• Finansminister Magdalena Andersson (S) går sin första budgetpromenad till riksdagen från finansdepartementet med budgeten för 2015.
Fria Tidningen

Nya budgeten: Så påverkas organisationerna

Förra veckan presenterade regeringen sin budget. Fria har låtit tre företrädare från olika organisationer kommentera innehållet.


Svenska muslimer för fred och rättvisa:

”Vi ifrågasätter satsningen på Jas – när det finns akuta hot”

Den rödgröna regeringen satsar 1,2 miljarder kronor mer på försvaret än vad Alliansen ville. Men Svenska muslimer för fred skulle hellre se satsningar på it-säkerhet och organiserad brottslighet än mångmiljonbelopp till vapenindustrin.

– Av de 1,2 miljarderna går en stor andel – 900 miljoner kronor – till Jasplanen. Man har gett mer pengar till vapenindustrin än till försvarsmakten. Man kan fråga sig om det är vad svenskt försvar behöver när det finns mer akuta hot, säger Yasri Khan, förbundsordförande.

Även om det är ubåtsjakt och det ryska hotet som dominerar nyhetsflödet så menar Svenska muslimer för fred och rättvisa att det är andra områden som borde prioriteras.

– Om man tittar på hotbilden mot Sverige tror jag att miljöhot, terrorism och organiserad brottslighet är viktigare frågor för försvaret att arbeta kring än hotet från Ryssland. Vi behöver även utveckla it- och cybersäkerheten mot hot som industrispionage. Om vår it-infrastruktur blir utsatt på något sätt, hur klarar vi att hantera det?

När det gäller Sveriges internationella samarbeten kring fred och säkerhet anser Yasri Khan att Sverige bör inrikta sig på att jobba med frågor som rör utveckling av civilsamhällen, snarare än militär beredskap. Till exempel med att bygga upp infrastruktur och arbeta med att försöka minska motsättningar.

– Det är sådana frågor som Sverige är duktiga på, det finns andra länder som kan ställa upp med mer vapenmakt.

Yasri Khan ser också ett behov av att rikta försvars- och fredspolitiken mot problemens rötter:

– Säkerhet handlar inte bara om militär, det finns ofta grundanledningar som skapar konflikter och kan man tillgodose dem behöver man inte ha en dominant vapenmakt.

Naturskyddsföreningen:

”Regeringen skapar inte ett grönare skattesystem – snarare ett gråare”

Den gröna skatteväxlingen uteblir, men glädjande satsningar på naturvård. Naturskyddsföreningen ger regeringen både ris och ros.

– Det mest negativa är att de inte får in koldioxidskatten – det är är en grundbult, säger generalsekreterare Svante Axelsson, som refererar till finansminister Magdalena Anderssons liknelse mellan svensk ekonomi och ”tomma lador”.

– Man hade kunnat fylla ladorna med intäkter från klimatskatten.

Naturskyddsföreningen menar att om koldioxidskatten höjdes med 6 öre skulle det ge ökade intäkter på 1,5 miljarder kronor.

– Men miljöskatten är en ganska liten del av skatterna i budgeten, man går inte mot ett grönare skattesystem utan snarare ett gråare eftersom man höger skatten på arbete mycket mer än miljöskatterna, säger Svante Axelsson. Man skulle behöva en annan fördelning om man ska prata om en grön skatteväxling”.

Jobbpolitiken är däremot ett positivt inslag, enligt Naturskyddsföreningen.

– Det blir en grönare jobbpolitik med mer pengar till jobb inom järnvägsinvesteringar och med effektivisering av miljonprogrammen och av skolor. Det vi läste med störst glädje är naturvårdssatsningen – den sticker ut mest.

Dit hör bland annat pengar till skydd av den biologiska mångfalden och en översyn av skogsvårdslagen för att skapa ett mer hållbart skogsbruk med färre kalhyggen.

– Överlag många bra steg i rätt riktig men får lågt tempo.

Roks:

”Positivt med 100 miljoner till kvinnojourer”

Välkommet besked i budgeten, även om det finns orosmoln, anser Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks.

Från och med nästa år kommer det statliga stödet till ideella kvinnojourer att öka med 100 miljoner kronor, för att bidra till ökad långsiktighet i arbetet med stöd till kvinnor som är utsatta för våld.

– Det är väldigt positivt att de vill skjuta till ytterligare 100 miljoner kronor till kvinnojourer. Det är något som vi har drivit hela året, bland annat en stor demonstration och i valrörelsen. Vi känner att politikerna har lyssnat på oss, säger Karin Svensson, ordförande för Roks.

– Men det finns alltid orosmoment, tillägger hon och pekar på frågetecken som kvarstår.

Ett sådant är att regeringen endast nämner kvinnojourer, och inte tjejjourer. Skillnaderna är att kvinnojourer oftare har boenden, medan tjejjourerna förutom akut stöd också jobbar med förebyggande arbete och personer med självskadebeteende till exempel. Roks ser ett problem i att pengar vanligtvis ofta räknas om till sängplatser, vilket gör att satsningar på andra områden missas. Kvinnojourerna får ersättning från kommunerna när de gör sådant som faller inom kommunens ansvar, dit sängplatser hör. Därför är förhoppningen att regeringssatsningen ska kunna gå till andra områden.

– Det vi behöver pengar till är förebyggande verksamhet, stöd, samtalsgrupper och boende till alla de kvinnor som inte vill vända sig till socialen, säger Karin Svensson.

Roks kommer nu följa frågan noga.

– Vi räddar liv ute i de lokala verksamheterna, så pengarna är varmt välkomna.

Fakta: 

Budgeten i korthet

Regeringen presenterade under torsdagen sin budget, med reformer för dryga 25 miljarder, för 2015.

• De tyngsta reformerna handlar om att höja pensionärsskatten, satsa mer på skolan, göra ett så kallat kunskapslyft, höja taket i a-kassan och skjuta till betydligt mer till järnvägen.

• Försvarsanslagen ska även höjas successivt fram till 2018 och börjar med 680 miljoner kronor extra nästa år.

• Skatten på cigarretter och snus höjs med 6 respektive 12 procent.

• Det omtalade kunskapslyftet innebär att 1,9 miljarder ska gå till att skapa 17 000 nya utbildningsplatser på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och Komvux.

Källa: regeringen.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu