Europeiska landsbygdsriksdagen vill utmana den rådande stadscentrerade politiken. Genom mötet hoppas landsbygdsrörelsen kunna påverka politiken så att den anpassas efter människors behov på lokal nivå. Dagen efter landsbygdsriksdagen ska representanter därifrån presentera resultat och förslag för EU-parlamentariker.

– Det är klart att byarörelsen ska vara i Bryssel, det är en manifestation rakt in i det politiska maktcentrumet, säger Inez Abrahamsson, projektledare för Europeiska landsbygdsriksdagen och ordförande för Hela Norden ska leva.

Mötet som hålls den 13 november har deltagare från över 30 länder i Europa och ett 70-tal landsbygdsorganisationer finns representerade. Diskussionerna handlar bland annat om vad vi ska äta, hur matproduktionen ska ske, vilken energi som ska finnas och hur den bör användas. Samt hur arbete, service och sjukvård ska fungera utanför städerna.

– Vill vi att 90 procent ska bo i stan eller vill vi ha en levande landsbygd? I det senare fallet krävs politiska lösningar, jämte de engagerade människor som bygger samhället underifrån, säger Inez Abrahamzon.

Den europeiska landsbygden delar många frågor. Det är ungdomar som flyttar till städerna, naturresurser som exploateras utan att det kommer bygden till gagn, det är frågan om att kunna arbeta där man bor, att det ska finnas skolor och mataffärer på rimligt avstånd.

Men skillnader finns också. Den ekonomiska krisen har slagit olika hårt i olika delar av Europa och därför skiljer sig förutsättningarna.

– I kristider är det viktigt att vi stärker de konstruktiva krafterna så att inte främlingsfientlighet eller passivitet tar över. Vår rörelse är en skock doers som vill förändra världen, inga som står och spottar snus bakom kiosken inte, säger Inez Abrahamzon.