Hög tid för ny djurskyddslag | Fria.Nu

Debatt


Åsa Hagelstedt • Generalsekreterare Djurskyddet Sverige
  • Djurskyddet Sverige kräver att alla katter ska ID-märkas.
Landets Fria

Hög tid för ny djurskyddslag

Djurskyddet Sverige kräver en ny djurskyddslag som på allvar säkrar en bättre tillvaro för både lantbruks- och sällskapsdjur.

Visste du att den svenska djurskyddslagen var en födelsedagspresent till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag från den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson? Det var 1988, alltså 26 år sedan. Mycket har förändrats i samhället sedan dess. 2011 presenterades en utredning med ett förslag till ny djurskyddslag. Det var sannerligen på tiden. Den dåvarande regeringen, med landsbygdsminister Eskil Erlandsson i spetsen, lovade att lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag. Men åren gick och ingen proposition kom. Oacceptabelt är enda sättet att kommentera detta.

När vi nu har en ny regering hoppas vi på mer handlingskraft och att en proposition till ny djurskyddslag snarast läggs fram till riksdagen. Nuvarande lag är inte bara gammal, den saknar skydd för djuren på flera områden.

Vi vill särskilt lyfta följande punkter som finns med i utredningens förslag till ny djurskyddslag:

• Obligatorisk märkning och registrering av alla katter samt ett förbud mot att överge djur.

Vår organisation har lokalföreningar runt om i Sverige. En stor andel av dessa arbetar med omplaceringar av övergivna djur, antingen genom djurhem eller jourhem, alltså privatpersoner som upplåter sina hem till ett djur i väntan på en ny ägare. Det är framför allt katter som vi tar hand om. Detta för att kattens status tyvärr är för låg och det finns myter om att katter klarar sig själva utomhus. Det finns uppskattningsvis 100 000 hemlösa katter i Sverige. En obligatorisk ID-märkning på samma sätt som vi har på hundar skulle hjälpa bortsprungna katter att hitta hem och ställa högre krav på kattägare att hålla ordning på sitt djur.

• Tydligare krav på djurägare om kompetens för respektive djurslag samt en minimiålder på 16 år för att äga djur.

Även detta tror vi skulle bidra till att färre djur överges. I dag blir djur ibland slit- och slängvaror och något man köper till ett barn som bönar och ber och sedan tröttnar på katten eller kaninen efter ett år. Vi vill att vuxna tar ansvar för djuren.

• Tydligare förbud mot avel som medför lidande för djur.

Vi ser i dag både lantbruksdjur och framför allt sällskapsdjur och då särskilt hundar som avlas för ett utseende som anses vackert men som får stora effekter på hälsan. Djur som inte kan andas, regelmässigt måste opereras runt sina ögon, har svårigheter att gå eller föds med allvarliga hjärtfel måste stoppas och här behöver lagstiftningen vara mycket tydligare.

• Förtydligande av § 4, det vill säga att alla djur ska ha möjlighet och rätt till ett naturligt (och normalt) beteende samt hållas på ett sådant sätt att uppkomsten av beteendestörningar förebyggs.

Denna paragraf är den viktigaste i den svenska djurskyddslagen, men behöver bli tydligare då det i dag görs olika tolkningar för olika djur.

• Förbud mot att hålla mjölkkor och hästar uppbundna.

I nya stallar som byggs får inte djur stå uppbundna längre men vi tycker att det ska gälla alla djur. Det handlar om rätten till sitt naturliga beteende samt en möjlighet till ett gott liv.

• Förbud mot sjölejon och elefanter på cirkus.

Cirkus är ingen bra miljö för djur, men framför allt inte för vilda djur vars naturliga beteenden kräver tillgång till vatten, stora ytor att röra sig på och att leva i en flock. Därför vill vi att lagstiftningen nu kräver det som flera cirkusar redan själva tagit bort – elefanter och sjölejon ska inte få vara på cirkus.

• Införande av ”grovt brott mot djurskyddslagen” med upp till fyra års fängelse i straffskalan.

I dag läggs många djurskyddsbrott ner eftersom straffvärdet är så lågt. Med ett införande av ett nytt, grovt brott, tror vi att polis och åklagare kommer att ha lättare att prioritera denna typ av brott och att riktiga djurplågare därmed kan hindras i sina gärningar.

Detta är bara några av punkterna som var bra i utredningens förslag. Utredningen var på över 1 000 sidor och många kloka synpunkter har kommit in via remissyttranden. Bordet är så att säga dukat för den nya regeringen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, det enda som krävs är handlingskraft och engagemang.

Vi startade en namninsamling i början av oktober och har hittills fått över 20 000 namnunderskrifter. Senare i vinter kommer vi att uppvakta regeringen och lämna över namninsamlingen med krav på att förslaget till ny djurskyddslag läggs fram till riksdagen snarast.

Vi går nu mot vinter och den svåraste tiden för hemlösa katter att klara sig. Bara där finns 100 000 anledningar till att den nya lagen behövs. Jag tror att Astrid Lindgren hade hållit med.

www.djurskyddet.se kan du skriva under.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Fria.Nu