Nästan 4 miljoner av landets 6,5 miljoner invånare är berättigade att delta i det kommande valet, där en ny president, nya parlamentsledamöter och nya borgmästare ska väljas. Valet blir det sjunde som genomförs i detta fattiga centralamerikanska land sedan militärstyret upphörde år 1982.

Det styrande Nationella partiets presidentkandidat Porfirio Lobo leder just nu opinionsmätningarna, medan Manuel Zelaya från oppositionella Liberala partiet ligger på andra plats. Övriga kandidater tycks ha mycket liten chans att vinna valet.

De ledande kandidaterna tillhör de partier som omväxlande suttit vid regeringsmakten sedan demokratin återinfördes i landet. Och båda kandidaterna anklagar i sina valkampanjer varandra för att inte kunna garantera lag och ordning, samt för brister i kampen mot de kriminella ungdomsgängen, som kallas för 'maras'. Reina Rivera, vid den lokala organisationen Centret för granskning och främjande av mänskliga rättigheter, menar att Lobos valkampanj, som är inriktad på kampen mot kriminalitet och våldsamma gäng, även fick övriga partier att slå in på den linjen. Och enligt henne har detta lett till att andra viktiga frågor som fattigdomen och arbetslösheten hamnat i skymundan.

De kriminella ungdomsgängen har skapat stora problem i Honduras, El Salvador och Guatemala. Det finns inga säkra uppgifter på exakt hur många som är medlemmar i dessa gäng, men bedömningen är att det finns någonstans mellan 150 000 och 300 000 gängmedlemmar i Centralamerika och Mexiko.

Den utbredda fattigdomen i regionen innebär en grogrund för gängens expansion. I Honduras är 64 procent av befolkningen fattig, och 45 procent bedöms leva i extrem fattigdom. Arbetslösheten ligger på hela 35 procent. Lobo har personliga erfarenheter av gängvåldet efter att släktingar till honom blivit kidnappade av ungdomsgäng. Han vill ytterligare skärpa de redan mycket hårda lagarna i landet, och har till och med talat om att återinföra dödsstraffet.

Lobo har redan genomdrivit särskilda lagar mot 'maras' som innebär att enbart medlemskap i ett av gängen kan leda till upp till 20 års fängelse och mycket höga böter. Hittills har närmare 2 500 ungdomar dömts i enlighet med denna lag.

Men hans hårda linje har kritiserats av människorättsorganisationer som menar att de drakoniska lagarna kan bana väg för fler människorättsbrott och ökad polisbrutalitet.

Amnesty International har uppmärksammat att unga människor som misstänkts vara gängmedlemmar mördats i samband med 'sociala utrensningar'. Enligt den lokala organisationen Casa Alianza har poliser varit delaktiga i åtminstone en del av dessa mord.

Samhällsvetaren Ernesto Paz Aguilar menar att ingen av de ledande presidentkandidaterna presenterat någon strategi för hur man ska motverka osäkerheten på landets gator.

Reina Rivera, vid organisationen Centret för främjande av mänskliga rättigheter, menar att båda de ledande kandidaterna talar om hårda tag mot kriminaliteten för att man tror att det ska fånga upp väljare. Detta samtidigt som det underliggande problemet, fattigdomen, inte diskuterats i valkampanjerna.