Sesam har tittat på Polismyndigheten, Skatteverket, Vägverket, Konsumentverket och Arbetsmarknadsverket. De är statliga myndigheter och verk. På deras webbsidor finns information som kan vara viktig för alla människor i Sverige.

Förordningen 1986:856 handlar om de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitiken. Det står att statliga myndigheter ska 'inom ramen för tillgängliga resurser ge likvärdig service till alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund samt eftersträva att alla berörda nås av information om verksamheten'. Det betyder att man ska försöka att ge alla människor samma service. Man ska också försöka ge information till alla som behöver information.

Polismyndigheten har inte någon information på något annat språk än svenska och engelska De har ingen information på lätt svenska. Ändå ska webbsidan vara ett sätt för medborgarna i Sverige att få veta vad polisen gör. På polismyndighetens webbsida ska man också kunna hitta information om det blir en kris. Det säger Eva Andersson, informationschef på Rikspolisstyrelsen.
- Vi har inte information på andra språk. Vi vet att vi borde ha det men vi har inte kommit dit än, säger hon.
Polismyndigheten ska ha information på olika språk på webbsidan senare.
- Jag kan inte svara på när det kommer att finnas, säger hon.
Eva Andersson berättar att invandrare kan få hjälp på andra sätt. Man kan ringa till polisen eller gå till dem och man har rätt till tolk.

Vägverket har mycket information på många olika språk. Vägverket har även information på lätt svenska. På deras webbsida kan människor få reda på det mesta om vägar, fordon, lagar, körkort och skyltar.
- Vi har ett uppdrag från regeringen att ge personer med minoritetsspråk information. Det står inte i uppdraget hur mycket som ska översättas. Hur mycket man översätter beror på hur mycket pengar man har, säger Gunilla Lundberg. Hon är informationschef på Vägverket.
Gunilla Lundberg berättar att informationen på lätt svenska är bra för många grupper av människor.
- Vi har lättläst information för att det har med konventionen om handikapp att göra. Lätt svenska är bra för andra personer än invandrare också. Lätt svenska kan vara bra för barn som söker information till arbeten i skolan, säger hon.
Både Vägverket och Konsumentverket har valt språk genom att titta på hur många människor som talar ett språk i Sverige.
- Vi har frågat Migrationsverket hur många procent av människorna i Sverige som kommer från de olika länderna. De språk som flest personer kan översätter vi till, säger Gunilla Lundberg.

På Konsumentverket har de valt språk på samma sätt. Men nu har de tagit bort några språk.
- Vi tittar på vilka språk som man laddar ner mest information på. De som används mest kommer vi att ha kvar, säger Kerstin Otterstål. Hon är webbredaktör på Konsumentverket.
Hon säger att de har provat att beställa informationen på lätt svenska.
- Vi blev inte nöjda med den lätta texten för den var inte lätt, säger hon.
Konsumentverket försöker hitta andra sätt att berätta för invandrare att de har information på olika språk på sin webbplats.
- Marknaden har blivit svårare och därför är det viktigt att nå alla, säger Ann marie Gustavsson. Hon är presschef på Konsumentverket.

På andra webbsidor ser det ut att finnas information på många språk. Men när man läser innehållet är det lite information som är översatt. På Arbetsmarknadsstyrelsens, Ams, webbsida är det så. Man kan läsa på olika språk att man är välkommen och att det är lätt att anmäla sig på internet. Man kan också få information om servicetelefonen. Sedan finns det länkar som leder till svenska sidor eller sidor som också har engelska, tyska och franska texter.
Om man klickar på länken till Inspektionen för arbetslösförsäkringen får man lite information och en lång lista med telefonnummer till a-kassorna i Sverige.
- Det här är bara början. Det finns ett enormt behov att översätta information, säger Anna-Lena Stymne. Hon arbetar med information på andra språk.
Anna-Lena Stymne berättar att Ams ska ha statisk information, som inte ändrar sig, på andra språk. Då behöver de inte skriva om informationen. Det är viktigt att det står rätt, men det kostar mycket pengar att översätta.
- Då kan det bli lite information, säger hon.
Hon säger att de som vill veta mer ofta kan engelska. På engelska finns mycket information.

Skatteverket har information på andra språk. De har till exempel information på japanska.
- Vi har ibland information på lite ovanligare språk. Stockholms universitet har en kurs där de lär sig att tolka. De använder våra broschyrer och översätter, säger Björn Thärnström. Han är seniorkonsult på kommunikationsstaben på Skatteverkets huvudkontor.
Skatteverket har mer information på vissa språk än på andra.
- Det finns två saker som gör att vi översätter. EU säger att vi ska översätta till engelska. Vi har också många invandrare i Sverige. Problemet är att välja vilket språk man ska översätta till, säger Björn Thärnström.
Förr hade skatteverket mer information på mycket lätt svenska. I dag försöker de skriva på lättläst svenska. Det är svenska som inte innehåller mycket svåra ord.
- Risken med lätt svenska är att man kan lura folk att det är lättare än det är. Lagen är komplicerad och då är det svårt att skriva på lätt svenska.