Sjuka och arbetslösa står modell i en ovanlig väggkalender. Föreningen Solrosuppropet vill på det här sättet protestera mot försämringarna inom sjukförsäkring och a-kassa. Det är också ett sätt att gå emot bilden av sjuka som fuskare och parasiter – en syn som regeringens politik underblåser, enligt föreningens ordförande Carina Wellton.

– Många har åkt ur systemet. Ersättningarna till arbetslösa och sjuka har blivit lägre. Cirka 140 000 personer finns inte i några system, de är inte ens godkända för socialbidrag. De är vad vi kallar partnerförsörjda och lever ”utanför utanförskapet”, säger Carina Wellton.

Alliansregeringen skärpte reglerna i sjukförsäkringen 2011. Men frågan är om de hårdare tagen fungerar. Siffrorna gick ner en period men i dag är lika många sjukskrivna som då.

– Om det kom tillbaka många sjuka i arbete hade det kanske varit en bra sak, men politiken har inte fått önskad effekt. Istället blir vi dubbelbestraffade. Vi är inte bara sjuka utan får mindre ersättning. Ja, många har fått mer pengar i plånboken. Men de tio procent som har det sämst ställt har fått det ännu sämre. När vi tittar i plånboken ser vi mindre pengar än förut.

I protest mot utvecklingen bildades det så kallade Påskuppropet 2011. Till påsken samlades människor i möten och demonstrationer mot försämringarna i välfärden. Ur detta föddes sedan föreningen Solrosuppropet. Carina Wellton berättar att de skriver debattartiklar och debatterar med politiker, men föreningens medlemmar är sjuka och det är svårt att orka.

Carina Wellton är själv sjukskriven. Hon har tidigare arbetat som motorcykelmekaniker och konditor. När hon blev sjuk startade hon en redovisningsfirma som hon skötte hemifrån. Sedan ett år har hon hel sjukersättning och arbetar ideellt i den mån hon förmår.

– Jag orkar inte dra i det så mycket. Jag ”duttjobbar”, mejlar hit och dit, men allt går så långsamt. Jag skulle inte anställa mig själv om man säger så, haha.

Förra året fick några i styrelsen idén att göra något mer än debattartiklar. Något som kunde bli en ”eyecatcher”. Kalendern var född. Årets upplaga är producerad med hjälp av sponsring och ideella krafter. Elever från Plusgymnasiet i Norrköping har hjälpt till med smink och hår. Fotografen Pontus Forssander anlitades och resultatet är tolv snygga, svartvita porträtt av ”vanligt folk”.

Var det viktigt att bilderna skulle se proffsiga ut?

– Vi ville ha fina bilder så klart. Förra året var de mer stajlade, nu är det mer vanligt folk i naturliga miljöer. Men vad roligt att du tycker att de är fina. Det ska jag hälsa fotografen, han är bara 19 år, son till en i styrelsen. Vi är ett gäng glada amatörer.

Med kalendern vill de visa att sjuka och arbetslösa är som alla andra och att det inte är en självvald situation.

– Det är inget man planerar. Man får en skada eller sjukdom och har svårt att komma tillbaka. Men det är väldigt skambelagt. Jag vet folk som inte vågar säga att de är sjuka, de hittar på att de jobbar på distans till exempel. Det är så otroligt fel. Att vara sjuk är inget man förväntas skylta med. Därför är det jättemodigt att de här människorna vill visa upp sig i kalendern.

Vad är det för människor som är med på bilderna?

– De flesta är sjuka, några är arbetslösa. Två är både friska och arbetande. Och då är frågan vem som är vad. Man kan inte se det på bilderna. För det här kan hända vem som helst, säger Carina Wellton.