För drygt en vecka sedan stängdes verksamheten vid Atens Universitet ned på obestämd tid, då det enligt ledningen blivit ”objektivt omöjligt” att bedriva undervisning och forskning efter att institutionen förlorat nästan 40 procent av sin administrativa personal. Sedan dess har ytterligare sju universitet och högskolor stängt – för första gången i fredstid i Grekland.

Nedskärningarna är ett led i en reform som innebär att 12 500 statsanställda ska sägas upp, efter att först ha permitterats med 75 procent av lönen i ett år. Men företrädare för flera akademiska instutitoner i Grekland säger att de snarare behöver mer personal än mindre för att kunna bedriva undervisning och forskning av acceptabel kvalitet. Efter reformen har antalet studenter per administrativ anställd ökat från 50 till över 70. Som en jämförelse är motsvarande 12 studenter på brittiska universitet, skriver den grekiska nyhetssajten EnetEnglish.

Enligt Yannis Zabetakis, professor i Kemi vid Atens Universitet, har de statliga universiteten plågats av underbemanning och dåliga finansiering långt innan de senaste nedskärningarna.

– Det är en nedåtgående spiral som bara fortsätter och fortsätter. Kollegornas moral är i spillror, säger Zabetakis till tidningen Chemistry World.

– Grekland behöver utbildning och starka universitet för att möta den finansiella krisen och utbilda och träna ungdomen. Men vi gör motsatsen. Vi begår självmord i ett storskaligt experiment.

De strejkande universiteten får stöd av en rad grekiska akademiker i utlandet, som i ett upprop skriver att universiteten ”är och måste förbli en fyrbåk av kritiskt tänkande i ett Europe vars sociala strukturer har undergrävts av massiva nedskärningar och över vilket extremhögerns mörka skuggar reser sig”. Men Greklands utbildningsminister Constantinos Arvanitopoulos har i sin tur hotat med juridiska åtgärder mot de protesterande rektorerna.

Nedskärningarna på universiteten är en del av ett åtstramningspaket som EU krävt för att betala ut nödlån till den djupt skuldsatta grekiska staten. Efter fyra år av tuffa nedskärningar har arbetslösheten i Grekland ökat till över 27 procent. I en rapport som släpptes i september varnar biståndsorganisationen Oxfam för att Grekland närmar sig ett kritiskt läge.

– Vi grundades 1942 på grund av svälten i Grekland. Ingen kunde väl ha trott att vi skulle finnas kvar 70 år senare och säga att Grekland befinner sig i ett fruktansvärt tillstånd, sade Max Lawson från Oxfam när rapporten släpptes.

Enligt Oxfam levde var tredje Grek under fattigdomsgränsen – enligt EU:s definition – år 2011. Förra året levde en miljon människor, eller 17,5 procent av befolkningen, i hushåll utan någon inkomst alls. Samtidigt är Grekland det enda landet i eurozonen utan något grundläggande socialt skyddsnät.