• Gangesfloden, som anses helig av nästan en miljard hinduer, ges juridiska rättigheter av en indisk domstol.
  • Whanganui, som är Nya Zeelands tredje längsta flod och rinner uppför Nordön, är världens första flod som får juridiska rättigheter.
Fria Tidningen

Floder får juridiska rättigheter

Whanganuifloden i Nya Zeeland blev i förra veckan första flod i världen att få juridiska rättigheter som levande varelse. Nu får den sällskap av två indiska floder.

– Det här är revolutionerande, säger Pella Thiel, som arbetar för naturens rättigheter i Sverige.

I över 150 år har ursprungsfolket maori i Nya Zeeland kämpat för att Whanganuifloden ska ses som en levande varelse. I förra veckan fick de till slut rätt när landets parlament klubbade igenom en ny lag som ger floden juridiska rättigheter.

– Många kanske tycker det är konstigt att ge en naturresurs juridiska rättigheter, säger den ansvarige ministern Chris Finlayson till tidningen NZ Herald, och fortsätter:

– Men det är inte konstigare än att ge stiftelser, företag eller föreningar rättigheter.

I rättsfallet, som var det längst pågående i landets historia, har maori-företrädare yrkat att flodens välmående är direkt kopplad till lokalinvånarnas välmående. ”Jag är floden, floden är jag” är ett välkänt maori-begrepp.

Floden, som är den tredje längsta i landet, ska nu representeras av två personer, en som utses av maorierna och en av staten, och väntas leda till ett förbättrat miljöskydd. I beslutet ingår även att floden får nästan en halv miljard kronor i ersättning och att ytterligare 186 miljoner läggs undan för att skydda flodens hälsa.

I måndags fick Whanganui sällskap av de två indiska floderna Ganges och Yamuna efter att högsta domstolen i delstaten Uttarakhand beslutat att ge floderna rättigheter. I domslutet lyfter domarna fram den nyzeeländska lagen som ett föredöme.

Indiens floder är i dag extremt förorenade. Omkring fyra miljarder liter avfall spiller ut i Ganges varje dag, och forskare har dödförklarat Yamuna eftersom den anses vara så förorenad att den inte längre kan underhålla liv.

Indiska miljögrupper applåderar beslutet men påpekar att det är långt ifrån tillräckligt.

– Att enbart erkänna att floden är en levande varelse kommer inte att rädda den, säger Vimlendu Jha, som har kämpat i över tio år för att Yamuna ska städas upp, till nyhetsbyrån AP.

– Delstaten, myndigheter och medborgare måste nu städa upp i floderna och stoppa fortsatta föroreningar.

Pella Thiel, som arbetar för naturens rättigheter i Sverige genom föreningarna Lodyn och End Ecocide Sverige, menar att besluten har stor internationell betydelse.

– Det är revolutionerande! Vi är många som länge har arbetat för att naturen, inte enbart människor, ska ha rättigheter.

Enligt Thiel pågår det andra liknande rättsprocesser på flera håll i världen, i bland annat Nepal, USA, Bolivia och Ecuador, och hon hoppas att beslutet får ringar på vattnet.

– I förlängningen handlar det om att vi behöver skifta förhållningssätt till naturen. Att leva i samspel med naturen är ett nödvändigt steg för hållbarhet.

Fakta: 

Naturens rättigheter

Ecuador blev första land i världen att erkänna naturens rättigheter i en ny konstitution år 2008. Två år senare antog parlamentet i Bolivia en lag om moder jords rättigheter.

År 2010 bildades en global allians som verkar för att fler länder ska anta lagar som erkänner naturens rättigheter.

I Sverige la två miljöpartister en motion om att tillsätta en statlig utredning om hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lagstiftning år 2014. Motionen fick avslag i både Miljö- och jordbruksutskottet och i kammaren.

Den 21–22 april 2017 hålls den internationella konferensen Earth Rights Conference i Sigtuna där miljöaktivister och forskare från flera håll i världen deltar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu