Birger Schlaug

Inledare


Valet i USA

  • Bernie Sanders har lyckats entusiasmera de demokratiska gräsrötterna. Men vart tar de vägen om Clinton nomineras? frågar sig Birger Schlaug.
Fria Tidningen

Kampen om de brinnande hjärtana

Bernie Sanders har lyckats entusiasmera de demokratiska gräsrötterna. Men vart tar de vägen om Hillary Clinton nomineras, frågar sig Birger Schlaug. 

Intresset för de amerikanska primärvalen är stort, åtminstone i svenska medier. Valen i Iowa följdes nästan i absurdum. Iowa kan sägas motsvara Jönköpings län, bibelbältet. En tredjedel av USA:s befolkning tror inte på evolutionen, utan på bibelns skapelseberättelse. I Iowa är det förmodligen fler än så som tror på Adam och Eva – och att kvinnors mens är ett straff för Evas svek i Edens lustgård.

Två republikaner från den kristna högern, Ted Cruz och Marco Rubio, steg fram på allvar, de samlade över 50 procent av republikanernas röster. Medan Donald Trump – USA:s svar på Ian Wachtmeister – tillsammans med de övriga åtta kandidaterna, varav flera från den kristna högern, fick dela på resten. Så länge alternativet till någon av de högerkristna är Donald Trump så lär den av dem som till slut bli kvar ligga i vinnarläge. Vilket kan medföra att religiös fundamentalism kommer att styra än mer av världen om olyckan är framme. Som om det inte vore nog med islamsk fundamentalism. Framtiden känns, ur det perspektivet, verkligen inte hoppfull.

På den demokratiska sidan framför Bernie Sanders – som i svenska medier presenteras med beteckningen socialdemokrat – budskap med all den retoriska hetta som den svenska socialdemokratin övergett. Det tycks som om Sanders är stolt över sin ideologiska hemvist. Vilket kan jämföras med Stefan Löfven som istället stolt meddelat, som en av sina första politiska markeringar, att han inte kunde skilja på vänster och höger. I USA ser vi, trots allt, tydliga linjer – i Sverige samlas allt i ett dimmigt grådask.

Få bedömare tror att Sanders – som förutom kritik av kapitalismen tycks känna äkta engagemang för klimatfrågan – kan gå hela vägen till att bli demokraternas presidentkandidat. De flesta tror att Demokraterns elit kommer att trumma fram Hillary Clinton, att de helt enkelt inte skulle acceptera Sanders. Så lär det vara. Så troligen blir det Clinton. Den första kvinnan som kan bli president i USA. Skulle förstås betyda mycket rent symboliskt.

Problem för Demokraterna är att många unga väljare som känner entusiasm för Sanders kommer att bli besvikna om Clinton blir partiets presidentkandidat. Man säger att det egentligen inte är så mycket som skiljer Clinton och Sanders åt rent politiskt. Även om så vore uppstår problem. Politik är nämligen också retorik, att få människors hjärtan att brinna. Demokraterna borde veta det, det var brinnande hjärtan som gav Barack Obama segern. Få hjärtan lär brinna för Clinton, hur duglig hon än sägs vara. Många hjärtan brinner för Sanders, hur oduglig han än sägs bli som president.

Var tar de brinnande hjärtana vägen om Clinton till slut slår ut Sanders? Hur många av dem lämnar Demokraterna och proteströstar på Jill Stein, radikal presidentkandidat för Green Party? Stein brinner inte bara för klimatfrågan utan talar lika retoriskt om såväl social värdighet som om girigheten på Wall street som Sanders.

Valet 2016 blir Steins andra presidentval, hon har samlat på sig erfarenhet nog för att sno tillräckligt många röster från Clinton för att denna ska missa presidentskapet med en hårsmån. Slutresultatet från 2000 års presidentval lär Demokraterna minnas med skräck. Deras kandidat Al Gore tappade röster till Ralph Nader, som då var Green Partys kandidat – förmodligen tillräckligt många för att George W. Bush skulle blir president.

Ska Clinton inte tappa röster, som kan bli avgörande, till Stein så lär hon tvingas skärpa inte minst miljö- och klimatretoriken. Å andra sidan, gör hon det riskerar hon att tappa i den andra änden. Klimat-övertygelsen är måttlig, om än växande, i USA. Den kristna högern gör vad den kan för att sprida osäkerhet i den anda som kännetecknar de som vägrar ta till sig vetenskapen.

Så är läget i USA, världens kvarvarande supermakt. Det känns darrigt.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu