”Att byta namn vore en avkolonisering” | Fria.Nu
  • Lappmes, eller Gaccepa på sydsamiska. Det är en av de tre fågelarter som borde få ett nytt namn, enligt May-Britt Öhman.
  • May-Britt Öhman ser ett kolonialt arv i de svenska fågelnamnen.
Fria Tidningen

”Att byta namn vore en avkolonisering”

Att ornitologerna byter ut kränkande fågelnamn har lett till beröm runt om i Sverige, men också kritik eftersom förledet lapp blir kvar i flera fågelnamn. Forskaren May-Britt Öhman har inlett en diskussion med Sveriges ornitologiska förening.

När Sveriges ornitologiska förening, SOF, ändrade ett tiotal uppenbart kränkande fågelnamn var det många som höjde på ögonbrynen över att de inte passade på att ändra de svenska namn som innehåller förledet lapp. Föreningen hänvisar till att namnen inte syftar på samer, eller det samiska folket, utan på det geografiska område där arterna lever, Lappland.

May-Britt Öhman har tagit upp en dialog med SOF om namnen. Hon är forskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och själv skogssame, med ett stort engagemang i det samiska samhället, bland annat som ersättare i sametinget för partiet Mijá Gäjnno och styrelseledamot i kulturföreningen Silbonah Sámesijdda.

– Ordet lapp tillhör ett kolonialt arv som vi har i Sverige och som fortfarande sätter spår i samhället, säger hon.

Istället för lappuggla, lappsparv och lappmes skulle hon vilja se att man gav namn som anknyter till namnen på de tre samiska språken som talas i Sverige. På lulesamiska heter de tre Tjáhppissjkunjok, Várretsihtse och Gadtsabiddjá.

May-Britt Öhman har tagit hjälp för att hitta namnens betydelse. Lappugglan heter översatt norduggla, svartuggla och gråuggla på sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Lappsparven heter fjällsparv på både sydsamiska och lulesamiska.

– Jag tycker ett lappmesen har ett fint namn. På lulesamiska heter de ungefär följeslagarfågel. Jag skulle se det som en liten dekolonisering att man anknöt till det samiska namnet istället, säger May-Britt Öhman.

Det finns flera perspektiv på om man borde byta namn på Lappland eller de här fåglarna. May-Britt Öhman säger att även om många reagerar starkt på ordet lapp är det också många inom det samiska samhället som hellre prioriterar andra kamper, som den om rättigheterna över mark och vatten, eller möjligheten att bedriva renskötsel. Sedan finns det också de som menar att namn som innehåller ledet lapp markerar en samisk närvaro, som annars kan gå förlorad.

– Jag sitter på en position som forskare där min uppgift är att bidra till och utmana tänkandet. I det här fallet handlar det ju om att arbeta för en avkolonialisering, där de här begreppen är en del i kolonial rasism, säger May-Britt Öhman.

Anders Wirdheim är informationsansvarig på SOF. Han säger att det stora bekymret är att det här är så etablerade namn, belagda sedan 1700- och 1800-talet. De ändrar man inte gärna på.

– Samtidigt är det många samer som uppfattar det här negativt och det måste vi ju också ta hänsyn till. Man kan säga att det har inletts en process här. Om den sedan leder till namnbyten vet vi inte än, säger han.

De samiska namnen tror han skulle kunna bli aktuella, men framför allt om det är bra beskrivande namn.

– Fjällsparv är ju ett sådant exempel. De andra namnen känns inte klockrena, vare sig till färg eller utbredning, eller beskrivning. Så det är inte lätt, och vi är i ett väldigt tidigt skede. Jag vet inte om det kommer att leda vidare, säger Anders Wirdheim.

May-Britt Öhman kommer i alla fall att fortsätta dialogen.

– Jag är glad över deras bemötande och att de lyssnar på vad jag säger. Vi får se om det kan leda till förändring också, säger May-Britt Öhman.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu