Kamplystet Junilistan ställer upp i EU-valet | Fria.Nu
Fria Tidningen

Kamplystet Junilistan ställer upp i EU-valet

I veckan meddelade Junilistan att de för tredje gången ställer upp i EU-parlamentsvalet. Partiet vill minska EU:s inflytande över den nationella politiken men nu höjs kritik mot partiets enfrågepolitik.

Junilistan fick drygt 14 procent av rösterna i valet 2004 och tre mandat i EU-parlamentet. Men 2009 åkte partiet ut och förlorade sina platser. I EU-valet i maj hoppas man nu på nya röster och huvudfrågan är fortfarande hur EU:s ökade överstatlighet ska motverkas.

– För tjugo år sedan togs en tredjedel av alla beslut på EU-nivå och två tredjedelar på nationell nivå, i dag är det tvärtom. Vi vill inte se en fortsatt utveckling mot Europas förenta stater och det är därför vi ställer upp igen, säger Jörgen Appelgren, ny partiledare för Junilistan.

Partiet säger ja till svenskt EU-medlemskap men nej till att flytta mer politisk makt från Sverige till Bryssel. Man är också kritisk till Lissabonfördraget, som man menar förstärker EU:s överstatlighet och ytterligare förflyttar makten från de nationella parlamenten.

Som konkreta förslag vill Junilistan bland annat att Sverige ska få permanent undantag från euron och införa folkomröstning om varje maktöverföring till EU. Man vill också motverka att EU-kritiska partier med en främlingsfientlig agenda växer.

– Vi vill ge folk som är kritiska till den här utvecklingen ett alternativ att rösta på och samtidigt vara en blåslampa för andra partier, säger Jörgen Appelgren.

I Sverige finns en bred enighet för ett fortsatt EU-medlemskap, men frågan om hur stor makt EU ska ha är något som har aktualiserats i och med den ekonomiska krisen. Det menar Linda Berg, statvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU) vid Göteborgs universitet, som också säger att förtroendet för EU:s institutioner har fått sig en törn, vilket har bidragit till att EU-kritiska partier har vuxit sig starkare.

– Den ekonomiska krisen har riktat ljuset på frågan på vad EU gör och hur EU faktiskt fungerar. Det gör det enklare för vissa partier att politisera kring frågan om medlemskap och därmed lättare att välja en mer populistisk väg och ifrågasätta hela medlemskapet, säger hon.

Linda Berg ifrågasätter dock varför Junilistan väljer att ställa upp i EU-parlamentsvalet istället för i riksdagsvalet, eftersom frågan om unionens makt är något som bestäms av de nationella parlamenten. Exempelvis förhandlas och godkänns EU-fördragen på nationell nivå.

– Det är generellt sett lättare för små partier att komma in i parlamentet och få representation där än i riksdagen. Men frågan om vilken makt EU ska ha behandlas nationellt, säger Linda.

Hon tror dessutom att Junilistans uttalade enfrågepolitik kan leda till att de avstår från att rösta i andra viktiga sakfrågor. När partiet satt i parlamentet senast, valde många ledamöter att avstå från att rösta eftersom de ansåg att frågorna borde beslutas om nationellt istället.

– Det är bra om vi har en långsiktig diskussion om EU:s framtid, hur vi vill att samarbetet ska fungera, vilka frågor som ska fattas var och om medlemskapet som sådant men om det sker på bekostnad av sakfrågorna i EU-parlamentet är det synd, säger hon.

Jörgen Appelgren ser det däremot som en självklarhet att partiet ska ställa upp i EU-parlamentsvalet och hoppas att det är där som de kan få bäst gehör för sin agenda.

– Lite krasst kan man kalla oss för ett enfrågeparti eftersom vi inte har några åsikter om hur den nationella politiken ska bedrivas i övrigt. Därför tror jag att EU-parlamentet är en bättre arena för oss att skapa opinion på.

Men kan det innebära att ni kommer att avstå från att rösta i andra viktiga sakfrågor?

– Det är svårt att svara på generellt hur vi kommer att rösta eftersom det är så otroligt många frågor som behandlas. Men jag är inte ett dugg främmande för att lägga ner min röst i frågor som jag anser inte hör hemma i parlamentet.

Linda Berg håller med om att frågan om EU:s makt och fortsatta roll är viktig att diskutera, men framhåller ändå att de besluten framförallt tas på nationell nivå.

– Om du som medborgare är starkt EU-kritisk och till exempel vill att Sverige ska söka utträde ur EU eller är motståndare till att införa euron som valuta, då ska du framförallt rösta i riksdagsvalet om du vill påverka dessa frågor. De politiker vi röstar fram på nationell nivå är de som i slutändan är med och beslutar om fördragsändringar och vilken makt EU har, liksom om ett land ska söka utträde, avslutar hon.

Till de EU-kritiska partierna som i nuläget driver frågan i riksdagen och EU-parlamentet hör Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Samtliga av dessa driver en politik för att motverka EU:s ökade överstatlighet.

Fakta: 

Junilistans kandidater:

Till höstens EU-parlamentsval ställer Junilistan upp med nio kandidater. De tre toppnamnen är:

Jörgen Appelgren, som har en yrkeskesmässig bakgrund inom finansdepartementet och bankvärlden, senast som chefekonom för Nordea.

Camilla Lindberg, tidigare riksdagsledamot för Folkpartiet och känd som FRA-motståndare.

Philip Lerulf, författare, kommunikationsrådgivare och utbildad journalist. Han var tidigare projektledare på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

Källa: Junilistan.se

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Ja till att utreda ambulansavgifter

Den borgerliga landstingsmajoriteten har röstat igenom ett förslag att utreda om det ska kosta att åka taxi. Beslutet möts av kraftig kritik.

Stockholms Fria

© 2022 Fria.Nu