Stängda gränser är en del av apartwelt | Fria.Nu

Debatt


Xzenu Cronström Beskow
  • Är du på insidan eller utsidan av systemet?
Fria Tidningen

Stängda gränser är en del av apartwelt

”Vi lever alla i apartwelt, ett globalt system där förtryck utifrån nationalitet är inte bara systemiskt, utan även lagstadgat”, skriver Xzenu Cronström Beskow apropå de olika kategorier som vi ständigt tycks dela in människor efter.

Den svenska demokratin växte fram i en värld som ännu inte var särskilt globaliserad. Visst förekom det redan då en hel del internationell handel med mera, men inte alls på nivåer jämförbara med dagens globaliserade värld. I dag lever vi i ett globalt samhälle som i hög utsträckning har globaliserat sin ekonomi, vetenskap och politik. Så även sina storföretag, massmedier och sociala rörelser. De utmaningar som mänskligheten i dag ställs inför är också globala.

Miljöhot, sociala orättvisor och totalitära läror är i sig själva globala problem, vilka i sin tur skapar flyktingströmmar. Flyktingströmmar som är svåra för enskilda länder att hantera, eftersom denna i övrigt så globaliserade värld inte har globaliserad implementering av demokrati och mänskliga rättigheter.

Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna fastslår som sin första artikel att ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Som sin andra artikel följer den upp med att fastslå att detta verkligen gäller för alla människor. Alltså ”utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.” Denna vackra ledstjärna är väl värd att ta fasta på.

Det är viktigt att kämpa för alla människors lika värde oavsett kategoriseringar som till exempel hudfärg, kön eller sexualitet. Men då är det viktigt att komma ihåg att ”alla människor” är just alla människor, inte bara de människor som innehar rätt medborgarskap.

Orättvis åtskillnad mellan människor görs på många olika sätt. När det görs som tanke, känsla respektive handling kan vi kalla det för fördomar, bigotteri respektive diskriminering. Med ”bigotteri” avses då engelskans ord ”bigotry”, vilket bland annat rymmer självgodhet och förakt. Dessa tre tillsammans kan vi kalla för kategorism, vilket då inkluderar olika sätt att göra kategorismen på, och olika fokus för vart den riktas. Sätt som till exempel exploatering, hatbrott, marginalisering, osynliggörande och stigmatisering.

Fokus som till exempel hudfärg eller kön. Vilket vi då vanligtvis kallar vid namn som rasism/afrofobi respektive sexism/misogyni.

Kategoriseringar ändras efter hand. Gamla förtryck får nya förevändningar. När forna tiders kristna européer förföljde judar och köpte förslavade afrikaner rättfärdigade de inledningsvis detta med att fördöma judisk tro och hednisk tro. När judar och slavar började konvertera till kristendomen behövdes nya förevändningar, varpå retoriken om judisk tro och hednisk tro gradvis i stället kom att handla om judiskt blod och hedniskt blod. Rasismens idé var född, men den bakomliggande kategorismen förblev i grund och botten densamma.

Kategorism görs på många olika nivåer. Till exempel individuell, systemisk och strukturell. Om en enskild person luftar fördomar mot heterosexuella så är det otrevligt, och om hen mobbar ut en förmodat heterosexuell person från arbetsplatsen så är det dessutom olagligt.

Detta drabbar mycket sällan heterosexuella, men drabbar homosexuella desto oftare. Att drabbas gång på gång är mycket värre.

Många homosexuella drabbas gång på gång, eftersom homofobi är utbrett i samhället. Denna systematiska homofobi har i sin tur strukturella orsaker, till exempel det som kallas för heteronorm. Motsvarande mansnorm och vithetsnorm skapar motsvarande förtryck mot kvinnor och mot rasifierade. Men när ett företag eller en familj skaffar en ”papperslös” eller ”illegal” kvinna till att jobba nästan gratis så handlar det inte så mycket om hennes hudfärg, kön eller läggning. I stället är det skillnaden i medborgarskap som gör henne utvisningsbar, och därmed lätt att exploatera.

Att ha lagar mot olika fokus av kategorism gör viss nytta, och är mycket bättre än att inte ha sådana lagar. Vilket i sin tur är bättre än att ha diskriminerande lagar som gör kategorismen lagstadgad. Fram till nyligen hade Sverige lagar som diskriminerade homosexuella. Homofobin var alltså inte bara systemisk och strukturell, utan även lagstadgad.

Denna lagstadgade kategorism fokuserad på sexualitet var dock blygsam jämfört med den enorma nivå av kategorism fokuserad på hudfärg som var lagstadgad i apartheidregimens Sydafrika. Vilken i sin tur var grov nog att vara jämförbar med den kategorism fokuserad på nationalitet som fortfarande är lagstadgad över hela världen.

Ordet rasism används främst om kategorism fokuserad på hudfärg och etnicitet. Även annat brukar få vara med på ett hörn. Ibland används ordet som samlingsnamn för all kategorism, men framför allt är det kategorism fokuserad på nationalitet som i förbigående inkluderas. Som om vi levde i en värld där hudfärg är primärt, och medborgarskap en jämförelsevis betydelselös parentes. I själva verket är det precis tvärtom. Medborgarskap är av högsta betydelse för oss samtida människor. Vi lever i en värld där det mesta är globalt, samtidigt som vår tillgång till demokrati, yttrandefrihet, social trygghet och möjlighet att få våra mänskliga rättigheter tillgodosedda är helt beroende av vilka medborgarskap en har.

Vilka möjligheter en person har att försvara sig mot kategorism utifrån hudfärg, kön eller sexuell läggning är i hög grad avhängigt av medborgarskap. På Stockholm pride härom året skulle en homosexuell ateist från Kenya berätta om sitt liv och sin kamp. Tyvärr kunde han inte hålla sitt föredrag. Hade han haft svenskt medborgarskap hade detta givit honom ett starkt skydd mot homofobi. Just därför misstänkte berörda myndigheter att han tänkte söka asyl i Sverige, och avslog därför hans visumansökan.

Samtidigt kan svenska bögar av alla hudfärger åka till Kenya, semestra kungligt på sina svenska pengar, för att sedan åka hem till trygga Sverige igen när de vill. Ett äktenskap mellan en svensk och en kenyan har väldigt dåliga förutsättningar att vara jämlikt, eftersom kenyanen förlorar uppehållstillstånd och sin möjlighet till framtida medborgarskap om hans svenske make tröttnar på honom.

Vi lever alla i apartwelt, ett globalt system där förtryck utifrån nationalitet är inte bara systemiskt utan även lagstadgat. Detta system kan inget enskilt lands befolkning avskaffa på egen hand, vi behöver kämpa både globalt och lokalt. Slutmålet måste vara demokrati, yttrandefrihet och alla andra mänskliga rättigheter. Inte bara för dem som råkar födas till ett visst medborgarskap, utan för alla människor.

Fakta: 

Vill du läsa mer om kategorism? Se: www.categorism.com

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Respektera unga sadomasochister

När det gäller sexualitet bör samtycke och omtanke vara centralt för vad som är okej och vad som inte är det. Frihet att vara, frihet att välja och frihet att njuta. Rätten att säga ja, rätten att säga nej och rätten att säga stopp. Därmed inte sagt att samtycke är okomplicerat: Det finns människor som frivilligt ställer upp på aktiviteter som de inte mår bra av. Det skriver Xzenu Cronström Beskow.

Fria Tidningen
Debatt
:

Rättsfall kan orsaka skada

I ett aktuellt rättsfall vill åklagare Ulrika Rogland skapa debatt om var gränserna går för samtycke till misshandel. Frågan gäller personer som utövar sexuella lekar med fysisk sadomasochism. Men vilka signaler sänder stämningsansökan ut? frågar sig Xzenu Cronström Beskow, aktiv i RFSU.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu