Vapenvila tänder hopp om fred
För en vecka sedan utlyste den maoistiska gerillan i Nepal en tre månader lång vapenvila i den långdragna konflikt som hittills kostat 12 000 människor livet.
Den första februari i år tog kung Gyanendra över makten i landet och utlyste undantagstillstånd. Kungen fängslade flera av landets högsta politiska ledare och beskyllde den tidigare regeringen för korruption och för att ha misslyckats med att hantera konflikten i landet.
Men sedan kuppen finns det inget som pekar på att landets armé lyckats få övertaget över maoisterna i konflikten. Många militära analytiker menar är det är en omöjlig uppgift att vinna kriget eftersom en stor del av Nepal består av bergsområden som det är mycket svårt att nå fram till.
Men trots det har landets arméchef Pyar Jung Thapa lovat att maoisterna ska besegras 'oavsett vad det kostar'.
I det meddelande som kom på lördagen sa maoisternas ledare Prachanda att vapenvilan syftar till att stödja alla parter i konflikten som vill att fred skapas genom politiska medel.
Shanta Lal Mulmi, generalsekreterare för Icke-statliga organisationers federation, menar att maoisternas deklaration är mycket positiv för landet.
- Den visar att maoisterna nu, till vissa delar, vill delta i den politiska huvudfåran.
Även Girija Prasad Koirala, ledare för det viktiga Kongresspartiet välkomnade maoisternas meddelande om vapenvila, liksom Kommunistpartiets ledare. Båda dessa partier fördömer kungens nuvarande styre av landet och vill att republik införs. Även maoisterna kräver att monarkin ersätts av en republik, men rebellrörelsen ser bara det som ett första steg mot ett kommunistisk system i landet.
Det finns även nepaleser som är mycket skeptiska till maoisternas senaste utspel.
- Kanske kommer de att använda tiden till att fylla på sina vapenförråd, säger en kvinna som arbetare för en icke-statlig organisation.
Enligt rebellernas meddelande kommer vapenvilan att vara fram till den 2 december. Maoistledaren Prachanda säger i meddelandet att han hoppas vapenvilan ska förmå bland andra FN att verka för att politiska reformer genomförs i landet.
Rebellerna har sedan länge krävt att FN hjälper till att medla i konflikten, men kungahuset och vissa politiker vägrar gå med på det.
