Socialisten Sanders utmanar favorittippad Clinton | Fria.Nu
Martin Holmquist

Fördjupning


Martin Holmquist
  • Mot alla odds försöker socialisten Bernie Sanders knipa den demokratiska nomineringen inför höstens amerikanska presidentval.
  • Bernie Sanders valmöten har dragit fulla hus hela hösten.
  • ”Bernie är min superhjälte”. Sanders kampanj har engagerat miljontals amerikaner.
  • De demokratiska kandidaterna Martin O'Malley, Hillary Clinton och Bernie Sanders.
Fria Tidningen

Socialisten Sanders utmanar favorittippad Clinton

Hillary Clinton såg länge ut att vara Demokraternas givna presidentkandidat inför höstens val. De senaste månaderna har dock en uträknad progressiv 74-åring från Vermont seglat upp och utmanar nu Clinton på allvar. Men har Bernie Sanders någon chans och hur radikal är han egentligen?

”Bröder och systrar, ni lever inte i en demokrati, ni lever i en oligarki!”

”Låt oss föra ett moraliskt och politiskt krig mot miljardärerna och företagsledarna vilkas politik och girighet förintar den amerikanska medelklassen.”

”Välkomna till den politiska revolutionen!”

Bernie Sanders radikala retorik har engagerat miljontals amerikaner och blåst liv i Demokraternas presidentkandidatstrid som på förhand såg ut att vara en söndagspromenad för Hillary Clinton. Från att ha legat under med 34 procentenheter i den viktiga delstaten Iowa i augusti är nu Sanders ikapp Clinton inför måndagens primärval. Resultatet i Iowa väntas bli avgörande för resten av kampanjen, om Clinton vinner kan Sanderslägret packa ihop. Om Sanders däremot kniper segern så kan det ge honom en välbehövd skjuts inför primärvalen i södern i början av mars som väntas bli avgörande för vem som till slut tar hem nomineringen.

Likt Barack Obamas osannolika kampanj 2008 har Sanders blivit något av en politisk rockstjärna som lockar tusentals unga väljare till sina valmöten. Om primärvalet enbart avgjordes av väljare under 45 år hade han vunnit. Men sett till hela den demokratiska väljarkåren har Clinton haft en marginal på minst åtta procentenheter under hela kampanjen.

I de senaste opinionsundersökningarna ligger marginalen på omkring tolv procentenheter, enligt sajten Real Clear Politics, som sammanställer enskilda undersökningar till en ”poll of polls”.

Tolv procent kan verka som en oöverkomlig marginal, men sett till utvecklingen sedan april – då Clinton ledde med 56 procentenheter – är det ytterst få politiska experter som vågar utse Clinton som segrare innan de demokratiska väljarna har sagt sitt.

Oavsett hur det går i primärvalet har Sanders gjort avtryck i den politiska debatten och skakat om den amerikanska vänstern. Så vem är då denne Bernie Sanders och hur socialistisk är han egentligen?

Son till polsk immigrant

Bernard ”Bernie” Sanders, föddes den 8 september 1941 i Brooklyn, New York, som andra son till den polske immigranten Eli Sanders och amerikanska judinnan Dorothy Glassberg. En stor del av Elis släkt blev offer för Förintelsen, något som tidigt satte sina spår i Bernies världsåskådning. ”Politik var för oss inte en fråga om åsikter, det var en fråga om liv och död”, har storebror Larry sagt om familjens politiska diskussioner.

Dorothy var hemmafru och Eli jobbade som resande färgförsäljare och kunde nätt och jämnt sätta mat på bordet. ”Bristen på pengar orsakade en stress i min familj och låg bakom ständiga gräl mellan föräldrarna. Det är en verklighet som jag aldrig har glömt; i dag är det miljontals familjer i USA som lever under liknande villkor som vi gjorde”, säger Bernie Sanders i en intervju med Time magazine om sin barndom.

Efter att Dorothy vid 46 års ålder gick bort till följd av en misslyckad hjärtoperation flyttade Bernie hemifrån för att studera statsvetenskap vid det prestigefyllda Chicago universitetet. Han engagerade sig i det tidiga 1960-talets blomstrande student- och medborgarrättsrörelse. Sanders protesterade och demonstrerade, och arrangerade bland annat en studentockupation i protest mot segregerat boende på campus – en aktion som ledde till att han arresterades.

År 1963 deltog Sanders i den historiska marschen i Washington där Martin Luther King inför hundratusentals demonstranter gav sitt berömda ”Jag har en dröm”-tal.

Slog igenom som borgmästare

Efter att ha tagit examen flyttade Bernie Sanders till delstaten Vermont i nordöstra USA som sedan slutet av 1960-talet har varit hans hem. Han engagerade sig i det lokala vänsterpartiet Liberty Union Party och ställde upp i senatsvalen åren 1972 och 1974, samt guvernörsvalet 1976, men lyckades inte få mer än 6 procent i något av valen.

Sanders politiska genombrott kom 1981 när han som oberoende kandidat slog den sittande demokratiska borgmästaren med endast tio rösters marginal i staden Burlington – Vermonts största stad, belägen nära den kanadensiska gränsen. Hans socialistiska retorik skapade rubriker långt utanför den lilla delstaten – ”Socialist med partiskhet för fattiga ny borgmästare i Vermont” var New York Times alarmistiska rubrik dagen efter den otippade valsegern.

Sanders var en populär borgmästare och valdes om tre gånger innan han tog steget till representanthuset år 1990 och så småningom till senaten år 2006. När han omvaldes till senaten år 2012, med hela 71 procents stöd, blev han den längst sittande oberoende kongressledamoten i USA:s historia.

Smekmånad i Sovjet

Under hela sin politiska karriär har Bernie Sanders drivit en progressiv linje i frågor som hbtq-rättigheter, miljöskydd, allmän sjukförsäkring, höjda företagsskatter, färre militära interventioner, en liberal drogpolitik och kvinnors rättigheter. När han var borgmästare blev Burlington känt som ”USA:s enda småstad med en utrikespolitik”, skriver Will Bunch i boken The Bern Identity. Sanders var en högljudd kritiker av Ronald Reagans antikommunistiska utrikespolitik och stöttade bland annat den socialistiska Sandinista-regimen i Nicaragua.

År 1988 åkte Bernie med nyblivna frun Jane och tio kollegor från Burlington på en alternativ smekmånad till Sovjetunionen för att bevittna Gorbachevs glasnost och för att inleda en ”systerstadsrelation” med staden Yaroslavl.

Som kongressledamot röstade han emot båda krigen i Irak (1991 och 2003) och motsatte sig George W. Bushs Patriot act som gav CIA långtgående befogenheter i terrorkriget.

Balansakt på hög nivå

Som uttalad socialist i kapitalismens förlovade land har Sanders ständigt tvingats balansera på en slak lina. Sanders har dock sedan 1960-talet varit tydlig med att han är en demokratisk socialist som vill ha en politisk revolution, snarare än en socialist som förespråkar revolution. Han har konsekvent distanserat sig från radikala socialister och anarkister så väl som totalitära regimer som Maos Kina och Stalins Sovjet.

På frågan om vad han lägger i ordet socialism lyfter Sanders ofta fram den skandinaviska välfärdsstaten som sin vision av ett idealsamhälle. Han vill ha en stor offentlig sektor och allmän sjukvårdsförsäkring, men vill samtidigt tillåta privata aktörer inom vården och privat sjukvårdsförsäkring. Han vill beskatta storföretagen, men inte nationalisera viktiga industrier. Han vill begränsa militära interventioner, men är samtidigt mån om att behålla jobb vid inhemska vapenfabriker och är en stark motståndare av striktare vapenlagar.

Sanders reformistiska politik har genom åren kritiserats av mer bokstavstrogna socialister, från tiden inom studentrörelsen i Chicago, till borgmästaråren i Vermont (då han bland annat fick utstå kritik från den kände ekoanarkisten och Burlington-bon Murray Bookchin), och inte minst i dag då det rasar en hätsk debatt inom en splittrad amerikansk vänster.

Vänsterpopulism

Även om Sanders retorik anses vara radikal i den amerikanska offentliga debatten, som har förskjutits långt åt höger av tongivande republikaner som Donald Trump och Ted Cruz, så har många av hans förslag ett brett stöd bland allmänheten.

Ordet socialist används ofta som ett skällsord bland högern, men en Gallupundersökning från i somras visar att 47 procent av amerikanerna kan tänka sig att rösta för en socialistisk kandidat (59 procent bland demokrater och oväntat nog hela 26 procent bland republikaner). Stödet är särskilt högt bland 18–29 åringar – 69 procent av de unga väljarna har inget emot en socialistisk president.

”De flesta amerikaner är oroade över att regeringen har kapats av de rika och mäktiga”, skriver politiske analytikern Peter Dreier i tidskriften The American Prospect. ”De vill ha en regering som ser till allmänhetens bästa. De vill även reformera regeringen för att göra den mer lyhörd och ansvarsfull.”

Dreier har jämfört Sanders främsta frågor med opinionsundersökningar och drar slutsatsen att många av hans förslag har ett starkt stöd:

• 74 procent anser att storföretagen har för mycket inflytande över amerikansk politik.

• 73 procent vill ha striktare regler för Wall street.

• 64 procent vill reglera utsläppen av växthusgaser.

• 79 procent anser att rika inte betalar tillräckligt med skatt och 82 procent att företagen beskattas för lågt.

• 75 procent anser att minimilönen bör höjas.

• 60 procent stöder samkönade äktenskap.

Klassisk socialdemokrat

Bernie Sanders är alltså en klassisk socialdemokratisk politiker som med ena handen försöker engagera en progressiv bas och med andra handen kompromissar med det politiska och ekonomiska etablissemanget. Om han är radikal eller inte beror väldigt mycket på vem som ställer frågan. Sanders må inte vara särskilt radikal ur ett internationellt vänsterperspektiv, men i dagens högerpopulistiska politiska klimat befinner han sig nog så långt ut på den partipolitiska vänsterskalan som det går att komma utan att trilla ner i den avgrundsdjupa vallgrav som omringar det amerikanska tvåpartisystemet.

Fakta: 

Demokraternas primärval

På måndag lägger de demokratiska väljarna i delstaten Iowa sina röster i det första av ett 50-tal primärval som ska vaska fram Demokraternas kandidat till höstens presidentval.

Trots att Bernie Sanders inte är medlem i det demokratiska partiet kandiderar han som partiets presidentkandidat. Detta eftersom det anses vara omöjligt att som tredjekandidat vinna presidentvalet i USA:s tvåpartisystem.

I den senaste opinionsundersökningen får Bernie Sanders 46 procent, Hillary Clinton 45,8 procent och tredje kandidaten Martin O’Malley 4,3 procent i primärvalet i Iowa.

Sanders leder stort inför nästa primärval i New Hampshire den 9 februari. I nationella opinionsmätningar har Clinton dock ett stabilt försprång på mellan 9 och 15 procentenheter över Sanders.

Källa: Real Clear Politics

Annons

Rekommenderade artiklar

Obamas arv

ANALYS: Det här har Barack Obama åstadkommit under sina åtta år vid makten.

Fria Tidningen

Bör vänstern stödja Sanders?

Den som vill ha en radikal internationalistisk rörelse ska inte sätta sitt hopp till Bernie Sanders, skriver aktivisten Ben Reynolds.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu