Alla älskar vi våra barn
Alla vill vi våra barn väl. Vi vill att barnen ska lyckas i livet. Vi vill att barnen ska leva ett bra liv och vara lyckliga. Vi vill att våra barn ska vara bra människor. Men hur vi uppfostrar våra barn kan vara olika.
- Alla älskar sina barn på sitt sätt. Även stränga föräldrar älskar sina barn, säger Sonia Sherefay.
Sonia Sherefay är lärare för invandrare som utbildar sig till barnskötare. Hon föreläser också om barnuppfostran, föräldraskap och kulturkrockar.
Sonia Sherefay har sett en del problem med barnuppfostran. Ibland blir det problem för att föräldrarna inte vet mycket om Sverige.
Hon har hört talas om barn som kommer hem till föräldrarna och säger: jag ska polisanmäla dig. Barnen säger så för att de inte får göra som de vill eller får de saker som de vill ha.
- Barnen säger att de ska polisanmäla föräldrarna när det passar dem. Barnen säger så när de vet att föräldrarna inte har kunskap om Sverige.
Men det behöver inte bli problem bara för man har flyttat till ett nytt land.
- Om det blir problem eller inte beror på hur jag är som förälder.
Yvonne Jonsson har arbetat som socialarbetare i Rinkeby i många år. Hon tycker att många föräldrar från andra länder behöver veta mer om Sverige.
- Då får föräldrarna veta vad som kan hända.
Men hon tycker inte om föräldrautbildningar. Hon tycker att studiecirklar och blandade samtalsgrupper är bättre.
- Vi kan lära av varandra. Vi svenskar är inte världsbäst. Många svenska familjer har svag sammanhållning. Barnen blir ensamma, säger hon.
Sonia Sherefay har skrivit boken Barnen i våra hjärtan. Den handlar om barnuppfostran och värderingar. Boken är skriven för studiecirklar. Det är när man träffas några personer och pratar och lär sig om ett ämne.
- Jag tycker att studiecirklar är ett bra sätt för att prata om barnuppfostran. Alla får säga vad de tycker och tänker. Man växer och lär sig genom varandras erfarenheter. I en studiecirkel kan man prata om fördomar och problem. En vanlig fördom är att svenskar låter sina barn göra vad de vill.
Sonia Sherefay skriver om den fördomen i sin bok. Hon säger att de som bor i fattiga förorter inte alltid ser typisk svensk barnuppfostran.
- Många svenska familjer som bor där har sociala problem.
I boken skriver Sonia Sherefay också om aga. När hon föreläser, brukar hon berätta att det inte var så länge sedan det var tillåtet i Sverige att slå sina barn.
- Jag brukar säga till svenskarna att om ni inte hade slagit era barn skulle ni inte ha haft lagen.
Yvonne Jonsson brukar också berätta att aga var tillåtet när hon var barn.
- Det är vanligt med aga i många länder. Här i Sverige blir man polisanmäld. Jag har pratat med många föräldrar om aga. Man måste hitta andra sätt att uppfostra sina barn, säger hon.
Hon tycker inte att man kan tvinga någon att bli jämställd. Jämställdheten måste få växa fram.
- Om man ska mötas måste man förstå varandra. Man måste förstå att vi tänker olika.
Yvonne Jonsson tycker att svenskar ska tänka på hur de skulle reagera i den situation som invandrarna är i. Hur skulle man reagera om man måste flytta till ett annat land? Hur skulle man vilja bli bemött?
- Om jag flyttade till Irak, skulle jag tycka om att mina barn blev irakier? Jag skulle vilja att mina barn kände till den svenska kulturen. Men jag skulle vara stolt om de klarade sig i det nya landet.

