• Att tolka för polis eller domstol kan ge två till tre gånger högre ersättning än att tolka på en vårdcentral.
Göteborgs Fria

Brist på tolkar äventyrar patientsäkerheten

I takt med att antalet asylsökande ökade förra året har tolkbristen blivit akut. Det märks inte minst inom vården, där brister i kommunikationen kan få allvarliga konsekvenser för patienten.

– Vi kommer inte kunna lösa detta på kort sikt, säger Jonas Ahlstedt, vd på tolkförmedlingen Transvoice.

Redan i höstas varnade branschorganisationen Språkföretagen och Sveriges läkarförbund om att tolkbristen var akut.

I år har antalet flyktingar som kommer till Sverige minskat, men behovet av tolk kommer att öka ytterligare i takt med att de nyanlända ska etableras i samhället. Det menar Anne-Marie Colliander Lind, ordförande för Språkföretagen.

– Vi vet av erfarenhet att tolkbehovet är stort bland nyanlända precis när de kommer till Sverige. Sedan växer behovet igen när de kommit in i systemet. De kanske påbörjar en utbildning, barnen börjar skolan och de får behov av vård i olika former, säger hon.

I våras gjorde Socialstyrelsen en kartläggning som bekräftar situationen. Alla landsting och regioner i landet beskriver ett mer eller mindre ansträngt läge. Störst brist är det på tolkar som talar arabiska, dari, persiska, somaliska och tigrinska. Det är särskilt ont om auktoriserade sjukvårdstolkar. Kartläggningen visar också att de tolkar som finns ofta väljer bort uppdrag inom vården för mer välbetalda jobb.

– Tolken spelar en oerhört viktig roll i mötet mellan patient och läkare. Vården ska vara jämlik för alla. När kommunikationen brister finns det risk att man missförstår symptom eller att man inte kan ställa rätt diagnos. Det påverkar den vård man har rätt till, säger Anne-Marie Colliander Lind.

Efterfrågan på tolktjänster inom vården har ökat markant under de senaste åren. I dag leder tolkbristen till att undersökningar skjuts upp och att diagnoser fördröjs. Det kan få mycket allvarliga konsekvenser, slår Socialstyrelsen fast. Det påverkar också vårdens effektivitet och arbetsbelastningen för personalen. Akutvården är särskilt drabbad och tolkbristen är större i glesbygd eftersom de flesta tolkarna bor i eller i närheten av städer.

Betydligt färre av de asylsökande genomgick en hälsokontroll 2015 än 2014. Ett ökat tryck på vården är en orsak. En annan är bristen på tolkar.

Jonas Ahlstedt är vd på tolkförmedlingen Transvoice. Företaget är huvudleverantör av tolktjänster i Stockholms läns landsting.

– Bristen vi ser nu kommer att bli ännu värre under de kommande åren. Konsekvensen kan bli att patientsäkerheten åsidosätts. Kan man inte kommunicera ställer det självklart till problem, säger han.

Varje landsting och region löser behovet av tolkar på egen hand. De flesta upphandlar tolktjänster i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Fem landsting har egna tolkförmedlingar, till exempel Örebro. Men det finns också andra lösningar. Västra Götaland har valt att starta ett kommunalförbund, Tolkförmedling Väst, tillsammans med 27 kommuner. Där är Peter Hermansson nyligen tillförordnad förbundschef.

– Efterfrågan på tolkar är stor och det finns absolut ett behov att rekrytera fler, säger han.

Regeringen har avsatt 21 miljoner kronor i år till att bland annat fördubbla antalet utbildningsplatser för tolkar. Det är ett steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt tycker Språkföretagen.

– Det förbättrar situationen på lång sikt, men på kort sikt måste vi titta på andra åtgärder som att använda distanstolkar i större utsträckning, säger Anne-Marie Colliander Lind.

Jonas Ahlstedt menar att det finns mycket som landstingen själva kan göra för att underlätta situationen. Ett vanligt bekymmer är att alla vill ha tolkar samtidigt. Behovet är som störst måndagar till onsdagar, klockan 10 och 13.

– Det är ett beteende som landstingen måste ändra på. De måste också jobba mer med distanstolkning. Inom vården är det 70–80 procent kontakttolkar, när tolken är på plats. Det kan man jämföra med Migrationsverket där runt 70 procent är distanstolkning via telefon, säger Jonas Ahlstedt.

Enligt Socialstyrelsens kartläggning erbjuder 16 av 21 landsting och regioner lägre arvodesnivåer än myndigheter och domstolar. Det leder till att tolkar väljer bort uppdrag inom vården på grund av den lägre ersättningen.

Men Jonas Ahlstedt på Transvoice håller inte med om det.

– Det stämmer inte längre. Så har det varit men i dag betalar många landsting i stort sett samma som Domstolsverket eller myndigheter. Det håller på att jämnas ut, säger han.

– Men det finns andra aspekter. Vissa tycker att det är högre status att tolka i domstol än på en vårdcentral.

Ungefär hälften av alla landsting och regioner har tagit fram modeller för att använda den egna personalen som språkstöd. Det kan handla om att kartlägga vilka språkkompetenser som finns och att schemalägga personal så att de kan hjälpa till i akuta situationer. En annan modell är att aktivt rekrytera personer med särskilda språkkunskaper. Men en förändring tar tid, menar Jonas Ahlstedt.

– Vi kommer inte kunna lösa detta på kort sikt. Sverige har satt sig i en situation som vi inte har kapacitet att hantera. Vi måste se över hur vi ska hantera de resurser vi har mer effektivt, säger han.

– En fråga är om samhället kan acceptera en lägre nivå på tolken med de risker det innebär. Är en felöversättning värre än att inte ha en översättning alls? Var går gränsen? undrar han.

Fakta: 

Tolkar

De flesta som arbetar som tolk är frilansande och tar uppdrag från flera olika förmedlingar. Tolk är inte en skyddad yrkestitel i Sverige.

Socialstyrelsen delar upp tolkarna i tre grupper:

En auktoriserad tolk har avlagt ett examensprov hos Kammarkollegiet. De kan välja att specialisera sig för att bli sjukvårdstolk eller rättstolk.

En grundutbildad tolk har genomgått en utbildning som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för. Utbildningen är på fyra månader.

Övrig tolk kallas de som inte har auktorisation eller ovanstående utbildning. De utgör den största delen av den verksamma kåren. I gruppen finns tolkar med olika lång erfarenhet och utbildningsbakgrund.

Källa: Socialstyrelsen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Urskog avverkad i Dalarna

Ett område i Ore skogsrike i Dalarna med träd som är uppemot 200 år gamla har avverkats av Sveaskog.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu