Köksutbildning för romer gav jobb åt alla | Fria.Nu
  • Miranda Lindström och Seija Asp väljer att bära traditionell klädsel trots att det avskräcker arbetsgivare.
  • Maja Jostå gör vitkålssallad.
  • Jordan Axelsson ställer in lasagnen i ugnen.
Stockholms Fria

Köksutbildning för romer gav jobb åt alla

Arbetslösheten är hög bland romer bosatta i Stockholm. Men efter en ny kallköksutbildning har alla deltagare jobb.

– Nu har jag referenser och jag vet att jag klarar det här. Det har fått bort känslan av att man inte kan, säger Maja Jostå, som gått utbildningen.

Miranda Lindström skär upp löken och stjälper ner den i grytan.

– Det här ser väl bra ut? säger hon och tar fram ytterligare en lök.

Miranda är 56 år och har många års erfarenhet av att arbeta som både servitris och kökspersonal. Men efter att hon blev arbetslös för ett år sedan har hon inte fått något jobb, trots flera intervjuer.

Vad tror du det beror på?

– Det här, säger Miranda och visar på sina kläder – traditionell finsk-romsk klädsel med svart, utställd sammetskjol.

– Jag har aldrig gömt att jag är rom och mina kläder är ett handikapp.

Märks det att arbetsgivare inte anställer för att ni är romer?

– Oh, ja! Miranda och kurskamraten Seija Asp nickar.

– Det märks direkt. De låter jättepositiva på telefon, särskilt när man har ett svenskt efternamn, men så kommer man dit och då är det plötsligt fullt eller finns inget jobb, säger Seija.

– Det är rasism, men den är så svår för att den är dold. Om någon är öppet rasist, då vet man i alla fall var man har den, säger Miranda.

Miranda och Seija deltar tillsammans med ett tjugotal andra svenska romer i en kurs inom Stockholms stads satsning för romsk inkludering. De har gått en fyra månader lång utbildning i kallkök och sedan fått en tidsbegränsad anställning eller praktik på stadens storkök. Miranda arbetar just nu på Bandhagshemmet och Seija på Kärrtorps gymnasium.

Under sommaren då arbetsbördan är lägre fortbildas gruppen av organisationen Skyddsvärnet i kallkök. Gittelina Pazur, kallskänka, leder kursen och har tydligt märkt hur fördomarna och rasismen gentemot romer lever kvar:

– Folk blir helt chockade när de får veta att jag arbetar med romer. ”Akta plånboken” och sådana saker säger de.

För snart sex år sedan lade Delegationen för romska frågor fram en utredning om svenska romers situation. Den visade att 80 procent var arbetslösa och att bemötandet från myndigheter många gånger präglas av förutfattade meningar och ren rasism.

Det visade sig också att bara hälften av de romska barnen gick i skolan och att många av romerna hoppar av skolan eller haft hög frånvaro. Inte förrän på 1960-talet fick romer rätt att gå i skolan i Sverige. Decennier av att stå utanför skolsystemet har skapat ovana och misstro och ren diskriminering pågår fortfarande. Regeringen lanserade därför år 2012 en strategi för romsk inkludering vars mål är att den som år 2032 fyller 20 år ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Stockholm var i år en av de kommuner som beviljades extra bidrag för romsk inkludering. Men redan innan beslutet anställde Stockholm stad två brobyggare – en person med romsk språk- och kulturkompetens som ska fungera som fungera som en länk mellan romer och myndigheter. Mikael Tofteson är en av de två brobyggarna.

– Ofta handlar det om att förklara myndighetsspråk. Många romer har inte så bra skolgång och det är många fackord de inte förstår, säger Mikael Tofteson.

– Sedan kan vi hjälpa till att förklara på ett bättre sätt varför man inte får göra vissa saker, hur man bör klä sig, varför man inte kan ta vissa jobb på grund av klädsel och så vidare.

I höstas bjöd brobyggarna in till träffar på Jobbtorget i Farsta för att höra vad för slags utbildningar och jobb det fanns intresse för. Det visade sig att många var intresserade av någon slags köksutbildning – med en sådan skulle man kunna få jobb i restaurangbranschen eller kunna starta eget. Kommunen kunde sedan erbjuda en fyra månaders kallköksutbildning via Skyddsvärnet i Stockholm, en utbildning som 25 personer påbörjade.

– Av dem hoppade två personer av och det var för att de fått andra anställningar, berättar Mikael Tofteson.

Av de 23 personer som slutförde utbildningen har alla fått ettåriga visstidsanställningar inom kommunen och arbetar i kök med matlagning för skolor, äldreboenden och behandlingshem. Tre av dem har redan lovats anställning då visstidskontraktet går ut, enligt Mikael.

Varför har den här insatsen lyckats och inte andra?

– Tidigare har staden erbjudit redan bestämda utbildningar och arbeten. Det har inte fungerat så bra, många hoppade av och få fick jobb efter utbildningen. Men när man gör så här och frågar vad de vill ha och behöver, då blir det saker folk är intresserade av och har möjligheter inom.

Att projekten är för korta och för teoretiska är ett genomgående problem, enligt Mikael.

– Ett projekt startas upp, man börjar titta på vad som är problemet, vad man kan göra och hittar metoder, men då är projekttiden slut. Problemet är att man aldrig implementerar metoderna, man bara startar ett nytt projekt och börjar med samma sak igen.

Miranda har sett många projekt startas upp och avslutas genom åren. ”Möten, möten, möten”, säger hon.

– Men det händer ju ingenting! Det måste vara någonting praktiskt. Det här projektet har gett mig en möjlighet för mig att visa vad jag går för! Om de bara släpper in oss så kommer de märka att romer är väldigt duktiga arbetare, vi måste ju alltid visa upp mer än andra svenskar.

De flesta i köket verkar ha hört talas om köksutbildningen genom någon vän, släkting eller någon av brobyggarna.

– Jag känner Mikael och det var han som berättade om det här. Jag har inte gått gymnasiet och är intresserad av kök så det passade bra, säger 19-åriga Jordan Axelsson.

37-åriga Maja Jostå hörde också om projektet från andra romer. Hon berättar att hon känt sig rädd och osäker när det gäller att söka jobb:

– Jag har ingen utbildning och har aldrig jobbat. Jag har känt mig rädd för att ta det steget helt enkelt. Men här känner jag mig trygg, jag vet att alla är romer och i samma situation som jag.

Nu arbetar Maja på en skola i Rågsved och trivs jättebra. Hon hoppas på fortsatt anställning där, men kommer annars söka andra jobb inom kök.

– Nu har jag ju något med mig! Jag har referenser och jag vet att jag klarar det här. Det här har fått bort känslan av att man inte kan.

Fakta: 

Romer i Stockholm

• Det bor mellan 10 000 och 15 000 romer i Stockholm, enligt stadens uppskattning. Hur många av dem som har arbete saknar kommunen uppgifter om.

• En statlig offentlig utredning från 2010 uppskattade arbetslösheten bland romer i hela riket till 80 procent.

• Antiziganism och diskriminering mot romer som grupp finns inom alla offentliga verksamheter, konstaterade länsstyrelsen i Stockholm i sin senaste årsrapport om romsk inkludering.

• Regeringens strategi som ger pengar till romsk inkludering rör romer bosatta i Stockholm, alltså inte tillfälliga EU-migranter.

Annons

Rekommenderade artiklar

Brist på tolkar äventyrar patientsäkerheten

I takt med att antalet asylsökande ökade förra året har tolkbristen blivit akut. Det märks inte minst inom vården, där brister i kommunikationen kan få allvarliga konsekvenser för patienten.

Göteborgs Fria

© 2020 Fria.Nu