De svenska ridhästarna lider i sina stallboxar och får bristfällig kost. 300 000 hästar mår dåligt och står och tittar i en vägg mest hela dagarna. Omsorgsfjolleriet med vitaminer och kosttillskott med mera, som ges till hästarna, gör dem bara sämre.

Veterinärer, hovslagare och homeopater har fullt upp med att tjäna pengar på detta fritidsmoras och det läggs en massa pengar på olika attribut kring hästen. Modet, en massa tingeltangel och piller verkar vara viktigare än hästens välbefinnande.

Men att hästen mår dåligt bryr sig inte ägaren om. Det har nu gått så långt att hästar inte längre har tillgång till hagar att gå i. Stallarna närmar sig stadskärnorna och det blir då boxen som blir hästens vardag. Ridning och motion blir sparsmakad trots att en häst kräver lika mycket motion som en hund.

Orsakerna är lätta att mejsla ut. Fritidshästen/ridhästen har berövats sitt naturliga beteende att gå ute och äta rätt, det vill säga hö och ensilage.

Upplysningsvis så ska en häst kunna äta 16 timmar per dygn - hur ser det ut? En tuss hö som vägs upp? Hästen vet säkert hur mycket den ska äta.

Okunskapen om en hästs behov har nu äntligen Djurskyddsmyndigheten tagit sikte på och vill lagstifta om det mest naturliga: att ge hästen ett drägligt liv.

Sluta upp med denna privata låtsashållning av hästar - om inte så har vi en skarp lagstiftning som träder i kraft framöver. Och framför allt: hästen är ingen Barbiedocka - den är ett djur som ska respekteras.

Småknotten som lallar omkring i ridskolorna och borstar hästar tillför inget mer än att hästägaren drar in stålar på hästhållningen. De är de största marodörerna. Lägg ner 75 procent av dessa verksamheter.

Horsemanship är nog en vit fläck för de flesta som har hästar som leksaker och gynnar bara kringverksamheter som säljer dyra prylar.