Alternativa valutor på uppsving i Paris | Fria.Nu

Fördjupning


Victoria Machmudov
  • Julhandeln är i full gång i Paris. I dag kan endast euron användas i butikerna, men till nästa år hoppas initiativtagarna till en ny lokal valuta att denna ska kunna användas över hela staden.
  • I Parisförorten Montreuil kan den lokala valutan La Pêche användas i många av områdets butiker och restauranger.
  • Christin driver en designbutik i Montreuil som sedan två månader tillbaka tagit emot La Pêche som betalningsmedel. Hon ser utbredningen av den lokala valutan som en naturlig progression.
  • En La Pêche-sedel.
Fria Tidningen

Alternativa valutor på uppsving i Paris

Sedan 2014 erkänner den franska lagboken förekomsten av lokala valutor och nu har två initiativ gått ihop för att introducera en komplementär valuta som ska hjälpa till att bygga en mer hållbar ekonomi i den franska huvudstaden. Om allt går vägen beräknas Paris bli den största staden i världen med en egen lokalvaluta.

Lucas Rochette-Berlon, aktivist och student vid Science Po i Paris, är en av personerna som står bakom föreningen Une monnaie pour Paris (En valuta för Paris) som jobbar på att vid sidan om euron införa en gemensam valuta för Paris innerstad och den omfattande regionen Ilê-de-France.

– Det är ett redskap för att bekämpa alla typer av kriser; miljö-, finansiella-, sociala- och demokratiska kriser, säger han.

Projektet påbörjades under klimatmötet i Paris 2015 och befinner sig nu i den operativa fasen. Efter att ha ägnat två år åt att informera allmänheten om målsättningarna med att införa en ny gemensam valuta för Paris innerstad är arbetet med att finansiera projektet och förbereda samarbeten nu i full gång.

Lucas Rochette-Berlon hävdar att lokala valutor är en civilisationsfråga – att det är viktigt för städer att bli mer självständiga och att det kan vara en lösning på många av dagens globala utmaningar. Eftersom de används i handel av närproducerat hjälper detta bytessystem till att ta tillbaka produktionen av mat, energi, kläder och hantverk från stora tillverkningsländer som Kina, vilket i sin tur har en god inverkan på miljön och främjar det lokala näringslivet. Dessutom bidrar det till ökad sysselsättning i området.

– Vi verkar för att skapa en länk mellan producenterna och kunderna. Vi vet alla namnet på våra professorer eller lärare men vi vet inte vilka det är som förser oss med vår mat.

Den nya valutan är planerad att lanseras under det första halvåret nästa år. Avsikten är dock inte att ersätta euron utan valutan ska snarare fungera som ett komplement till den europeiska valutan.

– Frågan är inte om vi ska ha euron eller byta tillbaka till francen. Problemet är att vi enbart har en valuta. Tanken är att bygga en mer resilient ekonomi, att ha en blandning av lokala valutor, nationella valutor, kontinentala valutor och globala valutor, säger Lucas Rochette-Berlon.

Projektet sker i samarbete med en redan existerande valuta som sedan några år tillbaka går att använda på några håll i Paris innerstad och i flera av stadens förorter. La Pêche (persikan) är namnet på den lokala valutan som har sitt ursprung i förorten Montreuil där odlingen av persikoträd var stor under 1600-talet. Här tas valutan emot som betalmedel i bland annat restauranger, mataffärer, bokhandlar och hos cykelreparatörer. Medborgare i Montreuil kan även få delar av lönen i La Pêche om de så vill, men skatten kan däremot inte betalas i valutan.

– Det är ett demokratiskt projekt vilket innebär att inga politiker är inblandade, det är viktigt för oss att behålla projektets autonomi, säger Pierre Carrére, ordförande för föreningen La Pêche, monnaie locale.

För Pierre Carrére ligger den stora skillnaden mellan en internationell valuta som euron och lokala valutor i att den senare står utanför dagens banksystem.

– Cirkulationen av euro och lokal valuta är inte densamma. Vid slutet av veckan kommer euron vara insatt på en kommersiell bank och användas för spekulation. En lokal valuta kan inte sättas in på banken, det enda sättet för den att fortsätta existera är genom att fortsätta cirkulera i området.

Han lyfter fram att den lokala valutan motverkar skatteparadis och främjar transparens och solidaritet. Vid konvertering till La Pêche sätts 97 procent av summan i euro in på en etisk bank. De återstående 3 procenten ges till en annan förening som personen i fråga själv får välja ut.

La Pêche fyller ett viktigt demokratiskt syfte, menar Pierre Carrére.

– Medlemmarna i projektet, medborgarna, har själva makten att bestämma över valutans funktioner. De bestämmer vad de vill göra med sina pengar, något som är väldigt viktigt i en värld där det är de kommersiella bankerna som styr över ekonomin.

Ekonomen Pepita Ould Ahmed och forskaren Marie Fare har forskat kring komplementära valutor och alternativa pengasystem. I deras avhandling The complementary currency system: a tricky issue for economists skriver de att lokala valutor har sina begränsningar trots de många positiva aspekterna.

En av punkterna de lyfter fram är att lokala valutor tenderar att vara ett övergående fenomen som historiskt sett ofta har uppstått i krissituationer. Under 00-talets ekonomiska kris i Argentina blev lokala valutor ett svar på problematiken och efter eurokrisen dök en rad olika liknande projekt upp.

Vidare menar de att lokalvalutors status i den ekonomiska hierarkin automatiskt är lägre än officiella valutors till följd av att de varken kan konverteras till utländsk valuta eller sättas in på bank och att det ofta inte lagstiftats kring dem.

En av de stora utmaningarna för La Pêche är att se till att pengarna inte växlas tillbaka till euro. Hittills har 150 000 sedlar växlats från euro till La Pêche men många har växlats tillbaka. Just nu finns omkring 20 000 sedlar i omlopp.

Pierre Carrére tror att initiativet kommer att växa i takt med att fler invånare engageras. Han menar att La Pêche har ett pedagogiskt värde, det tillåter honom att prata om varför ett alternativ till den dominerande valutan behövs och att den får människor att fundera kring pengars faktiska värde.

– När du visar upp pengarna för folk blir de väldigt överraskade och reagerar ofta genom att fråga hur något sådant här kan existera. Men vi har ju rätten att skapa det, säger han och gestikulerar vilt.

Fakta: 

Alternativa valutor

I dagsläget finns omkring 5 000 alternativa valutor runt om i världen och omkring ett fyrtiotal i Frankrike. Lokalvalutan WIR i Schweitz är ett av framgångsexemplena och används av mer än 600 000 företag.

Även i Sverige har det experimenterats med lokalvalutor. I södra Dalarna uppstod dalern år 2013 och i stadsdelen Majorna i Göterborg började en ny valuta, majorer, gälla i ett tjugotal affärer tidigare i år.

Annons

Rekommenderade artiklar

Girighet håller kriget levande

För sex år sedan spirade framtidshoppet bland sydsudaneserna när landet blev självständigt. Men firandet blev kort.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu