Republikanerna får sin president | Fria.Nu
Birger Schlaug

Inledare


Valet i USA

  • Hillary Clinton och Donald Trump.
Fria Tidningen

Republikanerna får sin president

Hösten smyger sig på. Snart är det november och kärnan i USA:s republikanska parti kan fira sin seger. De får in en president i Vita huset som kommer att göra de flesta av dem tillfredsställda under fyra år.

De får en president som försvarar privatiseringen av fängelser, stöder dödsstraffet, accepterar fracking, har goda förbindelser med Wall Street och tillhör den familjegrupp som tjänar mest pengar i USA.

Deras blivande president har varit drivande för Irak-kriget och högst ansvarig för kaoset i Libyen. Och, förstås, varit djupt involverad i den utveckling som gjort rikare än rikare, och fattigare än fattigare.

Republikanernas blivande president heter Hillary Clinton.

Det mesta talar ju för det. Att familjen Clinton levererar ännu en medlem till Vita huset. Den som tror att den republikanska eliten gråter för det misstar sig. De inser att fyra år med Donald Trump skulle leda till partiets kollaps. Så mycket lugnare med Hillary.

Men nog drömmer den republikanska eliten om att den hade en lika odemokratisk röstordning som Demokraterna. Dessa kan ju fiffla med sina ”superdelegater”, de där som tillhör eliten inom partiet och som enkelt kan sätta stopp för sådana som Bernie Sanders genom de röster de tilldelats på konventen.

Eliten inom Demokraterna har så att säga, genom superdelegaterna, gett sig själva extra röster. Något som bara är en våt dröm för Republikanernas elit. Hade de haft samma förmån hade de sett till att stoppa Trump och lansera någon som i vart fall inte är en galning.

Men. Som läget är: man är nöjd med Hillary Clinton. Hon har ju gjort sig beroende av donationer från Wall Street – och då vågar man inte göra vad som helst om man vill behålla donationerna inför nästa presidentval.

En del kallar det korruption. Andra nöjer sig med att kalla hela systemet för riggat.

Det var väl ungefär så Bernie Sanders uttalade sig före den där dagen då han på Demokraternas konvent meddelade att han gav upp, att han stödde Clinton, att han till och med föreslog att hon skulle väljas med acklamation. Trots att läckande e-post visar att han aktivt har motarbetats av partiets administration.

Den stunden Bernie Sanders gav upp kunde mer tänkande republikaner andas ut. De kan lägga sin röst på Clinton utan att det amerikanska samhället, utrikespolitiken, ekonomin eller ens energipolitiken förändras i drastisk riktning. Visserligen uttalar sig Clinton i klimatfrågan, säger sig vilja satsa på grön energi, men tar emot donationer från fossilintressen och avser inte att förbjuda fracking.

Fler läckor från Demokraterna är att vänta. Fler e-postfiler och ljudfiler. ”Ytterst intressanta”, om man får tro Wikileaks grundare Julian Assange. Ingenting som kommer att stärka Clinton. Tvärt om.

Vad det kan leda till vet förstås ingen. Kanske blir det så att i takt med att republikaner säger sig rösta på Clinton så kommer mer radikala demokrater anse sig ha råd att rösta på andra presidentkandidater.

Jill Stein från Green party ligger i så fall närmast till. Hon står närmare Sanders än vad Hillary Clinton gör. I fråga efter fråga, i allt från synen på dödsstraff och privatiserade fängelser till synen på Wall Steet, fracking och välfärdssystemet.

En opinionsundersökning, presenterad i Washington Post, visade nyss att Jill Stein har 16 procent av väljarna under 30 år med sig. Me-dan Trump bara har 8 procent.

Ska den lilla vågen bli en stor våg gäller det för Jill Stein och hennes kandidat till vicepresident – Ajamu Baraka, känd från aktivistnätverket US Human rights network – att göra bra ifrån sig när CNN nu i veckan för första gången släpper in Green party för en timmes intervju.

Den 8 november avgörs presidentvalet i USA. Det mesta talar för att republikanerna får sin president: Hillary Clinton. Samtidigt kanske grunden kan läggas för att det riggade valsystemet, vilket Republikanerna och Demokraterna i lojalitet med varandra värnar, börjar krackelera. Att flera alternativ ges chansen.

Men då gäller det att sådana som Bernie Sanders inte viker sig, utan står upp hela vägen och gör upp med de krafter som delar deras uppfattning.

Forget the lesser evil. Fight for the greater good.

Annons

© 2017 Fria.Nu