Redan i dag är fler människor på flykt undan miljöproblem än krig, hävdar Röda Korset.

Höjda havsnivåer, ökenspridningar och katastrofala översvämningar har redan lett till att ett stort antal människor tvingats överge sina hem. Enligt experter vid FN:s universitet, UNU, kan problemen i framtiden komma att leda till att hundratals miljoner människor tvingas flytta.

En del av dem som drabbats av uppmärksammade katastrofer, som orkanen i USA, tsunamikatastrofen, eller jordbävningen i Pakistan, får hjälp genom att såväl privata som offentliga organ mobiliserar och bidrar med katastrofinsatser.

För miljontals andra, som drivs från sina hem på grund av mer långsamma miljöförändringar som ökenspridning, jorderosion eller höjda havsnivåer, blir stödet vanligtvis betydligt mindre. När dessa människor tvingas på flykt blir de inte ens erkända som flyktingar.

- Det finns internationella metoder för hur man ska hjälpa dem som flyr undan krig och konflikter. Men det finns i dagsläget inget som säger hur man ska hantera miljöflyktingar, säger Janos Bogardi, chef för UNU:s institut för miljö och säkerhetsfrågor.

Hans van Ginkel, undergeneralsekreterare i FN och rektor vid UNU, menar att de globala organisationerna står inför en mycket svår fråga, eftersom organen redan har svårt att tillgodose de konventionella flyktingarnas behov.

- Men vi bör nu bereda oss på att definiera och ge hjälp till denna nya form av flyktingar inom de internationella ramverken, säger van Ginkel i ett pressmeddelande.

Experter menar att termen 'miljöflyktingar' noga måste definieras för att göra skillnad gentemot människor som frivilligt flyttar för att få ett bättre liv, men som de också har möjlighet att återvända hem.

Antropologen Tony Oliver-Smith, som arbetar vid universitetet i Florida och för UNU, påpekar att många naturkatastrofer beror på mänsklig påverkan, som ett överutnyttjande av jordens tillgångar.

Oliver-Smith menar att det var ett mänskligt val att bygga en stad som New Orleans under havsnivån, vilket ledde till en naturkatastrof.

Han tror att en stor andel av stadens tidigare befolkning aldrig kommer att flytta tillbaka på grund av oro över att miljön blivit förgiftad, men också på grund av de stora kostnader det skulle innebära att återuppbygga det som förstörts.

I Kina expanderar Gobiöknen med mer än 10 000 kvadratkilometer om året, vilket utgör ett hot mot många byar. Miljöexperten Norman Myers vid universitetet Oxford säger att Marocko, Tunisien och Libyen varje år förlorar ett tusen kvadratkilometer land vardera på grund av ökenspridning.

Även i fallet med jordbävningen i Pakistan, så hänger majoriteten av dödsfallen troligen samman med att byggnader varit bristfälligt uppförda. Av samma orsak förlorade så många människor sina hem i katastrofen.

- Flera hundra tusen människor kan komma att bli permanent bostadslösa, säger Tony Oliver-Smith.

Den allvarligaste formen av långsamma naturkatastrofer är när jordar blir obrukbara, antingen på grund av vanskötsel eller förändrade klimat, vilket leder till att de människor som är beroende av dess skördar inte längre kan stanna i området. Miljontals människor i Afrika och Asien har tvingats lämna sina jordar. Och Bogardi menar att när de lokala myndigheterna inte kan hjälpa dessa människor så måste det internationella samfundet agera.

De ökande klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till att allt fler människor tvingas överge sin odlingsmark.

- Runt om i världen ökar sårbarheten på grund av den snabba tillväxten av megastäder i kustområdena, säger Oliver-Smith.

- När den trenden kombineras med höjda havsnivåer och allt fler, och allt intensivare stormar så är det ett recept på kommande katastrofer.

Katastrofer som med stor sannolikhet kommer att leda till stora flyktingströmmar.