– Den ursprungliga idén var att göra en kort dokumentär om situationen i Gaza, säger filmens huvudperson Henry Ascher då Skånes Fria Tidning får tag på honom under lastningen av den medicinska utrustningen på båten Marianne af Göteborg.

Istället skapade regissören Bo Harringer en långfilm om Göteborgsläkaren Henry Aschers djupa engagemang som tar sin början i hans egen bakgrund som flyktingbarn undan nazismen. Något som ledde till ett livslångt engagemang i solidaritet med Vietnams folk, för barn med uppgivenhetssyndrom och för palestinier i libanesiska flyktingläger. Ship to Gaza och Frihetsflottans försök att bryta Israels belägring och blockaden av Gazas 1,8 miljoner invånare fortsatte samtidigt att vara filmens genomgående tema.

Henry Ascher tillhörde de svenska aktivister som själva deltog i den första frihetsflottan 2010, där Ship to Gaza ingick. Aktionen fick ett blodigt slut då israeliska kommandosoldater mördade nio aktivister ombord på det turkiska fartyget Mavi Marmara. I filmen menar Henry Ascher att nio döda turkiska aktivister endast är en siffra men om de döda även får namn så förstår vi att de i första hand var medmänniskor.

Större delen av Harringers film utspelar sig i Atens hamnstad Piraeus, eftersom regissören beslutade sig för att följa Henry Ascher på den andra av frihetsflottans försök att nå fram till Gaza. Händelseförloppet i Aten kantades av upproret mot regeringen med enorma demonstrationer. Samtidigt utspelade sig den politiska dragkampen om flottan över huvud taget skulle kunna lämna hamn i Piraeus.

Under den långa väntan invaderades bland annat hamnen av attackdykare från Israel som saboterade propelleraxeln på svenska fartyget Juliano. Det mesta av den övriga flottan uppbringades slutligen av grekiska myndigheter när de försökte smita ut ur hamnarna. Bara det franska skeppet Dignité – Al Karama lyckades till slut bryta sig ur blockaden till internationellt farvatten för att närma sig Gaza, men bordades slutligen av israelerna på internationellt vatten.

– Aktionerna mot Frihetsflottan visade att Israel, USA och EU nu exporterat blockaden mot Gaza genom hårt diplomatiskt tryck till att gälla även grekiska och turkiska hamnar, säger Bo Harringer.

Även de döda har ett namn är en tydligt politisk film, som tar parti för de förtryckta människorna från Europas judar under andra världskriget, via Vietnams terroriserade bondebefolkning under Vietnamkriget till barnen i de palestinska flyktinglägren och barn med uppgivenhetssyndrom här i Sverige.

– Inledningsvis var jag lite skeptisk till idén med en hel film som handlar om mig, men eftersom jag känner och litar på Bo Harringer så förstod jag snart att min historia bara var en dramatisk förevändning för en berättelse där den internationella solidariteten står i centrum, säger Henry Ascher.

Filmen får ett slags postscriptum med den israeliska attacken på Gaza förra sommaren då tusentals palestinier dödades och skadades, varav många civila.

–  I vapenstilleståndsavtalet kom israelerna och palestinierna överens om att Israel skulle lätta på blockaden. Det har ännu inte skett, säger Henry Ascher.

Sedan förra året har ingen återuppbyggnad kunnat ske. Vintern var hård med återkommande översvämningar, kyla och brist på allt från färskvatten till el och bränsle.

– Årets resa till Gaza med bland annat Marianne af Göteborg tjänar som en viktig påminnelse om att Israels drakoniska och illegala belägring och blockad ännu pågår och att situationen blir allt värre i Gaza, menar Henry Ascher.