Storföretag ska tvingas redovisa sitt miljöarbete
Nästa år blir det obligatoriskt för alla storföretag att redovisa hur de arbetar för att motverka korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Men lagen borde gälla alla företag och ställa hårdare krav, anser organisationen Swedwatch.
Alla företag med mer än 250 anställda ska med start från nästa år upprätta årliga hållbarhetsrapporter, enligt regeringens lagförslag. Där ska det finnas information om hur företagen arbetar med miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter.
I dag finns endast krav på hur företagen ska rapportera kring sin finansiella verksamhet och det är frivilligt att redovisa hur de arbetar med till exempel mänskliga rättigheter. Regeringen uppskattar att den nya lagen kommer att beröra upp till 1 600 företag.
– Större men proportionerliga krav på insyn i företagens hållbarhetsarbete ökar möjligheterna för investerare, konsumenter och andra att fatta informerade beslut om vilka företag de vill investera i eller handla med, säger justitieminister Morgan Johansson (S) i ett uttalande.
Den svenska regeringen har valt att gå längre än det EU-direktiv som ligger till grund för lagen vilket innebär att fler företag omfattas. I början flaggade regeringen att det rörde sig om runt 300 företag men som nu alltså uppgår till runt 1 600. Detta har kritiserats av Svenskt näringsliv som menar att det tidigare förslaget skulle ha fått liten effekt, eftersom de stora börsbolagen ofta har hållbarhetsredovisning på plats men att de mindre bolagen nu kommer att drabbas hårt ekonomiskt.
Men tvärtom varnar Théo Jaekel, på den ideella organisationen Swedwatch, för att lagen inte är tillräckligt ambitiös. Han är jurist och arbetar som researcher på organisationen som granskar svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.
– Att man stiftar en lag på området har viktig betydelse för det skickar en stark signal till företagen att det här är en minst lika självklar del att rapportera om som den finansiella verksamheten. Däremot, i praktiken, blir det nog inte så stor skillnad eftersom det saknas krav på hur det ska rapporteras och att det ska finnas substans i informationen. Inte bara hur riskanalysen har gjorts utan också vad man gjorde åt de risker som hittades.
Han tycker också att lagstiftningen borde omfatta alla företag, inte bara de med mer än 250 anställda.
– Motståndet blir ofta att det blir en för stor börda för småföretagen, men det behöver inte bli det om man har ett ramverk där det är tydligt att risk- och konsekvensanalyserna ska vara ett flexibelt verktyg som ska anpassas efter företagets storlek, industri och var i leverantörskedjan som företaget befinner sig.
