En konsekvens av det ökande dataspelandet (och även av tevetittandet) är att barn och unga sitter inne istället för att röra på sig ute. Detta är oroande i en tid när många människor har problem med inaktivitet, övervikt och fetma.

Trots dataspelen idrottar dock de flesta barnen. Det gör de oftast i någon idrottsförening med regelbundna träningar på en fotbollsplan eller i en idrottshall. Ofta får barnen skjuts till träningen av sin pappa eller mamma – vilket bland annat innebär att föräldrarnas fritid minskar påtagligt.
Även om det är viktigt att barnen är fysiskt aktiva tycker jag att det är minst lika viktigt att vuxna rör på sig. För barn är fotboll och andra lagsporter de vanligaste idrotterna. Som vuxen – när det handlar om att år efter år sköta om hälsan – är dock dessa former av idrott inte optimala. Aktivt idrottande som barn leder inte till motionsidrottande som vuxen – och många människor har inte tillräckligt stark motivation att lägga sig till med nya vanor. Kanske är det en förklaring till att motionsspåret där jag tränade som tonåring – under joggingvågen på 1970-talet – håller på att växa igen på vissa ställen.
Men tiden går inte att vrida tillbaka. Att ekonomin förbättrats och att det kommit ny teknik (med nya leksaker) är något som vi får leva med.

För att barn ska få en positiv attityd till rörelse krävs det att eleverna får goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det viktigaste måste vara att inrikta undervisningen på friskvård istället för tävlan. En annan viktig förutsättning är fler näridrottsplatser. Till exempel där vi bor har det byggts en liten fotbollsrink utanför en skola och där ser jag ofta barn spontant spela fotboll – något som man sällan ser på alla de grusplaner som finns runt stan.
Att få vuxna att röra på sig är inte det lättaste. En viktig insats är att arbetsplatser satsar på friskvård på betald arbetstid. Och istället för att ytterligare bygga samhället på bilismens villkor behövs det satsningar på gång- och cykelvägnäten.

För att nå större förbättringar avseende folkhälsa krävs nya ideal och värderingar i samhället. För i dag handlar våra liv till stor del om att fungera som producenter och konsumenter. Och det tycks bara bli värre: på senare tid har det kommit allt fler teveprogram som handlar om hur vi ska inreda våra hem, laga godare mat och förändra vårt utseende. Kraven tycks öka på område efter område i livet.
Istället för att jaga status och upplevelser i prylar behöver vi värdera hälsa och välbefinnande högre än vad som är fallet i dag.
En orsak till att många vuxna inte orkar sköta sin hälsa är stress. Arbetet, skjutsning av barnen till olika aktiviteter, hushållsarbete och inköp tar så mycket tid och kraft att många inte orkar ägna sig åt något nyttigt men krävande på den tid som blir över.

Kortare arbetstid skulle ge oss tid att koppla av och att sköta vår hälsa. Med sex timmars arbetsdag skulle vi hinna och orka med allt det viktigaste: bland annat att sköta jobb, skjutsa barn och röra på oss. Och om vi ville skulle vi säkert också hinna titta på teve eller spela dataspel.