Den stora förändringen gäller ett litet ord. Nu ska det räcka med att det finns ”särskilt ömmande omständigheter” i stället för ”synnerligen ömmande omständigheter” för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

– Jag tror och hoppas att förändringarna gör skillnad. Som jag uppfattar det är det här en markering om att man ska ta större hänsyn till barnets bästa. Man sänker ribban för barns asylbedömingar, säger Henry Ascher, barnläkare, människorättskämpe och ordförande för Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn.

Ändringen är ett resultat av Miljöpartiets uppgörelse med regeringen kring asylpolitik. Hur stor betydelse den får i praktiken beror mycket på vilken rättspraxis som de berörda instanserna etablerar de närmaste åren.

Tydliga exempel kunde ha varit ett stöd i det arbetet. I regeringens proposition till riksdagen fanns just specifika exempel på situationer som kan räknas som särskilt ömmande skäl för uppehållstillstånd enligt den nya lagtexten, bland annat:

• Om ett barns sjukdom kräver avancerad vård, och det är oklart om det finns tillgång till vård i hemlandet, eller ett uppbrott ”på ett avgörande sätt skulle få märkbara negativa konsekvenser för barnets sjukdomstillstånd”.

• Om ett barn har upplevt svåra traumatiska händelser i hemlandet som orsakat barnet allvarliga besvär och ett återvändande till hemlandet påtagligt skulle förvärra besvären.

• Om ett barn har omhändertagits av sociala myndigheter och vårdinsatser inte kan ges i hemlandet eller att det allvarligt skulle skada barnets psykosociala utveckling att skilja det från nätverket i Sverige.

Dessa finns dock inte med i den nya lagtexten.

– Vad det betyder vet jag inte. Jag tolkade exemplen som att politikerna vill få ett ordentligt genomslag för barnets bästa och det tyckte jag var väldigt bra. Fallbeskrivningarna täckte in många av de asylsökande barn som jag träffat.

Henry Ascher säger att en positiv följd av den nya formuleringen är skärpta krav på förutsättningar för en framgångsrik behandling i ursprungslandet. Nu blir det tydligare att uppehållstillstånd kan beviljas om ett barn till exempel inte upplever sitt ursprungsland som tryggt eller stabilt, vilket är en förutsättning för att behandla trauma. Det förtydligas också att domstolar ska ta hänsyn till barnets anknytning till Sverige, till exempel hur länge det bott i landet, oavsett om barnet vistats här lagligt eller varit gömd.

Men att det skulle krävas en lagändring för att stärka barnperspektivet i asylprövningen var ingen självklarhet. Samtidigt som den aktuella formuleringen i utlänningslagen har ändrats flera gånger på senare år, har lagstiftarna sänt signaler om att barnens rätt ska prioriteras. Förra ändringen var då ”humanitära skäl” ströks och ersattes med ”synnerligen ömmande omständigheter”.

– Alla partierna i socialutredningsutskottet, som tog fram förslaget, var eniga om att ”synnerligen ömmande skäl” inte skulle tolkas hårdare än ”humanitära skäl”, särskilt när det gällde barn. Politikerna har hela tiden betonat att barnets bästa måste få mer genomslag, men det har inte blivit så, säger Henry Ascher.

Även om domstolar och jurister i första hand ska döma efter själva lagen, ska de också ta hänsyn till den här typen av förarbeten, berättar han.

– Men jag har aldrig sett något beslut eller dom som hänvisar till utskottets skrivning om hur ”synnerligen ömmande omständigheter” skulle tolkas. Det tycker jag är märkligt. I juristers begreppsvärld innebär ”synnerligen” att det handlar om extrema undantag, så det kan finnas en begreppsförvirring om hur lagen ska tolkas. Men varför väljer man nästan alltid att tolka lagen på det mest restriktiva sättet, trots att det finns utrymme för andra tolkningar?