Sverige missar miljömål om levande skog | Fria.Nu
  • Trakthyggesbruket är den skogsbruksmetod som dominerar i Sverige i dag och som innebär att man tar bort nästan alla träd på ett begränsat område, så kallad slutavverkning, för att ersätta dem med en ny generation träd.
Fria Tidningen

Sverige missar miljömål om levande skog

Sverige kommer att misslyckas med 14 av 16 nationella miljömål år 2020. Ett av dem handlar om levande skogar och nu kräver miljöorganisationer att regeringen lever upp till sitt löfte om en ny skogsvårdslag.

Det nationella miljömålet om levande skogar kommer inte att uppfyllas år 2020 på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. Det slog Skogsstyrelsen fast tidigare i år. Nu måste regeringen agera, tycker Peter Westman, som är naturvårdschef på Världsnaturfonden WWF. Han säger att Sverige behöver en helt ny skogspolitik, där man utvecklar den politik som formades i början av 1990-talet.

– Då infördes jämställda mål för miljö och produktion. Nu måste vi se till att skogsbruket ska bedrivas inom naturens ramar. Miljömål måste vara överordnade produktionsmål, säger han.

En del i det arbetet handlar om att se över och förnya skogsvårdslagen, som regeringen tidigare har lovat.

– Om man inte bedriver en väl fungerande avverkningspolitik är det stor risk att den biologiska mångfalden utarmas ännu mer och skogen som rekreationsområde inte blir anpassad till vårt sociala behov. Framförallt måste den generella hänsynen öka om vi ska ha biologisk mångfald. I dag är nästan 1 800 skogsarter rödlistade. De har alltså svårt att klara sig i ett modernt skogsbruk, fortsätter Peter Westman.

Ett problem är att kalavverkning är norm i dagens skogsbruk. Om man tar ut avverkningsrester som stubbar och grenar, utöver det timmer man har avverkat, så hämmar det produktionen. Grenar som ligger kvar och bryts ned blir till näring och tar man ut det blir det näringsförlust i skogen. Då behöver man gödsla istället, berättar Peter Westman.

Han får stöd av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som säger att de miljövärden som finns i den svenska skogen är utsatta med dagens politik, som försvårar för alla andra skogsbruksmetoder än trakthyggesbruket som har varit dominerande i Sverige sedan 1950-talet. Det är ett skogsbrukssätt som innebär att man tar bort nästan alla träd på ett begränsat område, så kallad slutavverkning, för att ersätta dem med en ny generation träd.

– Centralt i våra argument är att det behövs fler skonsamma metoder för att gynna även andra värden som sociala värden och biologisk mångfald, säger Johanna Sandahl och fortsätter:

– Vi har en annan känsla när vi hör om tropiska skogar som skövlas, då förstår vi hur viktigt det är att de finns kvar, men jag tror inte vi har riktigt samma samma känsla för de svenska skogarna. Även den svenska boreala skogen är en extremt viktig kolsänka.

Johan Eriksson arbetar på Skogsstyrelsen och har varit med och tagit fram undersökningen som konstaterar att miljömålet om levande skogar inte kommer att uppnås. Han säger att det finns tre nyckelfaktorer som är avgörande för om man ska nå målet eller inte.

– Det första är att besluta om fler områdesskydd för att skapa livsmiljöer för organismer som kräver en orörd miljö. Andra delen är att, när man avverkar, ta hänsyn till miljövärden. Till exempel om man avverkar vid en bäck kan det krävas att man håller ett avstånd på kanske 200 meter runt bäcken för att inte skada den. För det tredje behöver man öka variationen i brukandet, säger Johan Eriksson och poängterar att man inte alltid behöver göra kalhyggen.

Skogsstyrelsen har uppmanat staten att utveckla de styrmedel som finns och använda tillsynsmyndigheten i större utsträckning. Ett problem som Johan Eriksson pekar ut är att lagen ofta är kvantitativ samtidigt som det oftast krävs enskilda bedömningar vid varje naturområde. Då ger skogsbrukarens kompetens ett bättre skydd för naturvärdena än detaljreglering i lagstiftningen, menar han. Ska man till exempel bruka i närheten av en bäck så kan naturen se väldigt olik ut och det är svårt att säga att ett avstånd på ett visst antal meter alltid är lagom, säger han.

Exakt hur långt vi är från att nå upp till miljömålet om levande skog är svårt att säga, enligt Johan Eriksson. Målet består av många variabler som är mätbara i olika grad.

– Det jag kan säga är att det krävs mycket förändringar och det kommer sannolikt inte vara möjligt att nå målet till 2020 oavsett vilka insatser som görs. En positiv aspekt är att det arbete som pågår med att skydda kulturmiljön, alltså kulturlämningar som förstörts i hög grad av skogsbruket, går fort, där tar man i och kommer kunna nå målen om det fortsätter i den här takten. Däremot går arbetet med att göra skogsbruket mer gynnsamt för hotade arter långsammare.

Redan när den nya regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet kom till makten sa den att det skulle göras en översyn av skogsvårdslagen. Den pågår än och Peter Westman på Världsnaturfonden är liksom företrädare från andra miljöorganisationer kritisk till att det drar ut på tiden.

– Nu har det gått ett år, men det har inte kommit några direktiv än. Om de vill hinna göra allvar av orden om en förnyad skogspolitik inom den här mandatperioden är det hög tid nu, säger Peter Westman.

Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen säger att grundtanken med lagen är frihet under ansvar och det är upp till skogsbrukarna själva att bestämma hur skogen ska skötas inom den gällande lagstiftningen. Men det finns mycket som inte fungerar och i dag är sanktionsmöjligheterna närmast obefintliga.

– Den brukade skogen i Sverige tar upp stora arealer och ur det perspektivet är det viktigt att ta tag i hur vi hanterar den. Skogsvårdslagen är nu utformad så att högsta prioritet är att få ut så mycket råvara som möjligt, det är den enda av alla resurser som värderas högt. Men det finns andra värden och en revidering av lagen borde utgå från hur verkligheten ser ut i dag, säger hon och fortsätter:

– De miljömål som har med skogen att göra ska inte minst stärka och skydda den biologiska mångfalden och ekosystemen som är livsviktiga för oss. Skogen har exempelvis en klimatreglerande funktion och vattenrenande kapacitet. Artutrotning är ett minst lika stort hot som klimatförändringarna är och skogen rymmer en mängd arter.

Peter Westman säger avslutningsvis att det finns en schablonbild inom svenskt skogsbruk att vi är duktiga på att ta generell hänsyn vid skogsbruk:

– Men det har visat sig att vi inte alls är bättre än alla andra. Tvärtom finns det många länder som är bättre på att ta vara på sina skogar än vad vi är.

Fakta: 

16 miljökvalitetsmål:

Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljömålen följs upp löpande med en årlig uppföljning och Naturvårdsverket samordnar arbetet. Naturvårdsverket bedömer att Sverige endast kommer att ha uppfyllt två av sexton miljömål år 2020.

De 16 miljömålen är:

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt (uppfylls)

Säker strålmiljö (uppfylls)

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö

Ett rikt växt- och djurliv

Annons

Rekommenderade artiklar

Oron växer bland barnmorskorna

Förra sommaren var den värsta någonsin för förlossningsklinikerna. I år blir det ännu värre, tror barnmorskan Lilleba Anckers.

Stockholms Fria

Vego blir norm i vården

Avdelning 24 visade vägen. Nu blir vegetarisk kost huvudalternativ inom hela slutenvården i Norra Stockholms psykiatri.

Stockholms Fria

© 2019 Fria.Nu