- Läget måste förändras: vi kan inte arrangera val under rådande omständigheter, säger Djibril Samassa, talesperson för FN-styrkan i Kongo.

Mouvement Revolutionnaire Congolaise, MRC, är verksam i den nordöstra delen av landet. De nya medlemmarna kommer från grupper som deltagit i de krig som rasat i landet de senaste tio åren. Den senaste konflikten avslutades genom ett fredsavtal 2002 men vissa grupper har vägrat att lägga ner vapnen och en stor del av landet är fortfarande oroligt.

En FN-styrka om 17 000 man finns på plats i landet för att tillsammans med armén avväpna rebeller och upprätthålla säkerheten. Men regeringsstyrkorna är dåligt utbildande och odisciplinerade och FN-styrkan räcker inte till i detta vidsträckta land.

MRC-milisen bildades i december av nästan ett dussin löst sammanssatta fraktioner som inte accepterat fredsavtalet och som vägrat låta sig avväpnas, säger Samassa. Han uppskattar att MRC i dag har omkring 1 500 medlemmar, och att minst 500 har gått med i milisen efter februari.

Ett annat hot mot freden och valet är den före detta rebelledaren Laurent Nkunda som först godtog fredsavtalet och gick med i den nationella armén men som senare har hoppat av. Hundratals före detta soldater är fortfarande lojala med Nkunda som befinner sig på fri fot i Kivu-provinsen i östra Kongo-Kinshasa.

Enligt FN-källor har armén och FN-styrkan tagit över kontrollen av en del territorier från MRC, men vissa offensiver har misslyckats eller gått rejält snett.

I februari slutade en militär operation i närheten av byn Tcheyi i Ituri-distriktet i katastrof. Omkring 30 kongolesiska soldater öppnade eld mot de fredsbevarande soldater som understödde dem. Händelsen visar hur kaotisk den kongolesiska armén är, vilket FN-tjänstemän tror att det kommer att ta tid att förändra.

- Om tio år kanske Kongos armé kommer att vara redo att försvara sina gränser utan hjälp utifrån, säger general G.V. Satya, ansvarig för FN-styrkan i norra Kivu-provinsen.

- Men det kräver att de får adekvat hjälp och utbildning de närmaste tio åren, säger Satya.

Brist på respekt för de mänskliga rättigheterna bland de kongolesiska soldaterna ger också upphov till oro. Enligt en färsk FN-rapport ökar antalet våldtäkter och mord begångna av soldater. FN har utrett 1 866 våldtäkter mellan april och december 2005. 1 200 hade begåtts av soldater.

'Rutinmässigt användande av fysiskt våld mot civila kunde observeras överallt där armén eller polisen posterats /.../ ofta var motivet att komma över pengar, varor eller mineraler', står det i FN-rapporten.

Regeringssoldaterna får sällan ut löner eller ammunition i tid, inte ens under pågående militära operationer. Saknas det transporter tvingas de ofta lifta med civila fordon och beordra ovilliga civilpersoner att bära tunga vapen och ammunition.