Förra veckan presenterade Stockholms kommun en rapport som utvärderat Sveriges Olympiska Kommittés planer för ett vinter-OS i Stockholm och Åre 2022. I samband med det riktade allianspolitikerna hård kritik mot den kommande ansökan.

Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (M) meddelade att de kommer att rösta ner förslaget om att Stockholm ska söka OS, när frågan kommer upp i kommunfullmäktige i februari. Sedan tidigare hade Vänsterpartiet sagt att de inte vill ha OS i Stockholm.

Samtidigt var många undrande över alliansens skäl för sitt nej. Flera argument tycktes redan vara överspelade.

Stefan Lindeberg är ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté, SOK. Han poängterar att Stockholms kommun bara gjort sina analyser på den inledande förstudien som SOK gjort. De har alltså inte vetat hur den färdiga förslaget skulle komma att se ut.

– Det är gamla siffror, som per definition är översiktliga bedömningar. Vi har arbetat vidare med det slutgiltiga förslaget, och vi hade hoppats att få visa det i månadsskiftet, säger han.

Det mest positiva partiet tycks ha varit Socialdemokraterna. Men när SFT når deras presstjänst, säger de bara att frågan är död efter Moderaternas besked. Vi får sedan ett skrivet uttalande av oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S).

– Det är lite tråkigt tycker jag. SOK presenterade ju en annan planering som man skulle kunna tittat närmare på. Men uppenbarligen finns det inget stöd för detta hos alliansen i stadshuset eller från regeringens sida, vilket innebär att frågan om ett vinter-OS i Stockholm 2022 inte längre är aktuell. En sådan ansökan kräver ju i alla lägen en bred politisk uppslutning.

I flera andra kommuner, som ingick i OS-planerna, är besvikelsen stor. Katarina Berggren (S) är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.

– Vår ingång i projektet var väldigt positiv. Det är dags för länder som står upp för de mänskliga rättigheterna att arrangera OS. Vi som så gärna deltar på OS bör också vara beredda att arrangera åtminstone en gång var hundrade år. Vi är rikt både ekonomiskt och demokratiskt, säger hon.

– Initiativet kom från idrottsrörelsen själv och det skulle också ge oss paralympics här. Det känns som om borgarna snuvar oss på möjligheten att få pröva frågan om ett folkets OS.

Katarina Berggren säger att Botkyrka visserligen inte heller hunnit ta ställning till ett slutgiltigt förslag, men att det också är en investering för framtiden.

– Vi har sett det här som en stor möjlighet. Det kommer att ge oss mycket mer än bara kostnader, men det har inte riktigt kommit fram, tycker jag.

Stefan Lindeberg håller med om att själva samhällsnyttan saknats i debatten. SOK har själva inte haft med det i kalkylen eftersom det är lätt att kritisera den typen av beräkningar. Däremot är det politikernas uppgift att väga in det, säger han.

– Man måste ju också titta på intäktssidan. Det finns stora intäkter för samhället i ett OS. Redan när man får spelen kommer fem miljarder i exportintäkter till landet genom bidrag från IOK. Men det ligger också andra stora intäkter i detta.

Det fanns kritik mot att SOK:s kalkyl var orealistiskt billig, till exempel i jämförelse med konkurrenten Oslo. Men enligt Stefan Lindeberg var det ett medvetet val för att göra en ny typ av OS.

– OS-byn för deltagarna består till exempel av bostäder som ändå planeras och ska byggas. Där flyttar vanliga hyresgäster in sedan. På samma sätt finns nästan alla arenor på plats redan. Därför slipper vi stora kostnader, som till exempel Norge har.

Nu släpper SOK frågan om OS 2022 helt.

– Vi slutar omedelbart. Vi jobbar med idrottens pengar och kan inte fortsätta en process som är död. Vi försöker avsluta på ett sätt som gör att vi kan ta med oss de här erfarenheterna i framtiden, säger Stefan Lindeberg.