Kommentar: Den seglivade myten om Ralph Nader | Fria.Nu
Martin Holmquist

Fördjupning


Kommentar

  • Påståendet att Ralph Nader avgjorde valet år 2000 är en myt som hålls levande av amerikanska demokrater som vill avskräcka vänsterväljare från att stöda tredjepartier.
Fria Tidningen

Kommentar: Den seglivade myten om Ralph Nader

Att George W Bush vann presidentvalet i USA 2000 skylls ofta på att miljöpartisten Ralph Nader stal röster från demokraten Al Gore. Men Naders väljare kan varken anklagas för Bush valseger eller Irakkriget, skriver Fria Tidningens utrikesredaktör Martin Holmquist i en kommentar.

Den socialdemokratiske debattören Göran Greider proklamerar i ETC att han inte tänker rösta på Feministiskt initiativ och uppmanar partiets anhängare att överge sina ideal och taktikrösta på de rödgröna. Som skrämmande exempel på småpartiers påverkan lyftar han fram miljöpartisten Ralph Naders kandidatur i presidentvalet i USA år 2000, som ansågs avgörande för att George W Bush vann över Al Gore. På samma sätt menar Greider att om Fi får säg 3 procent av rösterna så kan det leda till att Alliansen vinner ännu ett val.

Argumentet är inte nytt. Nader användes av både socialdemokrater och vänsterpartister för att skrämma Fi-väljare inför valet 2010. Han dyker även upp i diskussioner om det nybildade Kristna värdepartiet i relation till Kristdemokraterna.

Men påståendet att Nader avgjorde valet stämmer inte. Det är en myt som hålls levande av amerikanska demokrater som vill avskräcka vänsterväljare från att stöda tredjepartier – en taktik som har bidragit till att inget tredjeparti har varit i närheten av Naders framgång år 2000 i något val sedan dess.

Det stämmer att Ralph Nader fick fler röster än någon annan kandidat till vänster om Demokraterna sedan socialisten Eugene V. Debs fick 6 procent av rösterna år 1912. De knappt tre miljoner rösterna på Nader motsvarade 2,74 procent av totalen i hela landet. Men eftersom USA har ett icke-proportionerligt ”vinnaren-tar-allt” valsystem går det inte att säga att tre procent av rösterna på en kandidat tar tre procent från de andra.

Det är inte den som får flest röster i hela USA som vinner valet – Bush vann trots att han fick en halv miljon färre röster än Al Gore.

I den delstat som fällde avgörandet i valet – Florida – vann Bush med ynka 537 röster. Att Nader fick 97 488 röster (1,6 procent) i Florida menar vissa var den avgörande faktorn som gav Bush segern.

Tesen bygger på antagandet att de flesta, om inte alla, Nader-röster hade gått till Gore om Nader inte kandiderat. Men enligt CNN:s vallokalsundersökning tog Nader lika många röster från Gore som från Bush. Och utan Naders kandidatur hade hälften av hans väljare stannat på soffan. Om Nader inte kandiderat skulle Bush till och med ha vunnit Florida med mer än vad han gjorde, 49 procent mot Gores 47 procent.

Än mer anmärkningsvärt är dock att hela 13 procent av delstatens registrerade demokratiska väljare uppgav att de röstade för Bush istället för Gore – fler väljare än de som röstade på Nader överhuvudtaget. Huvudorsaken till Gores förlust är alltså att en väsentlig del av Demokraterna i Florida röstade på Bush. Samtidigt som Ralph Nader lyckades få 24 000 demokrater att rösta på honom röstade 308 000 demokrater på Bush (röster som kan räknas dubbelt eftersom demokraterna samtidigt förlorar 308 000 röster). Hade Gore lyckats behålla enbart fem procent av dem hade tappet till Nader varit irrelevant.

Vissa politiska analytiker hävdar till och med att Naders radikala plattform ledde till att Gore fick fler röster än vad han hade fått om Nader inte ställde upp. Detta eftersom Nader bidrog till att miljö- och vänsterfrågor fick ett större utrymme i valdebatten och visade att Gore var det “minst dåliga” alternativet i valet mellan honom och Bush.

Vidare hävdar Göran Greider att om Gore hade vunnit valet hade vi sluppit kriget i Irak. Utöver det orättvisa i att lägga skulden för Irakkriget på de amerikaner som vågade rösta på den ende pacifistiske kandidaten – varav många sedan stod på frontlinjen i de största antikrigsdemonstrationerna i USA sedan Vietnam – finns det inga belägg för påståendet. Det är rena spekulationer.

Attackerna den 11 september 2001 hade sannolikt utförts oberoende av vem som svors in i Vita huset åtta månader tidigare. Det var inte en attack mot Bush, det var en attack mot USA. Om även Gore sedan hade dragits in i ett krig mot Irak av landets hökar är det förstås ingen som vet.

Det vi dock vet är att Al Gore var en av de enbart 10 (av 56) demokrater i senaten som röstade för den första invasionen av Irak år 1991 – en omröstning som gick igenom med den hårfina marginalen 52–47. Under sin tid som Bill Clintons vicepresident på 1990-talet sa Gore sedan vid flera tillfällen att det var ett stort misstag att USA lät Saddam Hussein sitta kvar vid makten.

Al Gore satt inte i senaten när resolutionen som gav grönt ljus till det andra Irak-kriget röstades igenom år 2002. Men om det inte vore för 29 ja-röster från Demokraterna hade resolutionen inte gått igenom. Demokraterna hade alltså kunnat förhindra kriget som de så ville, men valde att stöda det trots att Bush var president. Vad är det som säger att samma demokrater hade varit emot kriget om det istället var Gore som satt i Vita huset?

Fakta: 

Presidentvalet år 2000 kom även att omfattas av anklagelser om utbrett valfusk, inte minst i Florida där det rapporterades om förvirrande röstningsmetoder, defekta röstningsmaskiner, felaktiga poströster samt att hundratusentals röstberättigade (bland annat dömda brottslingar) förhindrats från att rösta.

En manuell omräkning av alla rösterna i Florida påbörjades men avbröts av Högsta domstolen innan den blev klar.

Annons

Rekommenderade artiklar

Svart dag för den fria pressen

Pressfriheten i världen är på tillbakagång ­– särskilt oroväckande är utvecklingen i västerländska demokratier.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu