Fria Tidningen

Barns rättigheter kan bli lag

Ska barnkonventionen bli en del av svensk lag? Det anser FN:s barnrättskommitté. Nu, 25 år efter att FN antog konventionen, är frågan aktuell i Sverige.

– Vi måste säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen.

Det var den 20 november 1989 som barnkonventionen antogs, och den trädde i kraft knappt ett år senare. Sverige var ett av de första av nu 193 länder som ratificerat konventionen. I nuläget är det endast USA, Somalia och Sydsudan som inte har skrivit under. En rad länder har också gått steget längre och infört konventionen i sin lagstiftning, exempelvis Norge. Men Sverige har ingen tradition att införa konventioner i lagstiftningen, vilket är en av orsakerna till att det inte skett. FN:s barnrättskommitté har dock rekommenderat Sverige att barnkonventionen får ställning som svensk lag, en fråga som även organisationer som Unicef och Rädda barnen driver.

– Vi vill att man ska ta hänsyn till barnkonventionen när beslut fattas eller domar avgörs i domstolar som rör barn. Det skulle kunna stärka barns rättigheter vid till exempel asylärenden eller vårdnadstvister, säger Elisabeth Dahlin. Nu krockar olika lagar, till exempel lagen om vård av unga och utlänningslagen.

För att förhindra att en eventuell barnkonventionslag även den krockar med andra lagar måste den ges status att stå över andra lagar, enligt Elisabeth Dahlin.

Frågan är nu aktuell då det pågår en statlig utredning om konventionen ska bli en lag, som ska presenteras den 30 juni nästa år, och det finns nu en majoritet för förslaget i riksdagen. Enligt Rädda barnen är det endast Sverigedemokraterna och Moderaterna som är uttalat negativa i frågan. Centerpartiet har inte tagit ställning.

I dagsläget ser Rädda barnen hur genomförandet av barnkonventionen varierar mellan olika kommuner.

– Genom en lag kan kompetensen stärkas och vi kan minska godtyckligheten i hur man tolkar barnets rättigheter. Det skulle stärka rättssäkerheten för barn i hela landet, säger Elisabeth Dahlin.

Yrkesgrupper som ska möta barn, som socionomer, jurister, lärare och poliser skulle också få undervisning i frågan på ett annat sätt om det var en lag, jämfört med i dag, tror Rädda barnen.

Något som Sverige också fått FN-kritik för är att svenska barn fortfarande har väldigt låg kunskap om sina rättigheter. Mimmi Garpebring är ordförande för Sveriges elevråd – Svea, en samarbetsorganisation av och för elevråd i övre grundskolan och gymnasiet, och hennes bild är att kunskapen är mycket varierande.

– Det varierar utifrån ålder, om man för den typen av rättighetsdiskussioner i skolan och om det är något man pratar om hemma. De flesta vet nog att barnkonventionen finns, men inte vad som står i den, säger hon.

Hos SVEA är man dock inte lika odelat positiv till en barnrättslag.

– Alla vill att man ska säga att barnkonventionen är det bästa som hänt och att det måste bli lag, för det säljer bra, men man glömmer ofta bort att det redan i dag finns lagar som skollagen och sociallagen som ska ge unga inflytande till exempel. Vi behöver säkerställa att de lagar vi har i dag implementeras, säger förbundsordförande Mimmi Garpebring.

Framför allt är det frågan om inflytande som behöver få högre status, anser Svea, som vill att Skolverket ska ta fram allmänna råd och att lärare ska få fortbildning.

– Vi drömmer om att inflytandelyftet ska bli lika viktigt som mattelyftet.

Men Elisabeth Dahlin på Rädda barnen tror inte att implementering av befintliga lagar och införandet av en ny lag står i motsats till varandra.

– De kommer snarare att förstärka varandra genom ökat fokus på barnrättsperspektivet, säger hon.

Fakta: 

Fyra huvudprinciper i barnkonventionen

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga, men det finns fyra vägledande principer:

1) Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. (artikel 2)

2) Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, hänsyn ska tas till barnets åsikt och erfarenhet. (artikel 3)

3) Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling, gällande såväl fysisk hälsa som andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. (artikel 6)

4) Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. (artikel 12)

Källa: Unicef och Barnombudsmannen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu