– Situationen eskalerar från år till år, säger Dick Svennefelt, räddningstjänstens chef på Gotland.

Två tredjedelar av landets brandmän är anställda på deltid och har andra jobb som huvudsyssla. När de är i beredskap har de fem minuter på sig att vara ombytta och klara att rycka ut från brandstationen. I Sverige finns drygt 10 000 deltidsanställda brandmän och knappt 5 000 heltidsanställda. Men runt om i landet finns stora svårigheter att rekrytera till beredskapstjänsterna som framför allt finns utanför storstadsområdena. En stor anledning är att samhället inte längre ser ut så att de flesta arbetar och bor på samma ort. En annan är att avtalet är omodernt med för låg lön och krångliga regler. I somras utbröt en strejk där deltidsbrandmännen protesterade mot hur deras avtal ser ut.

– Det behövs ersättningar som svarar mot vad brandmännen ställer upp på. Det här är inget kall längre. Avtalen som fortfarande används härstammar från 1950-talet, men samhället ser inte ut som det gjorde då, säger Ulf Hägglund, ombudsman på Brandfacket.

För drygt två år sedan när Landets Fria uppmärksammade problemet med svårigheten att rekrytera brandmän i beredskap hade situationen på Gotland blivit allvarlig och fått skarp kritik av länsstyrelsen. För att täcka upp för bristen på brandmän i beredskap skulle 16 heltidsbrandmän anställas.

Till slut blev det 12 nya brandmän som började på Gotland under förra året. Inför 2016 har en heltidstjänst försvunnit på grund av sparkrav. Totalt sett blev det alltså 11 nya tjänster för att lösa situationen som svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän skapat.

– Vi klarar miniminivån, säger Dick Svennefelt.

Däremot är situationen inte löst. På Gotland finns 100 deltidsbrandmän i beredskap. Men alla tjänster har inte gått att tillsätta och ett femtontal är tomma på grund av rekryteringsproblemen.

Den 5 april påbörjar Gotlands räddningstjänst en total översyn av sin organisation. Resultatet ska vara klart i höst.

– Det här är ett Sverigeproblem och jag tror inte att systemet fungerar längre, det är klart att det finns en rad reformer att göra men jag tror att vi måste komma på nya lösningar, säger Dick Svennefelt.

Han får medhåll av Fredrik Gustavsson, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som i år fått ett tydligare uppdrag att arbeta med situationen runt deltidsbrandmän.

– Om kommunerna bara tittar på brandmän i beredskap finjusteras ett system som många inte tycker fungerar fullt ut i dag. Istället måste hela organisationen ses över så att kommunerna på bästa sätt kan samutnyttja de resurser som finns i samhället.

Men vad gör ni åt problemet?

– Min tjänst är en del. I år ska vi inventera de goda exempel som finns runt om i landet och bjuda in kommunerna till nätverksträffar så att de kan lära sig av varandra. Vi ser också över utbildningarna för deltidsbrandmännen för att göra det enklare för kommunerna att utbilda nya.

MSB ser att kommunerna som ett steg i att testa nya lösningar i högre grad skulle kunna prova att ge fler av sina anställda en viss procent som brandmän.

– Det är en form av kombitjänst som skulle kunna testas på fler håll, säger Fredrik Gustavsson.

Inom dagens system är endast 10 procent av brandmännen i beredskap kommunalt anställda på sitt huvudsakliga arbete. Något som Brandfacket tycker borde ändras.

– Nu är det i stort sett bara privata företag som släpper iväg sin anställda, vilket till viss del har med olika regler att göra. Men det borde ligga i kommunernas intresse att försöka ändra dessa, säger Ulf Hägglund.

En av punkterna i avtalet efter strejken i somras var att Brandfacket tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, under ledning av en opartisk ordförande ska genomföra en utredning för att hitta en långsiktig plan för beredskapsbrandmän.

Utredningen som är klar i augusti ska hitta de regelförändringar som behöver göras och ta fram exempel på hur systemet kan fungera i framtiden.

Facket har länge påtalat att det behövs ett ändrat regelverk när det gäller a-kassa och sjuklön.

I dag faller ansvaret på huvudarbetsköparen vid sjukdom och det blir lätt strul med a-kassan för den enskilde. Ersättningsnivåerna för beredskapstjänsterna behöver också höjas.

– Just nu händer det ingenting, vi upplever att vår motpart (kommunerna) stoppar huvudet i sanden. Vi hoppas att de vill se problemen så att vi kan hitta lösningar. Det är oundvikligt att samhället skjuter till mer pengar om det ska fungera, säger Ulf Hägglund.