Frihet eller förtryck – oenighet om fransk sekularitet | Fria.Nu

Fördjupning


Emma Sofia Dedorson
  • Den heltäckande slöjan niqab är föbjuden på allmän plats i Frankrike sedan 2010.
  • Mane Dense känner av den ökade misstänksamheten mot franska muslimer och vill inte visa sitt ansikte.
  • Tungt beväpnad militär patrullerar utanför Louvren i Paris. Sedan terrorattentaten i november 2015 råder undantagstillstånd i Frankrike.
Fria Tidningen

Frihet eller förtryck – oenighet om fransk sekularitet

Frankrikes förbud mot religiösa klädesplagg och symboler är del av en strategi för att motverka religiös fundamentalism. Strategin har stort stöd i den franska opinionen men allt fler menar att den bidrar till ökad radikalism.

Mane Dense är ute och handlar i Montreuil – en Parisförort ökänd för att många Syrienresenärer och terrorister rekryterats här. Hon ska köpa mat och sedan skolmaterial till sina tre söner inför skolstarten i veckan.

– Det är viktigt att de sköter skolan, säger Mane Dense.

Hon bär en huvudduk, jacka och en kjol som räcker ner till anklarna. Det räcker med att kasta en blick på henne för att förstå att hon är muslim. Att gå klädd så ute på gatan är inte olagligt, det är det först om hon täcker ansiktet också. Men flera politiker vill skärpa lagen än mer – till exempel förre presidenten Nicolas Sarokozy och Nationella frontens ledare Marine Le Pen som som båda kandiderar inför presidentvalet 2017.

Om Mane Dense jobbade i sina söners skola skulle hon tvingas ta av sig slöjan som klassas som en ”uppseendeväckande religiös symbol”. Kanske skulle hon till och med behöva byta ut kjolen om skolledningen bedömde den som ”icke-sekulär”.

– De lägger allt fokus på muslimska flickors kläder när det är pojkarna som har problem, säger Mane Dense.

Mane Dense gör en direkt koppling mellan jihadismen och ”la laïcité”, den franska tolkningen av sekularitet. Hon är orolig för sina söners framtid och menar att Frankrike vill ta ifrån muslimer rätten att utöva sin tro.

– I skolan är det pojkarnas muslimska systrar som drabbas av klädförbudet. Själva får de välja mellan griskött och ingenting i skolmatsalen och deras pappor blir tagna av polisen bara för att de går till moskén. Det är svårt att övertyga dem om att de har samma möjligheter som alla andra, säger Mane Dense.

Mane Dense talar om det ännu rådande undantagstillståndet. Det infördes efter terrorattackerna i Paris i november 2015 och har sedan förlängts gång på gång.

Polis och militär ges ökade befogenheter som enligt franska Amnesty nästan uteslutande riktas mot muslimer. Och ofta sker tillslagen här i Montreuil eller i närheten. Området har sedan länge utbredda sociala problem med fattigdom och kriminalitet.

Flera människorrättsorganisationer och FN har kritiserat Frankrike för att diskriminera muslimer. Det är muslimska familjer som av misstag drabbas av nattliga polisräder och det är muslimska män som på lösa grunder sätts i husarrest vilket lett till att några förlorat sina jobb, enligt Amnestys rapport. Och det är främst muslimska flickor och kvinnor som tvingas ta av sig plagg de annars skulle bära, menar kollektivet mot islamofobi CCIF.

En röststark fransk motståndare till den franska sekularismen är akademikern och islamologen Olivier Roy. I en debattartikel i dagstidningen Le Monde skriver han att jihadismen handlar om ”islamisering av radikalismen snarare än en radikalisering av islam”.

Det är en viktig åtskillnad eftersom han inte utgår från att problemet sitter i själva religionen islam. ”Problemen finns i våra olika samhällen”, menar Olivier Roy.

Gilles Kepel, även han fransk islamolog, hävdar tvärtom att man måste utgå från islam – mer konkret från salafismen – för att motarbeta jihadism. Därför är han emot det som i Frankrike kallas ”kommunitarism” – när grupper separerar sig från det övriga samhället. Till exempel muslimska församlingar vars medlemmar identifierar sig mer som muslimer än som fransmän.

Idén är att alla ska enas under de republikanska värderingarna ”frihet, jämlikhet och broderskap”. ”Som ett enat fransk folk”, uttryckte president François Hollande det senast förra veckan. Hållningen ställs i kontrast till det anglosaxiska mångkulturella idealet och har ett överväldigande stöd över hela det politiska spektrat – såväl hos den traditionella högern och vänstern som hos extremhögern.

Olivier Roy säger sig stå ”till vänster om vänstern” – den socialistiska regering som stöder den franska likriktninge medan Gilles Kepel sympatiserar med ”den republikanska våren” en ”laisk, antikommunitaristisk rörelse” bildad av Charlie Hebdo-advokaten Rickard Malka och socialisten Fadela Amara. De tillhör alltså Frankrikes intellektuella vänster, men med motsatta hållningar till fransk sekularism.

Båda får allt fler anhängare och är aktuella med böcker om jihadism och laïcité. Bägge läger kallar varandra ”jihadismens nyttiga idioter”.

Efter attentatet på strandpromenaden i Nice i juli har den heltäckande baddräkten ”burkinin” bannlysts i flera franska städer. Det eskalerade till en internationell skandal och förra veckan hävde högsta förvaltningsdomstolen förbudet i staden Villeneuve-Loubet, men inte överallt.

Nu höjs allt fler röster om att Frankrikes modell för sekularisering ”är ett misslyckande med totalitära tendenser” (The Guardian).

Även tidigare förespråkare uttrycker nu kritik, till exempel proteströrelsen Femen. Gilles Kepel sa dock till The Daily Beast att förbudet är juridiskt tveksamt ”men nödvändigt för att slippa se Marine Le Pen som president nästa år”.

Högerextremisten Marine Le Pen använder sig ofta av just ”la laïcité” i sin retorik och Kepel tror att folk röstar på henne om inte alla är strikta med tillämpningen av den sekulära lagen efter de senaste årens terrorattentat.

De två första europeiska länderna att förbjuda niqab på allmän plats var Frankrike och Belgien – länder som nyligen utsatts för islamistiska terrorattentat utförda av egna medborgare. Och efter att ”slöjförbudet” i skolan infördes 2004 för att ”ena det franska folket” har allt fler muslimska privatskolor – och ansökningar om att få öppna dem – uppkommit, enligt franska utbildningsministeriet.

– Jag vet bara att la laïcité gör det svårare för mig som mamma att göra övertygade franska medborgare av mina söner, säger Mane Dense

Fakta: 

Laïcité

• Principen om sekularitet är djupt rotad i det franska samhället. Att översätta laïcité med ”sekularitet” blir missvisande då Frankrike har en speciell historia som lett till dagens hållning, därför brukar den franska termen användas även på andra språk.

• Den franska revolutionen handlade om att störta den maktordning där monarkin var abslout men även katolska kyrkan hade stort inflytande.

• Konfessionslöshet – laïcité – var principen om att den verkställande, juridiska och lagstiftande makten inte skulle beblandas med religion.

• På 1880-talet fördes ordet laïcité in i en fransk lagtext för första gången.

• År 1905 separerades kyrkan från staten.

• Den franska normen av kulturell assimilering kan härröras till dess koloniala historia. I den franska skolan i kolonierna fick eleverna lämna sin kulturella identitet utanför – inbegripet språk och religion. Så också i dagens franska skola.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu