Privatiseringar – stridsfråga i valet
Verkar det som att alla partier tycker likadant? Känns det inte som det spelar någon roll vad du röstar på? Inom två områden lever dock ideologin i högsta grad: privatiseringar och vinster i välfärden. GFT listar fyra frågor som står på spel i kommun- och regionvalet.
Privat hemtjänst kan bli obligatorisk
Lagen om valfrihetssystem, LOV, innebär att privata företag får konkurrera med kommunal verksamhet gällande omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Även de privata aktörerna finansieras med skattepengar och det är kommunen som har det övergripande ansvaret. Sedan lagen trädde i kraft 2009 får varje kommun välja om de vill införa valfrihetssystem, vilket 67 procent av Sveriges kommuner hittills har gjort. En statlig utredning från januari föreslår att det blir obligatoriskt inom hemtjänsten.
70 procent av de kommuner som infört ett valfrihetssystem inom hemtjänsten är alliansstyrda, 20 procent styrs av vänstern och resterande tio har blocköverskridande styre, visar Konkurrensverkets genomgång från 2012.
Läget i Göteborg
Rödgröna: I Göteborg har den rödgröna majoriteten sagt nej till att införa LOV, men gjort en utredning om det är möjligt att införa en egen variant där man ställer sociala krav och stänger ute vinstgivande företag. Utredningens svar var: nej, det är inte förenligt med lagen.
Istället har de rödgröna infört den så kallade ”Göteborgsmodellen” som innebär att kommunen står för regin, men att brukare ska få mer inflytande över innehållet i tjänsterna.
Alliansen: De borgerliga partierna i kommunstyrelsen, M, KD och FP, har alla förespråkat LOV under hela mandatperioden och lovar i sin budget för 2015 att systemet ska införas om de vinner valet.
Övriga: Vägvalet är positiva till LOV. SD är i sin budget lokalt ”tveksamma till upphandling av äldreomsorg i privat regi” men på riksnivå har partiet tidigare meddelat att de stödjer regeringen i frågan om att göra LOV obligatoriskt.
Framtiden: Om LOV fortsätter att vara frivilligt kommer det bli kommunvalet som avgör om systemet införs här. Den statliga utredningens förslag om obligatoriska valfrihetssystem kan ändra läget, men troligtvis hinner inte regeringen bereda förslaget innan valet. Därmed kan det bli i riksdagsvalet vi avgör hemtjänstens framtid.
Alliansen vill att kommunen utmanas
Utmaningsrätt innebär att kommunen låter allmänhet, anställda och entreprenörer utmana kommunal verksamhet. Syftet är att pröva om någon annan utövare kan bedriva verksamheten billigare och med högre kvalitet. När någon vill göra en utmaning görs en utredning och sedan tas ett politiskt beslut om verksamheten ska upphandlas. Utmanare deltar i upphandlingen på samma villkor som andra aktörer.
I nuläget har 14 procent av Sveriges kommuner infört utmaningsrätt, enligt Sveriges kommuner och landsting.
GFT:s genomgång visar att av de 40 kommuner som infört utmaningsrätt är 62 procent borgerligt styrda, 30 procent har blocköverskridande styre och knappt en procent har vänsterstyre.
Läget i Göteborg
Rödgröna: Frågan har inte varit aktuell sedan 2011 då de rödgröna enades om att utmaningsrätt inte ska införas. MP hade helst velat utreda om det går att införa utmaningsrätt kombinerat med sociala villkor.
Alliansen: Samtliga allianspartier i kommunstyrelsen röstade för att utmaningsrätt skulle införas och i budgeten för 2015 skriver de att de vill införa utmaningsmöjligheten.
Övriga: När frågan om utmaningsrätt var uppe för omröstning i fullmäktige röstade SD och Vägvalet tillsammans med Alliansen.
Friskolorna – en fråga för riksdagen
Makten över friskolors etablering i kommunerna ligger hos Skolinspektionen, men kommunerna får varje år ge sin åsikt i ett yttrande. GFT:s granskning av Stockholms, Malmös och Göteborgs yttranden mellan 2009 och december 2013 visade att de rödgröna kommunerna Göteborg och Malmö har sagt nej till de flesta skolorna, medan Alliansstyrda Stockholm sagt ja till i stort sett alla.
Enligt Skolinspektionen syns en klar linje där kommuner som har blå majoritet har sagt ja till ansökningar och de röda har sagt nej.
Rödgröna: I Göteborg har de rödgröna gemensamt tagit ställning mot vinstutdelning. År 2012 fick samtliga fristående grundskolor nej eftersom alla var aktiebolag, där flera betalar ut vinst. Detta påverkar dock inte etableringen, eftersom det är Skolinspektionen som bestämmer.
Alliansen: Oppositionen har kritiserat de rödgrönas yttranden och istället föreslagit att de flesta ansökningarna ska godkännas.
Framtiden: Det har utretts om makten över etableringen ska flyttas från Skolinspektionen till kommunerna, det vill säga ge kommunerna ett ”veto”. Detta vill V och SD. Allianspartierna och MP är emot ett kommunalt veto, medan S vill ha ett dubbelt system där både kommuner och Skolinspektionen bestämmer. Det blir upp till den nya riksdagen att besluta.
Högaktuellt med vårdval
Sedan januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha valfrihetssystem enligt LOV inom primärvården. Det innebär att privata men skattefinansierade aktörer konkurrerar med den offentliga vården och att patienter själva väljer vårdcentral.
Läget i Västra Götaland
Västra Götaland hade redan infört sitt vårdval, VG Primärvård, tre månader innan det blev obligatoriskt. Allianspartierna röstade då tillsammans med Socialdemokraterna och Sjukvårdspartiet för att vårdvalet skulle införas. Vänsterpartiet röstade nej. Miljöpartiet röstade ja, förutom en ledamot som röstade nej.
I nuläget är det endast inom primärvården som det råder vårdval i Västra Götaland, men den 1 september 2014 startar Vårdval Rehab, något som Alliansen och MP förespråkat och som Socialdemokraterna lite motvilligt gick med på.
Om ännu fler vårdval ska införas beror på vilka som vinner regionvalet.
Alliansen: Samtliga Allianspartier vill införa fler vårdval omgående, även inom specialistsjukvård. Vårdval inom mödrahälsovården är det som alla partier tar upp i sina budgetar.
Rödgröna: S, V och MP föreslår inga fler vårdval i sin gemensamma budget.
Övriga: SD nämner inget om vårdval i sin budget.
