De senaste året har antalet sälar i Östersjön ökat och därmed också fiskenäringens kostnader för att ersätta de skador på fiskeredskap och fångster som sälarna orsakar. I dag bedrivs årlig skyddsjakt på grå- och knubbsäl men bara drygt hälften av den tilldelade kvoten skjuts. Därför fick Naturvårdsverket i början av 2013 uppdraget av regeringen att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten utreda licensjakt på säl. Och i juni slog myndigheterna fast att en licensjakt inte skulle hota sälbestånden.

– Snarare kan det vara ett sätt att minska konflikten mellan sälarna och fiskenäringen, sa Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett uttalande.

Regeringen väntas snart fatta beslut om vi ska införa licensjakt på säl i Sverige eller inte och frågan bereds nu av landsbygdsdepartementet. I början av november gick remisstiden för utredningen ut och bara fyra av 40 instanser är kritiska mot förslaget. Förutom Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige uttrycker även Skärgårdsstiftelsen tveksamhet till utredningens förslag och menar att licensjakt skulle kunna fungera kontraproduktivt. Ellen Bruno, sakkunnig i marina ekosystem och fiske inom Naturskyddsföreningen, håller med.

– Åtgärder mot skadorna på fiskenäringen finns redan i dag genom dagens skyddsjakt som är till för att skydda egendom och redskap genom att skjuta de problemindivider som befinner sig nära redskapen. En utökad licensjakt gör inte att man kommer åt det problemet, säger hon.

Enligt Naturvårdsverket behöver licensjakt nödvändigtvis inte innebära en utökad jakt utan det handlar om att förenkla regelverket. Men Ellen Bruno menar att problemet inte bara handlar om antalet sälar som skjuts.

– Skillnaden är vem som utför jakten. Man skapar en efterfrågan på säljakt inom jägarkåren som egentligen inte finns, säger hon.

Men det är inte bara i Sverige som det pågår en diskussion om utökad säljakt. Sådana samtal förs även i Finland och Danmark som liksom Sverige redan har skyddsjakt. Därför har Naturskyddsföreningarna i de tre länderna skickat ett öppet brev till regeringarna med uppmaningen att inte utöka säljakten.

– Även om sälpopulationen är stabil i dag så ser vi en långsam tillväxt, många sälar som lider av fysiologiska skador till följd av miljögifter och det finns en risk för att knubbsälen återigen drabbas av valpvirusutbrott som tidigare har reducerat beståndet kraftigt. Det måste finnas marginaler, säger Ellen Bruno.

Naturskyddsföreningen tycker att samarbetet mellan de nordiska länderna bör förstärkas eftersom alla sälar tillhör samma population. De tycker också att man istället för att utöka jakten på säl bör fokusera på att anpassa fiskeredskap och fiskemetoder efter den nya situationen med mer säl. Regeringen har i år beslutat att ge Havs- och vattenmyndigheten 38 miljoner kronor för att mellan 2014 och 2016 utveckla fiskeredskap som ska minska mängden oönskad fångst i fisket. Ellen Bruno tycker att en del av pengarna skulle kunna gå till att sälsäkra redskap.

– Det är provocerande mycket snack om jakt och lite snack om redskap.