Bindor och tamponger lyxvara i Indien | Fria.Nu
Sarah Olsson

Fördjupning


Sarah Olsson
  • Endast tolv procent av indiska kvinnor använder bindor och tamponger som mensskydd. Resten måste använda annat som till exempel tyg eller tidningspapper.
  • Nikita Azad, initiativtagare till kampanjen #HappyToBleed.
Fria Tidningen

Bindor och tamponger lyxvara i Indien

Tygremsor och gamla sockor får fortsatt fungera som mensskydd när bindor och tamponger räknas som lyxvara i Indiens nya taxeringssystem.

– En välfärdsstat måste ta ansvar för alla invånares hälsa, säger aktivisten Nikita Azad.

Den 1 juli klubbades Indiens nya taxeringssystem igenom. Tanken med det nya taxeringssystemet är att göra momssystemet enklare och ge produkter en nationell skattesats. Vissa basprodukter beskattas inte, där räknas till exempel kondomer och preventivmedel in. Vigselsmycken räknas också som en basprodukt och slipper moms. Däremot kategoriseras mensskydd som en lyxprodukt och beläggs med tolv procent moms.

– Storföretagen profiterar redan på kvinnors kroppar genom att kommersialisera deras menstruella hälsa och nu vill regeringen ha en del av kakan, säger aktivisten Nikita Azad.

I Indien kostar ett paket bindor mellan fem och tolv rupies (0,6-1,5 SEK). Det är långt mer än vad många har råd att betala. Endast tolv procent använder bindor och tamponger som mensskydd, resten måste använda annat. Tyg är det vanligaste, 80 procent av de som menstruerar i Indien använder tygbitar och det var så organisationen Goonj kom in på frågan.

– Vi upptäckte hur tyg spelar en viktig roll som mensskydd för kvinnor, säger Meenakshi Gupta från Goonj.

– Problemet är många gånger tillgången, vissa har svårt att få tag på en bit tyg att använda, eller tvingas använda samma under lång tid.

Förutom att det är obekvämt och hindrar rörligheten att använda sig av tyg (eller till exempel tidningar om det inte finns tillgång på tyg), innebär det en ökad risk för infektioner och problem som klåda och irritationer.

Tygbitarna tvättas och återanvänds. Ofta tvättas de i smutsigt vatten, utan tvål och hängs sedan på tork i mörka, undangömda hörn där de sällan torkar ordentligt. Smutsiga och fuktiga mensskydd blir en grogrund för bakterier som orsakar infektioner.

Forskare tittar även på ett samband med tyg som mensskydd och livmoderhalscancer. Andelen drabbade av livmoderhalscancer i Indien ligger nämligen långt över det internationella genomsnittet och en fjärdedel av de som dör i livmoderhalscancer bor i Indien.

Ett annat problem är att tyg har dålig uppsugningseffekt och inte håller tätt. Mens är i Indien något mycket skamfyllt och därför stannar många flickor helt hemma från skolan när de har mens. Siffrorna över hur många som stannar hemma under mens varierar, men i vissa delar av Indien är det så många som 70 procent. Ofta handlar det om två eller tre dagar, i vissa fall ännu fler. Många flickor går därmed miste om många dagars viktig skolundervisning, med risk att halka efter.

Kampanjerna och protesterna mot den höga momssatsen på mensskydd har dock varit många och högljudda. Parlamentsledamoten Sushmita Dev startade inför skatteregleringen en namninsamling om att mensskydd borde vara momsfria. Över två miljoner skrev under uppropet.

22-åriga Nikita Azad är en av de aktivister som driver frågan om rättigheter för menstruerande kvinnor. Hon tog hösten 2015 initiativ till kampanjen #HappyToBleed. Kampanjen syftade till att göra upp med mensskammen och de föreställningar som hindrar kvinnor från att till exempel besöka tempel för att de har mens.

Nu deltar Nikita Azad i kampanjen #LahuKaLagaan som betyder ”Skatt på blod”, som lanserades när den nya skattesatsen blev känd.

– Det är välfärdsstatens ansvar att se till att alla dess medborgare har rätt till hälsa och mensskydd faller under detta. Det handlar inte bara om engångsbindor, utan också om att investera i nya, hållbara och miljövänliga produkter.

Som Nikita Azad är inne på, är det inte bara kostnaden för mensskydd som är ett problem, påpekar Meenakshi Gupta. Andra delar är minst lika viktiga.

– I vissa områden finns inte mensskydd att tillgå, i andra områden kanske det finns men kvinnor har inte kunskapen om att de existerar eller att det är viktigt ur en hälsoaspekt.

Viktigast är att tystnaden och skammen kring mens lyfts, menar Meenakshi Gupta.

– Att be om ett paket bindor på apoteket är i dag något du skäms över. Mensskydd lämnas över i en svart påse vilket späder på idén att det är något skamligt som ska hemlighållas. Det första steget är att vi börjar prata om det och behandlar det som något helt normalt. Först då kan vi finna lösningar.

Fakta: 

Skatt på mensskydd

I Sverige beskattas mensskydd med 25 procent. I de flesta EU-länder med 20.

Kenya var först i världen med att slopa skatt på mensskydd år 2004. Även Irland och Kanada har sedan dess gjort mensskydd momsfria. I USA har nio delstater slopat moms på mensskydd.

Den 17 mars förra året beslutade EU att medlemsstaterna kan sänka mervärdesskatten på tamponger och bindor till noll procent. Det ger Sverige och alla andra medlemsstater möjlighet att ta bort momsen på mensskydd, men hittills har ingen medlemsstat gjort detta.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria.Nu