Bara förra veckan ansökte 413 ensamkommande barn om asyl i Sverige, de flesta från Afghanistan och Eritrea. Och under första halvan av 2015 handlar det om totalt 4 546 ensamkommande vilket är nästan dubbelt så många som under samma period förra året. Den stora ökningen gör att behovet av boende i kommunerna är akut och nu måste alla kommuner i Sverige ta emot fler – även de som redan i dag har tecknat överenskommelser med verket och har fullt i sin kommun.

– Det är klart att det är en stor utmaning för många kommuner, säger Johanna Uhr, pressekreterare på Migrationsverket. För att ge kommunerna en någorlunda rimlig chans att förbereda sig har vi denna vecka gått ut med information till samtliga 290 kommuner om att de överenskomna platserna snart är slut och att vi behöver utvidga anvisningarna.

I vanliga fall anvisas ensamkommande barn i första hand till en kommun de har anknytning till, i andra hand till en kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket och lediga platser och i tredje hand till kommuner utan överenskommelse. I fjärde hand, som alltså nu är aktuellt, anvisas barnen till samtliga kommuner enligt en jämviktsmodell som utgår från bland annat befolkningsmängd, tidigare mottagande och antalet asyldygn. Först är det storstadskommunerna som kommer att kontaktas, säger Jens Carlander, expert på enheten för mottagningsstöd på Migrationsverket:

– Men det kan röra sig om ett par tusen ensamkommande barn som måste anvisas till kommunerna utifrån utvidgad anvisning, så vi har en situation som innebär att, om inte alla så måste i alla fall de flesta kommuner ta emot fler.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är kritiska och kallar de nya bestämmelserna som trädde ikraft år 2014 för tvångslagstiftning. Enligt SKL har den nya lagen inte löst några problem med det svenska mottagningssystemet och riskerar att leda till en hård press på kommunerna.

– Det finns ett stort behov av en förutsättningslös översyn av hur mottagandet av ensamkommande barn bäst ska organiseras och hur ansvaret ska fördelas mellan staten och kommunerna. Systemet måste vara flexibelt för att möta variationer i tillströmningen och långsiktigt hållbart, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL i ett uttalande.

Men på länsstyrelsen i Stockholm som förhandlar med kommunerna hur många asylsökande de ska ta emot upplever man att kommunerna är allt mer förstående sedan den nya lagen trädde ikraft. Bo Ljung som är integrationsansvarig på länsstyrelsen, säger att det har gått bra att få fram platser.

– Jag upplever att det har gått hyfsat bra att få fram platser och att det var svårare innan den nya lagen trädde ikraft. Kommunerna visar mer förståelse nu.

Men den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn som kommer har inte bara konsekvenser på själva mottagandet utan även på handläggningstiden för asylärenden. I dag kan barnen tvingas vänta i 7-8 månader på att få besked om sin asylansökan. För vuxna handlar det om 10 månaders handläggningstid.

– Det är naturligtvis inget som är bra men samtidigt ska man ha i åtanke att det totala antalet asylsökande har ökat från 29 000 till 81 000 på tre år. Det beror på oron i omvärlden. Sverige anses vara ett rättsäkert land och därför söker sig många barn hit, säger Johanna Uhr, på Migrationsverket.