Debatt


Xzenu Cronström Beskow
Fria Tidningen

Rättsfall kan orsaka skada

I ett aktuellt rättsfall vill åklagare Ulrika Rogland skapa debatt om var gränserna går för samtycke till misshandel. Frågan gäller personer som utövar sexuella lekar med fysisk sadomasochism. Men vilka signaler sänder stämningsansökan ut? frågar sig Xzenu Cronström Beskow, aktiv i RFSU.

I januari 2009 slutade Socialstyrelsen officiellt att se fetischism, sadomasochism och transvestism som sjukt. Upphävandet av dessa sjukdomsstämplar motiverade man med att man i vilket fall inte använt dem på länge, och med att deras blotta existens bidrog till fördomar mot de berörda minoriteterna. Ett och ett halvt år senare, i juni 2010, rapporterar massmedia om ett rättsfall på ett sådant sätt att det framstår som att samtyckande sadomasochistiska sexlekar mellan vuxna kan komma att bli kriminaliserade.

Både RFSU och RFSL står upp för BDSM, sexualitet som inkluderar lekar där man i samförstånd binder varandra, utövar dominanslekar och/eller utövar fysisk sadomasochism som till exempel smisk och pisk. Båda förbunden har på sina rikskongresser tagit principbeslut om att bekämpa fördomar och diskriminering mot denna minoritet. På Pridefestivalernas föreläsningar, i program som Fråga Olle och i böcker som ”Stora Sexboken för tjejer som har sex med tjejer” kan man få lära sig om hur BDSM fungerar och vad man bör tänka på när man utövar det – eller vanlig sex – så att ingen ska fara illa.

Tyvärr har denna information ännu inte nått hela samhället, det är fortfarande många som inte förstår vad BDSM innebär och hur man ska göra för att undvika destruktivitet. Många tror fortfarande att BDSM är något knäppt och osunt. Denna okunskap och brist på medvetenhet är särskilt farlig när den finns hos personer som själva har BDSM djupt rotat i sin sexualitet, eller bara är sugna på att testa. Fördomarna kan bli självuppfyllande.

Okunskapen är också mycket skadlig när en masochist som mår psykiskt dåligt eller blivit illa behandlad söker stöd från samhället. Att hitta rätt terapeut eller myndighetsperson att vända sig till kan i mångt och mycket vara ett lotteri. Man riskerar att felaktigt bli sedd som självdestruktiv eller som ett offer, och om man blir slagen mot sin vilja eller blir sextrakasserad finns det risk att man inte blir tagen på allvar: ”Du är ju masochist, du tycker väl om sådant?”

I den rättsprocess som nu inletts vid Malmö tingsrätt sägs kärnpunkten vara huruvida det är möjligt att samtycka till att få smisk, få klämmor fastsatta i brösten eller dylika vanliga sadomasochistiska lekar. En rättspraxis som svarar nej på denna fråga skulle vara förödande. Inte bara för alla sadomasochister och för många som har ett mer ytligt intresse för BDSM. Utan även för alla dem vars partner är en masochist som behöver få bli slagen för att sexlivet ska fungera. Lika förödande vore en rättspraxis som svarar att om man väl har samtyckt så har man inte rätt att dra sig ur. Det som behövs är en rättspraxis som värnar om rätten att säga ja, rätten att säga nej, och rätten att säga stopp.

Fallet rapporterades ursprungligen av TV4 som att det handlade om en ung vuxen kvinna. När den representant för RFSU som intervjuades frågade hur gammal tjejen var fick han svaret att hon var 21. Det påstods även att hon hade varit med på allt under lekens gång, men sedan ångrat sig i efterhand varpå någon annan anmälde. Detta är också ett intryck som är lätt att få av att läsa stämningsansökan.

Senare skulle det visa sig att det i själva verket rör sig om en underårig flicka, sexton år gammal. Däremot har det inte framkommit huruvida den åtalade kände till hennes låga ålder eller ej. Vad som har nämnts är att de träffades på en kontaktannonssajt vid namn Klubb6, vilken har 18-årsgräns.

Den lagstiftning som gäller är att det går att samtycka till misshandel som inte är oförsvarlig. Gränsen brukar dras vid grov misshandel. (Dock kan tatuering och piercning juridiskt räknas som grov misshandel utan att för den skull vara olagligt.) Frågan är nu vad som ska räknas som grovt.

Med det nu aktuella nya rättsfallet säger sig åklagaren Ulrika Rogland vilja skapa debatt om just detta. I en intervju med P1:s Studio Ett hävdar hon att om en piska används så innebär detta grov misshandel. I samma intervju hävdar hon att en sådan lagtolkning inte skulle innebära att staten lägger sig i folks sexliv, eftersom det enligt henne inte handlar om sex utan om våld. Senare skrev Rogland till en orolig masochist att hon inte är emot samtyckande och hänsynsfull BDSM mellan vuxna. Mycket hade varit vunnet om denna attityd hade funnits med redan i intervjuerna.

I stämningsansökan och massmedia hävdas att flickan mår psykiskt dåligt, något som märkligt nog inte föranlett åklagaren att sekretessbelägga flickans privata sexmejl till den åtalade. Istället har flickan blivit offentligt förödmjukad genom att mejlen hängts ut i massmedia och blivit något för allmänheten att förfasa sig över. Att sättas i en sådan situation torde vara förödande för vem som helst. Detta är inte direkt något respektfullt bemötande som kan uppmuntra andra masochister till att anmäla om de blir utsatta för övergrepp. Eller alls våga berätta om problem i sina sexliv, i och med att misshandel faller under allmänt åtal.

Fakta: 

<h2>Xzenu Cronström Beskow är beteendevetare med inriktning på sexologi och psykolog, akktiv i RFSU, tidigare redaktör för tidskriften sexologinytt.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Respektera unga sadomasochister

När det gäller sexualitet bör samtycke och omtanke vara centralt för vad som är okej och vad som inte är det. Frihet att vara, frihet att välja och frihet att njuta. Rätten att säga ja, rätten att säga nej och rätten att säga stopp. Därmed inte sagt att samtycke är okomplicerat: Det finns människor som frivilligt ställer upp på aktiviteter som de inte mår bra av. Det skriver Xzenu Cronström Beskow.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu