Ungdomar engagerar sig i sakfrågor
En man mellan femtio och sextio år med mycket hög inkomst. Så låter det när tre elever i årskurs nio på Västbergaskolan i Stockholm beskriver en politiker. Hittills har riksdagsarbete stavats motioner och propositioner. Men nu har de prövat riksdagsförvaltningens 'Demokrativerkstad', där grundskoleelever får vara politiker för en dag.
- Det roligaste och mest givande var att argumentera för sin sak och hitta kompromisser med andra partier för att kunna få majoritet, säger Tom Lagerman.
Tillsammans med Alexander Hjertén och Johanna Taube är han en av de elever som deltagit i Demokrativerkstaden. De berättar att förväntningarna inte var höga. De har varit i riksdagen tidigare och då gick de endast en guidad rundtur som inte gav dem någonting.
- Därför trodde jag inte att det skulle vara så roligt som det var. Jag hade föreställt mig att arbetet som politiker var mycket mer komplicerat och svårt, berättar Tom Lagerman.
Under dagen diskuterade och fattade de beslut om rökförbud och lagstiftning om visitering av graffitimålare. Två frågor som riksdagen ny- ligen haft på sitt bord. Men först fick de kort där det står vad de ska spela för roll med information om kön, ålder, yrkesbakgrund, partitillhörighet och hjärtefrågor i politiken. Sedan satte arbetet igång.
- Först diskuterade partierna i enskilda bås. Då fick vi information av ett animerat lejon via en teve-skärm. När vi diskuterade rökförbudet lästes bland annat ett brev från Astma- och allergiförbundet upp, säger Tom Lagerman.
Därefter var det öppen debatt mellan partierna.
- Då kom tävlingsinstinkten fram lite, ler Alexander Hjertén, som är en av dem som även brukar diskutera mycket på lektionstid.
Alla tänker de rösta i nästa val. Men trots att de efter Demokrativerkstaden har fått blodad tand vet de inte om de kan tänka sig att arbeta som politiker.
- Det tar så mycket av ens tid och det är svårt att komma in i politiken som ung. De flesta i riksdagen är runt femtio, sextio år. Nästan ingen är under trettio, säger Johanna Taube.
Unga organiserar sig mer i sak-frågor och i vad de kallar extremistiska rörelser antingen på vänster- eller högerkanten. Detta är inte heller någonting som lockar Alexander Hjertén, Johanna Taube eller Tom Lagerman.
Men engagerade är de. I skolan har de varit med om att försöka driva igenom att få bära keps eller mössa inomhus.
- Den diskussionen har vi haft sedan årskurs sex, berätta Alexander Hjertén och tillägger att skolledning-en sagt nej utan att riktigt kunna ge rimliga eller vettiga argument.
- De säger att vi inte ska ha mössor på oss för att 'på den här skolan har vi inte mössor', mumlar han.
Johanna Taube menar att ordet politik kan skrämma bort unga män- niskor. Hon får medhåll av Alexander Hjertén som betonar att unga bryr sig om samhällsfrågor, fast de kanske inte skulle svara ja på frågan om de är politiskt aktiva eller intresserade av politik.
Alla tre tror också att unga människor är mer intresserade av sakfrågor. Men ingen av dem känner att det i dag finns ett parti som representerar deras åsikter.

