att de inte gör det skapar en utsatt situation för många.

Medan antirasister fortsätter organisera sig och demonstrera mot nazisters närvaro, måste även politiker engagera sig i frågan, menar Maya Mbog Rosén. Hon tycker att lagstiftare borde förbjuda nazism för att motverka att det normaliseras.

Dessutom måste fler ta ställning mot nazism, menar hon.

– Tyvärr har antirasism blivit en ideologisk fråga. Det är synd att det bara är vänstern som aktivt jobbar med det. När nazister demonstrerar öppet i Sveriges näst största stad behöver det vara en huvudfråga för högern också.

Enligt Jan Jämte, som har studerat de olika antirasistiska vågorna i Sverige från 1930-talet till i dag, har det under de senaste tio åren skett en stark polarisering kring just de här frågorna.

– Det är en av de stora konfliktlinjerna. Det har delvis en mobiliserande karaktär: folk går från balkongen till barrikaden, så att säga. Problemformuleringen är också bredare i dag, det är allt ifrån ensamkommande ungdomar som kämpar för att få stanna till folk som kämpar mot strukturell diskriminering på arbetsmarknaden. Det pågår tydliga försök att skapa alternativ mellan jättedemonstrationerna mot fascism, säger han.

Samtidigt är riskerna förenade med antirasistisk aktivism större i dag, menar Jan Jämte.

Motsidan känner av medvinden och använder sig av hot och repressalier mot fler grupper än tidigare, säger han.

I sammanhanget tror Jan Jämte dock att lördagens motstånd mot NMR kan bidra till att den antirasistiska rörelsen, där många upplever att de kämpar i motvind, känner att den lyckats med något konkret.

– Känslor är en viktig mobiliserande kraft och jag tror att det här kan verka stärkande för rörelsen. Jag tror att man kommer att se tillbaka på det här som en av de större segrarna de senaste decennierna.

Annons

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu