• Pella Larsdotter Thiel är ekolog, omställare och småbrukare på Ingarö, engagerad i rörelsen för naturens rättigheter genom föreningarna Lodyn och End Ecocide Sverige.
Fria Tidningen

Ska svensk natur ha juridiska rättigheter?

I slutet av april hålls en stort konferens i Sverige om huruvida naturen ska ha juridiska rättigheter. En fråga som är nästan osynlig inom den svenska miljörörelsen.

– Jag blir frustrerad över hur ointressant det verkar vara, när hela nationer lyfter fram det här som något tänkvärt, säger Pella Thiel.

På allt fler platser håller naturen på att få en ny ställning i det juridiska landskapet. I mars fick en flod i Nya Zeeland och två floder i Indien juridiska rättigheter. I Ecuador är naturens rätt grundlagsfäst sedan 2008 och i Bolivia finns sedan 2009 den så kallade lagen om moder jord.

– Inget av det vi gör i samhället verkar hejda förstörelsen av naturen. Många av de ekologiska förändringar vi människor bidrar till handlar om att vi har en dysfunktionell relation till naturen. Naturens rättigheter är en stark idé för att jobba med de frågorna, säger Pella Thiel.

Hon är en av arrangörerna bakom Earth Rights Conference, som hålls i Sigtuna 21–22 april. Ämnet för konferensen är just naturens rättigheter. Carmen Blanco Valer, som också är engagerad i konferensen, stötte på idén för första gången i samband med de diskussioner som hölls när Ecuador och Bolivia skulle omformulera sina grundlagar runt år 2006–2007. För första gången i ländernas historia deltog kvinnorörelser, urfolksrörelser, regionala och andra rörelser i processen. Bland annat diskuterades införandet av urfolks syn på kosmos i grundlagarna.

– Det var en ögonöppnare för mig, den här sammankopplingen mellan kosmovision och andlighet med juridik och praktisk politik, berättar hon.

Att tala om rättigheter i relation till natur handlar inte bara om politisk strategi, menar Carmen Blanco Valer.

– Det är djupt förankrat i hur urfolk ser på världen. Jag ser det som en del i en avkoloniseringsprocess.

Carmen Blanco Valer berättar att man till exempel inom andinska traditioner inte skiljer på det levande och icke-levande. Även stenar ses som besjälade varelser, säger hon. Men kolonisatörer definierade ut urfolk och andra koloniserade grupper från människokategorin, och de rättigheter den medförde, utifrån uppfattningen att de inte hade någon själ. Genom historien har man på olika sätt rättfärdigat att inte heller kvinnor, svarta, arbetare och andra grupper tilldelats juridiska och medborgerliga rättigheter, säger hon.

– Att prata om naturens rättigheter ger möjlighet att ifrågasätta västs eurocentriska, självpåtagna rätt att definiera världen, vilka som har rättigheter och vilka som inte har det.

Det handlar om ett sätt att förstå världen, menar Pella Thiel.

– Vi lever i ett samhälle där ekonomi, politik och juridik är byggda på människan som alltings mått. Naturen förstås som resurser som kan köpas och säljas. Lagen reglerar människans användning av resurserna, hur mycket som kan användas, förgiftas, och så vidare. Men snarare än att förvalta naturen, behöver vi prata om hur vi ska förvalta oss själva så att vi kan leva i samspel med annat liv, säger hon.

Tanken om naturens rättigheter är inte bara systemkritisk, utan paradigmkritisk, menar Carmen Blanco Valer.

– Den utmanar ett sätt att tänka som funnits sedan långt före moderniteten och som är starkt i den västerländska traditionen. Det baseras på en kristen syn på naturen där gud gett människor mandat att härska och domdera. Inga ideologier har utmanat den tanken. Inte ens socialismen har gjort det, även om den har ifrågasatt fördelningen av exploateringens resultat och att naturen råkat illa ut.

Att naturen skulle ha rättigheter är egentligen inte en särskilt främmande tanke i Sverige, menar de båda. Allemansrätten är en gammal sed som Carmen Blanco Valer uppfattar som baserad på en liknande utgångspunkt.

– Det tyder på att det finns en tanke om rätten att umgås med naturen utan att exploatera den.

En kosmovision som är besläktad med nutida ursprungsfolk har funnits inom gamla nordiska traditioner, säger hon. Även samiska röster utgör ett motstånd mot det modernitetsparadigm inom vilket inget kan göras för naturen om det inte först går att mäta och bevisa att den far illa, menar hon. Den svenska folkbildningstraditionen tycker hon också spelar en viktig roll i sammanhanget.

– Folkbildningen bejakar alla inlärningssätt. Kognitiva processer sker inte bara genom intellektet. När det gäller att förstå naturens rättigheter tittar vi på juridik och statistik, men vi måste också engagera oss med kropp och känslor. Vi är inte antingen rationalitet eller känslor, vi är både och.

Men inom den svenska miljörörelsen är tanken om naturens rättigheter fortfarande helt osynlig, säger Pella Thiel.

– Jag blir frustrerad över hur ointressant det verkar vara, när hela nationer lyfter fram det här som något tänkvärt.

Hon menar att det inom miljörörelsen och bland politiker finns en bild av att vi i Sverige är duktiga på miljöfrågor. Men det är inom ramen för en struktur som systematiskt bryter ner naturen, säger hon. Det finns en stark tillit till institutioner och miljölagstiftningen. Men andra lagar – särskilt sådana som rör äganderätt – får alltid företräde, menar Pella Thiel.

Vissa betraktar idén om naturens rättigheter som flummig, säger hon. Särskilt i Sverige står vi långt ifrån synen på världen som sammanlänkad. Men hon tycker sig också se starka motkrafter. Naturvetenskapen, som länge jobbat utifrån separationen mellan människa och natur, har under det senaste århundradet visat en helt annan bild där allt är intimt sammanhängande, menar hon, och ger kvantfysiken som exempel.

Enligt Carmen Blanco Valer har 500 år av kolonialt förtryck inneburit ett systematiskt misstänkliggörande av alla tankesätt som inte går ut på ackumulerandet av resurser. Kapitalism fungerar likt religion, menar hon.

– När börsen går ner ska alla skaka. Vi förstår inte vad den går ut på men den rapporteras om lika flitigt som väderleken. Vi matas med att det är vad livet kretsar kring och allt som hotar den bilden ses som mindre värt.

Enligt henne har det synsättet stött på större motstånd i länder som Ecuador och Bolivia, vilket hon också tror är anledningen till att det har gått att införliva naturens rättigheter i lag där.

De krockar mellan andliga och juridiska perspektiv som kan uppstå har bland annat tagit sig i uttryck under förberedelserna inför Earth Rights Conference, berättar Pella Thiel. Konferensen inleds på internationella dagen för moder jord, ett bolivianskt FN-initiativ. Dagen till ära ska en ceremoni hållas för moder jord.

– Bland vissa uppfattades det som konstigt och svårt. Det blev påtagligt hur känsligt det kan vara. Det är jätteintressant, och handlar om olika sätt att veta saker. Det finns ett modernt fokus på intellektuellt vetande, men det finns andra sätt att veta som är lika viktiga, där ceremonier kan vara ett sätt att förstå sin del i helheten, säger hon.

Även om det är svårt, tror Carmen Blanco Valer det är möjligt att skapa ett paradigmskifte.

– Bara av ren självbevarelsedrift borde vi bli fler och fler som inser att vi, och hela planeten, utgör trådar i livets väv. Om en tråd försvinner påverkas också de andra.

Hon tycker att en mer holistisk syn har vuxit fram inom miljörörelsen under de senaste 20 åren.

Även Pella Thiel är optimistisk och menar att rörelsen för naturens rättigheter fort vinner mark i olika länder.

– Trots stora hinder tror jag det här är en idé vars tid har kommit.

Fakta: 

Earth Rights Conference

Vad? En konferens för dialog och samverkan kring idén att även naturen – inte bara människan – kan ha rättigheter.

När? 21–22 april.

Var? Sigtuna.

Läs mer om konferensen: http://www.earthrightsconference.org/

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

Fria Tidningen

”Humor räddar ditt liv”

Intervju

Hon har avslöjat alltifrån TeliaSoneras inblandning i en azerisk muthärva till ett penningtvättsupplägg värd flera miljarder kronor. Nu tilldelas journalisten Khadija Ismayilova Right Livelihood-priset.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu